Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Resistens mot avmaskningsmedel - läget på övervakningsgårdar

Under vårsäsongen 2011 hade SVA ett erbjudande till övervakningsstall om undersökning för resistens. Gårdar som hade åtta eller fler hästar vilka utskiljde minst 200 epg fick möjligheten att, till reducerat pris, skicka in nya prover från samma hästar 10-14 dagar efter avmaskning. Vitsen var att se hur bra effekt det valda avmaskningsmedlet hade haft på maskarna, som vid denna tidpunkt efter avmaskning inte ska producera ägg utan bör vara avdödade. Detta test kallas FECRT (fecal egg count reduction test). Resultatet från gårdarna som genomförde FECRT ser ni nedan (tabell 1). Om maskmedlet fungerar skall effekten vara minst 90% för pyrantel och minst 95% för ivermektin och moxidektin.

Gård

Antal i gruppen

Substans

Medel-epg före beh

Medel effekt avmaskning, %

Bedömning

1

7

PYR

1321

82

Resistens

2

8

IVO

1513

100

Känslig

3

7

IVO

593

100

Känslig

4

6

IVO

1367

100

Känslig

5

8

PYR

338

83

Resistens

6

8

IVO

894

100

Känslig

7

7

PYR

579

87

Resistens

8

5

MOX

850

100

Känslig

9

8

MOX

969

100

Känslig

10

8

IVO

650

100

Känslig

11

5

MOX

790

100

Känslig

12

7

PYR

1071

96

Känslig

13

12

MOX

788

100

Känslig

Tabell 1. Effekt av avmaskning i 13 besättningar vår/sommar 2011, anges i %. Prov togs före avmaskning och 10-14 dagar senare (=Faecal Egg Count Reduction Test, FECRT).IVO = ivermektin, PYR = pyrantel, MOX = moxidektin

På tre gårdar av fyra som använde pyrantel var effekten lägre än 90% . De gårdar som testade för ivermektin och moxidektin hade full effekt mot maskarna. Resultaten tyder tyvärr på att resistens mot pyrantel börjar bli vanligare och att vi måste fortsätta att vara vaksamma på effekten av maskmedel. SVA rekommenderar att hästbesättningar då och då låter undersöka om resistens förekommer på den egna gården. Vi kommer fortsätta erbjuda övervakningsgårdar att låta testa på samma sätt som 2011.

Vad är resistens?

Resistens är en nedsatt känslighet hos mikroorganismer, i detta fall maskar, mot avdödande medel (avmaskningsmedel). I varje population av maskar finns det alltid individer som är okänsliga och överlever en avmaskning. Vid täta/opåkallade avmasknignar gynnas dessa individers fortplantning, eftersom de känsliga individerna slås ut gång på gång innan de hinner föröka sig. Till slut blir det övervikt av de okänsliga maskarna. Då föreligger resistens.

Bland små blodmaskar är resistens mot maskmedel av typen bensimidazoler utbredd världen över, inklusive Sverige. Även pyrantelresistens förkommer, problemen är dock inte lika stora i Europa som i USA där man till följd av att pyrantel ges i foder har fått stora problem med resistens. Resistens mot ivermektin hos små blodmaskar förekommer i Europa men har ännu inte påvisats i Sverige.

Hos spolmask är resistens mot ivermektin/moxidektin utbredd och effekten är ofta nära noll. Pyrantel och fenbendazol har däremot i regel god effekt mot spolmask.

Resistensutvecklingen i världen är oroande och eftersom nya substanser riktade mot hästparasiter inte kommer att finnas på marknaden inom de närmaste åren måste vi hushålla med de vi har.

Hur motverka resistens?

Genom att alltid behålla en buffert med känsliga maskar som kan föröka sig håller man resitensen i schack. Det är därför man aldrig ska sträva efter att utrota maskarna helt, utan bara begränsa sig till att avmaska hästar med ett högre äggantal.

Praktiska tips för att motverka resistens:

  • Undvik onödiga avmaskningar, t ex avmaskning av vuxna hästar under vintern
  • Växel- och sambeta med andra djurslag samt mocka hagar för att minimera behovet av maskmedel
  • Ta träckprov för att avgöra om hästen behöver avmaskas
  • Dosera maskmedlet rätt, framför allt underdosera inte

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls