Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Klostridios/Gasbrand hos får

Gasbrand är den vanligaste klostridiesjukdomen hos får och förekommer ganska ofta i Sverige. Klassisk bild är att ett par stora, fina bagglamm hittas döda några dagar efter att de har släppts på kraftigt vårbete. 

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Andra namn: Enterotoxemi, pulpanyre (norska), pulpy kidney disease, infektion med Clostridium perfringens typ D.

(Andra klostridieinfektioner är: stelkramp (Cl. tetani), brådsot (Cl. septicum), gasgangrän/frasbrand (Cl. chauvoei, Cl. novyi, Cl. septicum), lammdysenteri (Cl. perfringens typ B), struck (typ C), nekrotiserande hepatit (Cl. novyi), fokal symmetrisk encephalomalaci (Cl. perfringens)

Förekomst

Gasbrand är en relativt vanlig sjukdom som drabbar framförallt unga lamm, yngre än tre månader, men även äldre, avvanda lamm och i enstaka fall vuxna djur kan drabbas. Oftast drabbas de största och glupskaste lammen, till exempel enfödda bagglamm. Ses oftast på frodigt försommarbete. Kan uppträda som enstaka fall eller drabba flera djur. Kan även ses under sensommaren och stallperioden, det senare ofta kopplat till höga kraftfodergivor.

Symtom

Oftast perakut död (inom mindre än två timmar). Kan föregås av vinglighet, opistotonus och dyspné. Lammet blir liggande, tuggar saliv och skriker. Det kan få kramper som kan vara mycket kraftiga och förhöjd kroppstemperaturen till över 42°C.

Differentialdiagnoser

Pasteurellos, stångningsskador, blixtnedslag.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Clostridium perfringens typ D.

Infektionsport:

Finns normalt i tunntarmen.

Spridning i djuret:

Snabb förökning av bakterien när det finns större tillgång på kolhydrater än vanligt. Bakterien producerar toxin (framför allt epsilon-toxin) som är nekrotiserande och neurotoxiskt. Toxinet påverkar permeabiliteten i kärlen och ger ödem och vävnadsnekros i bland annat hjärna och njure. Dessutom påverkas permeabiliteten i tarmslemhinnan vilket underlättar upptag.

Smittvägar:

Smittar inte från lamm till lamm.

Immunitet:

Hinner inte utvecklas.

Överlevnad:

Finns i den normala tarmfloran.

Inkubationstid:

Symtom ses några dagar efter intag av energirikt foder.

Provtagning och diagnostik

Obduktion så snabbt som möjligt. Njurarna kan vara ovanligt mjuka och sönderfallande, nästan mosiga (pulpy kidney) trots att döden inträtt bara några timmar tidigare, detta är dock inte patognomoniskt.

Glukos i urinen.

Påvisande av Cl. perfringens med bakteriologi och toxintypning av epsilontoxin med PCR.

Behandling och profylax

Ingen behandling mot sjukdomen finns.

Vid utbrott: Sätt de kvarvarande lammen på mager utfodring. Sedan successiv övergång till näringsrikt bete igen. Minska kraftfodergivorna påtagligt.

Vaccination: Flera vacciner mot Cl. perfringens typ D finns. För information: SVA telefon 018-67 40 00 vxl.

Fårägare får själva vaccinera under veterinärs ansvar.

Tackor: Grundvaccination två gånger med cirka en månad emellan, cirka två och en halv månad före partus. Årlig revaccinering cirka en månad före partus.

Släpp djuren tidigt på bete och ge grovfoder i början av betesgången. Öka kraftfodergivan långsamt. Undvik snabba foderbyten.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls