Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

MRSA-undersökning i svenska livdjursproducerande grisbesättningar

Bakgrund

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en stafylokock-bakterie som är resistent mot vissa viktiga antibiotika. Dessa bakterier kan finnas på huden, i svalget och i näsan hos friska människor och djur men de kan ibland också orsaka allvarlig sjukdom. MRSA kan smitta mellan människor, mellan djur och mellan djur och människor. Smitta sprids framför allt genom direktkontakt.

En speciell typ av MRSA, som kallas ”livestock-associated” MRSA (LA-MRSA) eller MRSA CC398 är vanlig hos grisar i många andra länder. Grisarna blir inte sjuka av bakterien men det finns risk för spridning till de människor som arbetar med grisarna.

Metod

Under hösten 2014 provtogs livdjursproducerande grisgårdar för MRSA i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA och Jordbruksverket. Studieutformningen togs fram 2011 då en likadan undersökning genomfördes. Eftersom samma provtagningsmodell har använts i dessa båda undersökningar är resultaten jämförbara. Varken 2011 eller 2014 hittades MRSA i denna typ av grisgårdar.

Provtagna gårdar

Livdjursproducerande gårdar finns överst i grispopulationen och säljer djur till gårdar som föder upp de grisar som sedan går till slakt. De har därför en nyckelroll för kontrollen av MRSA-spridning hos grisar i Sverige. När undersökningen genomfördes fanns 39 sådana gårdar i Sverige och det är grisar på dessa gårdar som har provtagits. Provtagningen på gårdarna genomfördes av Gård & Djurhälsan och proverna sändes för analys till SVA. Proverna var avidentifierade så att det inte ska gå att se vilket prov som kommer från vilken gård.

Provtagningsmetodik och studiedesign

Proverna togs genom att en kompress gnuggades mot huden bakom örat på avvanda grisar i åldern 5-12 veckor. Denna åldersgrupp valdes eftersom enligt litteratur och erfarenheter från andra länder är det i denna grupp det är störst sannolikhet att hitta MRSA. Av kostnadsskäl är inte samtliga djur i besättningarna provtagna. På gårdarna togs prover från 15 boxar, 6 grisar provtogs som ett samlingsprov från varje box. På en gård togs prover i 4 boxar eftersom inte 15 boxar fanns, och på 5 gårdar var provtagna grisar 13-30 veckor eftersom yngre grisar inte fanns.

Laboratorieanalyser

Proverna analyserades vid SVA genom selektiv bakteriologisk odling med en metod som är speciellt framtagen för att hitta MRSA. Sådan odling görs i flera steg och om misstänkta MRSA-bakterier växer fram konfirmeras dessa med molekylärbiologisk PCR-metodik.

Resultat

Alla prover som analyserades i undersökningen var negativa avseende MRSA, det vill säga MRSA hittades inte. Negativa resultat kan inte garantera total MRSA-frihet eftersom en viss osäkerhet alltid finns i både provtagning och laboratorieanalyser. Förutsatt modellens antaganden, har denna provtagning en känslighet på drygt 90 procent, vilket innebär att om en av de undersökta gårdarna vore MRSA-smittad så är sannolikheten att den skulle påvisas i denna undersökning minst 90 procent. Om det finns två MRSA smittade besättningar så är sannolikheten att åtminstone en av dem skulle påvisats i denna undersökning minst 99 procent.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls