Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Antibiotikaresistens-i livsmedel och vår omgivning

Sammanfattning av rapporten ESBL-bildande E.coli i vår omgivning - livsmedel som spridningsväg till människa.

Antibiotikaresistens rör många olika sektorer och är ett verkligt hot mot den globala folkhälsan, eftersom vanliga infektioner blir svårbehandlade och kan leda till dödsfall. ESBL-bildande Escherichia coli (E. coli) utgör ett av de allvarligaste resistensproblemen och ökar snabbt inom sjukvården och samhället i både Sverige och i andra länder.

I Sverige är nu ESBL-bildande Enterobacteriaceae, inklusive E. coli, den vanligaste anmälningspliktiga resistensen med 8131 fall under 2013.

Öka kunskapen om förekomst och spridningsvägar

Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt har genomfört en studie för att öka kunskapen om livsmedels betydelse som källa och möjlig spridningsväg för ESBL-bildande E. coli till människor och därmed ge ett bättre underlag för riskhantering.

Syftet var också att bättre förstå hur denna antibiotikaresistens cirkulerar mellan människor, livsmedel, livsmedelsproducerande djur och miljön. Genom att undersöka förekomsten av, och likheter mellan, ESBL-bildande E. coli från olika delar av vår omgivning kan man få ett indirekt mått på spridning mellan olika miljöer.

Prover analyserade

I studien ingår analysdata från sammanlagt cirka 5300 olika prov från livsmedel, livsmedelsproducerande djur, friska och sjuka människor, miljön samt avloppsvatten.

Alla prov samlades in i Sverige och förekomsten av ESBL-bildande E. coli undersöktes med en selektiv odlingsmetod. Molekylära metoder och antibiotikakänslighetstester följt av beskrivande statistik användes för att undersöka om de resistenta E. coli som påvisats i olika typer av prov var av samma slag.

ESBL i mat, människor, djur och miljö

E. coli med ESBL var vanligt i kycklingkött oavsett ursprungsland, men fanns i mindre omfattning även i infört (det vill säga från annat EU-land) kött av gris och nötkreatur samt i enstaka införda bladgrönsaker och importerad odlad fisk.

ESBL-bildande E. coli i livsmedel som införts från annat EU-land eller importerats från länder utanför EU var av annan typ än de som påvisades i svenska livsmedel.

Ett fåtal ESBL-bildande E. coli som hittades i livsmedel och hos livsmedelsproducerande djur var av samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor.

Knappt fem procent av friska individer i Sverige var bärare av ESBL-bildande E. coli. I flera länder är bärarskapet större och resultaten visar att utlandsresor ökar risken att bli bärare av ESBL-bildande tarmbakterier.

Samma typ av ESBL-bildande E. coli som orsakar sjukdom hos människor och som till stor del även fanns hos den friska befolkningen, påvisades även i miljön och avloppsvatten.

Förekomst i Sverige och globalt

Resultaten visar att livsmedel på den svenska marknaden idag utgör en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande E. coli inom sjukvården i Sverige.

I sin helhet tyder resultaten också på att det i Sverige finns tre i stort sett separerade populationer av ESBL-bildande E. coli:

  • en för svenska livsmedel och livsmedelsproducerande djur
  • en för importerade/införda livsmedel
  • en för människa.

Studien ger en bild av hur läget idag ser ut i Sverige gällande ESBL-bildande E. coli i vår omgivning. Samtidigt sker en global spridning av antibiotikaresistens och eftersom resistensproblemet är dynamiskt kan läget snabbt ändras.

Förekomsten av ESBL-bildande tarmbakterier i livsmedel och i vår omgivning behöver därför följas kontinuerligt för att kunna bedöma framtida risker och uppdatera åtgärdsplaner.

Att begränsa resistensspridning och bevara effekten av antibiotika är några av våra största utmaningar.

Rapporten finns att ladda ner från Livsmedelsverkets, SVA:s och Folkhälsomyndighetens webbplatser.

Tillvägagångssätt i denna och tidigare studier för undersökning av förekomsten
av ESBL-bildande E. coli i olika delar av vår omgivning. Prov från olika kategorier samlades
in för isolering och molekylärbiologisk karaktärisering av ESBL-bildande E. coli.
I provkategorin livsmedel undersöktes både svenska livsmedel och livsmedel som förts in
från andra EU-länder eller importerats från länder utanför EU. I provkategorin miljö
ingick provtyperna trutspillning och råvatten. (Klicka på bilden för ett större format.) Illustration: Livsmedelsverket/Folkhälsomyndigheten/SVA

Sammanfattning av slutrapporten från myndighetsgemensamma projektet

ESBL-bildande E.coli i vår omgivning - Livsmedel som spridningsväg till människa av M Egervärn, Å Rosengren, S Englund, S Börjesson, S Löfmark, S Ny och S Byfors

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls