Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Mastit hos får

Mastit är en vanlig sjukdom hos får och förekommer i både mjölk- och köttproducerande besättningar. Symtomen varierar från perakut förlopp med dödsfall till subkliniska mastiter utan kliniska symtom.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Mastit förekommer i alla fårbesättningar över hela världen, även i Sverige. Det är en vanlig sjukdom som kliniskt ses främst i början av laktationen, men även mot slutet då de kroniska mastiterna oftast känns som knölar i juvret efter sinläggning. Subkliniska mastiter är vanliga under hela laktationen och även under sintiden. I svenska studier har vi sett att ungefär en fjärdedel av tackorna har juverinfektion utan kliniska symtom i juvret. Majoriteten av de kliniska mastiterna på får i Sverige orsakas av Staphylococcus aureus (S. aureus) följt av E. coli, Mannheimia hemolytica och koagulasnegativa stafylokocker (KNS). Vanligaste agens vid subklinisk mastit är KNS. I en svensk studie var S. simulans vanligaste KNS-art (25,6 procent) följt av S. warneri (9,5 procent) och S. equorum (8,9 procent). Smittsam agalakti, orsakad av Mycoplasma agalactiae, är anmälningspliktig och förekommer inte på får i Sverige.

Lammen kan sprida mastit i fårbesättningen.

Lammen kan sprida mastit i fårbesättningen.
Foto: Katarina Gustafsson/Gård & Djurhälsan

Kliniska symtom 

Klinisk mastit hos får kan ge allvarliga symtom med höggradigt påverkat allmäntillstånd, svullet, ömt juver och förändrad mjölk, men det förekommer också lindriga fall med bara juver- och/eller mjölkförändringar. Vid klinisk mastit ses ofta hälta på grund av det smärtande juvret. Subklinisk mastit ger inga kliniska symtom.

Differentialdiagnoser

Hälta på grund av andra orsaker än mastit. Stopp i spenkanalen/spenbasen. Bristningar i juverupphängningen. 

Etiologi och patogenes 

Infektionsagens:

Främst stafylokocker

Inkubationstid:

Varierar beroende på agens

Infektionsport:

Främst spenkanalen

Spridning i djuret:

Främst lokalt i juvret, men ibland kan tackan få en septikemi

Smittvägar:

Lamm, ströbädd, mjölkning (maskin, mjölkare).

Provtagning och diagnostik

Mjölken paddlas med CMT för att få ett indirekt mått på celltalet. Från juverdelar med en CMT-reaktion >2 tas ett mjölkprov sterilt ut för bakteriologisk odling. Särskilt observant bör man vara på skillnader i CMT-utslag mellan juverdelar, där den juverdelen med ett högre CMT-värde främst bör provtas. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Sedan 2013 differentierar SVA rutinmässigt mellan olika KNS-arter.

För mjölkbesättningar är tankcelltalet ett bra mått på besättningens juverhälsa. Celltalsanalys av fårmjölk utförs på SVA.

Behandling och profylax

Förstahandsval vid akuta, kliniska mastiter är penicillin enligt Information från Läkemedelsverket (pdf) samt lämplig understödjande behandling. Allvarligt sjuka djur och djur med kroniska mastiter eller växt av penicillinresistenta stafylokocker bör snarast slås ut. Tackor med kallbrand i juvret ska skyndsamt avlivas.

God juverhälsa är viktigt både för god djurvälfärd och för hög produktion samt även ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv (gäller främst mjölkproducerande besättningar). Mastit förebyggs genom identifiering och gruppering av smittade och friska djur, god hygien på ströbädd, foder och vatten samt i mjölkbesättningar; goda mjölkningsrutiner, god mjölkningshygien och strikt mjölkningsordning.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls