Scrapie - klassisk och atypisk (Nor98)
Andra sjukdomsnamn: Nor98
Klassisk scrapie är en smittsam och dödlig prionsjukdom som drabbar får och get. Sjukdomen har varit känd i mer än 250 år. Det finns också atypisk scrapie (även kallad Nor98 på grund av att den upptäcktes första gången i Norge 1998) som troligen uppkommer spontant och inte är direkt smittsam inom en flock. Det finns flera olika prionsjukdomar, eller transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE), hos olika djurslag och även om det finns likheter mellan dem finns det också skillnader vad gäller uppkomst och spridningsvägar. Genom forskning förstår vi mer och mer om dessa sjukdomar, men det finns fortfarande mycket som inte är helt klarlagt.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Ja
Zoonos :
Nej
Förekomst
Klassisk scrapie förekommer i stora delar av världen och sjukdomen har vid ett tillfälle, 1986, påvisats i Sverige då två tackor i en finullsbesättning visade sig vara infekterade. Sverige har, efter många års omfattande övervakning utan att påvisa några positiva fall, 2016 erhållit status ”försumbar risk”, vilket betyder att det bedöms som att klassisk scrapie troligen inte finns i landet. För att bibehålla denna status krävs dels fortsatt övervakning, dels fortsatta restriktioner i samband med import för att minska risken att få in infekterade djur.
Fall av atypisk scrapie har konstaterats i de flesta europeiska länder och i flera länder utanför Europa. Sverige har haft ett antal fall de senaste åren. I jämförande studier i Europa har man sett att förekomsten av atypisk scrapie i fårpopulationen ligger på en jämn låg nivå i olika länder och det mesta tyder på att atypisk scrapie är spontant uppkommen hos äldre djur.
Kliniska symtom
För klassisk scrapie kan inkubationstiden vara mellan ett och fem år, eventuellt ännu längre. Medelåldern hos insjuknade djur är tre till fyra år. Utveckling av sjukdom är ärftligt betingat och känsliga djur utvecklar kliniska symtom snabbare. De kliniska symtom som ses vid scrapie är framför allt från centrala nervsystemet. Dessutom kan djuren ha kraftig klåda och håravfall som ofta är symmetriskt. Djuren kan få förändrat beteende, bli vingliga, få nedsatt allmänkondition, gnissla tänder, överreagera på ljud och beröring. Djuren dör oftast två veckor till sex månader efter att de insjuknat. Vid atypisk scrapie/Nor98 ses främst rörelsestörningar och djuren är i regel äldre än djur med klassisk scrapie.
Smittämne
Vad man vet idag är att smittämnet är ett mycket motståndskraftigt infektiöst protein (prion). Smittämnet startar en omvandling av djurets egna prion-proteiner till en sjuklig form med en annan tredimensionell struktur som är svårare att bryta ned. De förändrade prionerna ansamlas i vävnaden och orsakar skador i hjärnan. De förändrade prionerna är exceptionellt motståndskraftiga mot nedbrytning. De tål höga temperaturer, många desinfektionsmedel och kan vara fortsatt infektiösa efter flera år i miljön.
Vad gäller atypiskt scrapie/Nor98 tyder mycket på att det uppkommer spontant, det vill säga att den tredimensionella strukturen av kroppens egna proteiner börjar ändra sig utan att de varit i kontakt med infektiösa prioner från andra djur.
Smittvägar
Smittvägarna för klassisk scrapie är ännu inte helt klarlagda och djurens genetik påverkar hur mottagliga de är för sjukdomen. Fostervatten och moderkaka innehåller stora mängder smittämne och smitta kan överföras från tacka/get till lamm/killing. Smittan kan överföras mellan djur och från nedsmittade stallaroch beten. Smittan kan finnas kvar i miljön under många år.
Det finns idag inga bevis för att atypisk scrapie/Nor98 är smittsam inom en flock, men det kan inte heller uteslutas att den skulle kunna vara låggradigt smittsam. Mycket tyder på att atypisk scrapie kan vara en spontant uppträdande och/eller åldersrelaterad sjukdom hos små idisslare. Experimentellt kan man dock överföra den från djur till djur och förändringarna liknar då ibland mer de som kan ses vid klassisk scrapie. Sambanden är inte helt klarlagda och forskning pågår.
Diagnos
Provtagning sker genom att hjärnvävnad från döda djur undersöks. Det går även att ta biopsier från till exempel tonsiller, men det görs framför allt i forskningssammanhang. Analys kan ske genom mikroskopisk undersökning och med särskild infärgning som påvisar ansamlingar av prioner i vävnaden. Inom övervakningen används så kallade snabbtester, vilka kan ibland ge falskt positiva resultat. Därför måste positiva tester alltid följas upp med konfirmerande undersökningar.
Övervakning
Sedan 2002 ingår får och getter i TSE-övervakningen inom EU. Övervakningen fokuseras idag på självdöda eller avlivade djur. Syftet med övervakningen är att övervaka scrapiesituationen och inledningsvis ville man även undersöka om BSE förekom hos får och getter i EU. Mer information om lagstiftningen kring sjukdomen finns på Jordbruksverkets webbplats.
Om man misstänker sjukdomen
Klassisk scrapie och atypisk scrapie/Nor98 lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att inga djur får förflyttas till eller från besättningen. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.