Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Råd inför betessäsongen

Till ägare av nötkreatur, får, getter

Så förebyggs allvarliga sjukdomsproblem på grund av schmallenbergvirus

Infektion med schmallenbergvirus hos vuxna djur ger inga eller lindriga symtom. Om hondjuren är dräktiga kan infektionen leda till kastningar eller missbildningar. Konkreta råd för att förhindra infektion med schmallenbergvirus när hondjuren är dräktiga är att:

  • Maximera ungdjurens exponering för svidknott - djur som blir smittade tidigt i livet är immuna när de blir dräktiga
  • Betäcka ungtackor och unggetter i början på den knottfria säsongen

Bakgrund

Under sensommaren och hösten 2012 spreds schmallenbergvirus över hela Sverige. Viruset sprids av svidknott och orsakar omlöpningar, kastningar, missbildningar, svag- och dödfödslar hos nötkreatur, får och getter om djuren smittas under första delen av dräktigheten. För andra djurgrupper än dräktiga har smittan ingen praktisk betydelse under svenska förhållanden. Alla som smittas blir sannolikt immuna och drabbas därmed inte på nytt under kommande dräktigheter. Förlusterna under lamnings-, kalvnings och killningssäsongen 2012-2013 var stora. Detta beror på att alla tama idisslare var mottagliga för smittan eftersom den då var ny i Sverige, och att många hondjur smittades under första delen av dräktigheten. Tankmjölksundersökningar från en stor andel av landets mjölkkobesättningar har visat att schmallenbergvirus cirkulerat och spridits i stora delar av landet även under 2013. I Sverige har inga fall av virussmitta konfirmerats sedan 2013. Det är inte känt om virus har cirkulerat i landet under 2014-2016 men om så är fallet har det troligen skett i låg omfattning. Eftersom en stor andel av nuvarande djurpopulation därför troligen inte exponerats för schmallenbergvirus kan risken för nya utbrott av sjuklighet och abort öka om virus återigen börjar cirkulera.

Inför kommande betessäsong

Säsongen för svidknott är från april till november. Mottagliga djur som är i tidig dräktighet under den perioden riskerar om de smittas att få foster med skador orsakade av schmallenbergvirus. Eftersom kvigor är äldre när de blir dräktiga än ungtackor och unggetter är chansen större att kvigorna redan har smittats tidigare och därmed är immuna. Maximera därför ungdjurens exponering för svidknott så att de är immuna när de blir dräktiga.

Svidknott dras till djur, och ladugårdar är inte svidknottssäkra. Djur kan bli smittade både utomhus och inne på stall. Det går inte att förhindra smitta med schmallenbergvirus genom att alltid hålla djuren inomhus. När svidknotten är särskilt svåra kan det dock av djurskyddsskäl vara nödvändigt att under kortare perioder hålla djur inne under natten.

Insektsmedel som används vid svåra insektsangrepp är sannolikt också verksamma mot svidknott. Medlen kan dock inte stoppa spridningen av schmallenbergvirus i tillräcklig grad. Stor användning av insektsmedel kan också orsaka att insekter utvecklar resistens.

Immuniteten hos djur födda före 2014 är sannolikt väldigt god i majoriteten av besättningarna i södra Sverige samt för de besättningar som 2012/2013 drabbades av kastningar och missbildningar på grund av schmallenbergvirus. I områden med många immuna djur blir också spridningen av schmallenbergvirus mindre omfattande. I områden där det finns fler osmittade besättningar och många djur födda 2014 eller senare är risken högre för kastningar och missbildningar.

Infektion med schmallenbergvirus är en ny sjukdom och det finns fortfarande många kunskapsluckor. Erfarenheterna från blåtunga (bluetongue) går inte att använda rakt av eftersom det handlar om två olika sjukdomar. Vi vet inte hur mycket smittade svidknott det kommer att finnas i år. Vi vet inte hur stor andel av nötkreaturen, fåren och getterna som inte ännu blivit smittade och fortfarande är mottagliga för schmallenbergvirus. Förhållandena kommer att variera för de olika djurslagen, för olika grupper av djur,
i olika delar av landet, beroende på vädret och omgivningsfaktorer som vind och fuktighet i markerna. Allt eftersom våra kunskaper och erfarenheter ökar kan råd revideras och förbättras. Det är nödvändigt att råd till enskilda gårdar bygger på de lokala förutsättningarna.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls