Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Vattenbrukets historik

Fiskodling

De tidiga åren

Vattenbruk har en lång historia, odling av karp förekom i Kina redan 5000 f. Kr. I Sverige har vi noteringar att vattenbruk bedrevs redan på 1500 talet i form av dammodling av karp. Till en del troligen för att klara försörjningen vid slott och herrgårdar. Under 1700 talet odlades för oss udda arter såsom sutare, ruda och karp i dammar i fram för allt de södra delarna av Sverige. Fiskodlingen bedrevs enligt Carl von Linne som ett växelbruk. Dammar dämdes upp och fisk sattes i och odlades ett antal år, varefter dammarna tömdes och marken användes för odling av spannmål. Så görs fortfarande på landsbygden i flera Asiatiska länder. Fiskodlingen föll i glömska under slutet av 1700 och början av 1800-talet. Troligen beroende på nya satsningar på jordbruket. För att runt 1850 gå en ny blomstringstid till mötes. Ånyo var det karp som odlades och nu i en omfattning som ledde till en export fram för allt till tyskland. Till exempel vid Gustafsborg vid Perstorp i norra Skåne fanns en anläggning som bestod av 550 hektar. Under goda förutsättningar kunde dammarna ge upp till mellan 200 och 400 kilo sutare eller karp per hektar och år. Under slutet av århundradet bildades också försöksanläggningar för fiskodlingsverksamhet och Lantbruksakademin tillsatte en fiskeriintendent med två assistenter som avlönades av staten.

Fisktransporter

Karp, sutare och ruda är mycket tåliga och överlever låga syrenivåer vilket gjorde att de kunde transporteras långa sträckor på land utan vatten, och därmed kunde levereras färska direkt till konsumenten.
Transporten kunde gå till så att man placerade en spritindränkt brödbit i munnen på fisken och placerade den i flera lager lådor med fuktig vitmossa emellan. Vid transporter till Europa användes specialbyggda järnvägsvagnar med vattentankar som enligt uppgift kunde ta sex ton fisk. För att få ihop en tillräckligt stor mängd fisk för exporter skapades uppsamlingsplatser. På 1920-talet hade Malmöhus och Kristianstads läns hushållningssällskap sådana anläggningar i Fogdaröd och Tjörnarp. Vid Fogdaröd fanns det fyra cementerade dammar som var så högt belägna intill järnvägen att fiskarna via en ränna kunde föras direkt till järnvägsvagnarna.

Konstbefruktning

Konstbefruktning hade utförts på öring under 1700 talet och togs i bruk under 1800 talet. Då användes den för befruktning och kläckning av flera olika arter öring, lax, röding, harr, sik siklöja och gädda. Under senare delen av århundradet även på regnbåge och bäckröding som då importerades. Den uppfödda fisken sattes ut till vattenområden där man ville förbättra fisket utan någon tanke på sjukdom eller naturliga bestånd. 

Kompensationsodlingar

I samband med utbyggnaden av svenska älvar för elproduktion anlades kläckningsstationer vid älvar och åar för att trygga fiskpopulationernas överlevnad. Under 1900-talet utvecklades fiskodling i Europa och USA till en egen näringsverksamhet. I Sverige har verksamheten sakta men säkert utvecklats. Från att ha varit en utpräglad glesbygdsnäring som bidragit till sysselsättning och livsmedelsförsörjning på landsbygden, till en högutvecklad industri med mycket know-how.

Källor

Hasse Jansson, Populär Historia 5/1995.
Lisa Klang, Havs och vattenmyndigheten
Gustav Sundbärg, Sveriges Land och folk, 1901

Kräftodling

Historik

Kräftor har med all säkerhet ingått i vår diet sedan urminnes tider. Under Gustav Vasa (1496–1560) planterades, på hans begäran, flodkräftor ut runt slott och i dammar i anslutning till hans ägor. Han såg även till att flodkräftan introducerades på Åland. Sedan dess har kräftor odlats i Sverige och utgjort såväl nödföda som en kulinarisk delikatess. De högre stånden uppskattade tidigt kräftor på matsedeln medan de lägre betraktade dem som mindre aptitliga. Vår kände Carl von Linné betraktade kräftor som nödföda, troligen beroende på att han enligt uppgift var allergisk mot dem. Han klassificerade också kräftdjur till som insekter. Under slutet av 1800 talet när vattenkraftsutbyggnaden tog fart ökade intresset för kräftor hos bönderna. Anledningen var att ålen, som är en stor konsument av kräftor, hindrades av dammarna att vandra upp vilket ledde till en kraftigt ökad kräftproduktion. Snart lärde man sig fiska och försälja dessa akvatiska läckerheter. Ungefär i mitten på århundradet drabbades Frankrike av kräftpest och fransmännen som uppskattade kräftans kulinariska egenskaper fick lov att importera, bland annat från Sverige. När det var som intensivast exporterade Sverige 150 ton kräftor årligen.

Kräftpest

Men säg den glädje som varar. Som tidigare nämnts introducerades 1860 svampen, Aphanomyces astaci, genom kräftor i barlastvattnet på ett fartyg, till Europa till floden Po i norra Italien. Sjukdomen spred sig snabbt över Europa och når Sverige 1907. Enligt uppgift så var det sjuka finska kräftor som dumpades vid Kornhamnstorg och därifrån smittade hela Mälaren. Sjukdomen medförde att fångsterna minskade med 95 procent under 1900-talet och mycket tydde på att flodkräftan helt skulle utrotas. Av det skälet började man intressera sig för andra kräftarter framför allt de nordamerikanska som utvecklats parallellt med pesten och därför i viss mån var immuna. Man testade två arter  dels Orconectes virilis och dels signalkräfta, Pacifastacus leniusculus. Den senare visade sig kunna utveckla självreproducerande bestånd varför Fiskeriverket under 60-talet beslutade att signalkräftan fick planteras in i svenska vattendrag som ersättare till flodkräftan.
Idag vet vi att pesten spridits till flera vatten med den immuna signalkräftan. Flodkräftan finns fortfarande norr om Dalälven, men för varje år sprider sig pesten norrut, till tidigare ”friska” sjöar. Ofta beroende på egoistiskt, kortsiktigt tänkande att man vill ha kräftor i sin sjö.

Källor

Hannes Fellsman, I kräftans kniptång - Människans påverkan på våra svenska bestånd av flodkräfta och signalkräfta, Examensarbete i Miljövetenskap Nr: 5438 (pdf) Högskolan i Kalmar Institutionen för biologi och miljövetenskap 2005. 

Musslor

Musslor (blåmussla, ostron, hjärtmussla med flera) hör också till vår ursprungliga föda. Människan skapade boplatser i anslutning till vatten för transport och för föda. Att plocka musslor till dagens lunch var förmodligen lika självklart som det är idag att gå till snabbköpet och köpa en lunchmacka med köttbullar och rödbetsremoulad. En del forskare hävdar att musslorna är en anledning till att vår hjärnkapacitet utvecklades från två-bent apa till vad vi är idag. Strandliv, skaldjur och fisk spelade en viktig roll. Musslor, snäckor och ostron är rika på protein och omega-3-fettsyror som är så viktiga för våra hjärnceller. Nyttjandet av dessa skaldjur har alltid skett extensivt – man har skördat det som naturen gett.

Blåmussla

I Europa har odling (repodling, tidvattenzon, pergolaris) av musslor skett sedan 1200-talet, medan vi i Sverige kom igång 1971. Under 2000 talet har verksamheten vuxit dels beroende på att svensken ändrat sina matvanor och dels beroende på att man upptäckt musslans förmåga att rena vatten från gödningsämnen.

Ostron

Kring år 0 var ostron populära i antikens grekland, mjukdelarna åts, skalen användes som uppläggningsfat och även som röstsedel i samband med val. Att ostron skulle vara en kärleksbefrämjande drog har sitt ursprung i sagan om Afrodite som steg i land från ett ostronskal. Även i Romarriket uppskattades ostronen högt både som livsmedel och afrodisiakum. Det var också de som organiserade handeln längs den franska Bretagnekusten. I mitten på 1200 talet upptäckte man metoder att odla ostron på pålar. I Sverige vet man att ostron plockats under den varma bronsåldern. Därefter minskade tillgången med ett kyligare klimat. Sedan 1600-talet fram till början på 1900 talet skördades ostron i en allt mindre omfattning, för att 1933 helt utgå ur statistiken. I mitten av 40-talet återupptogs fisket och har sedan dess gett ökande fångster.
Dagens svenska ostron är mycket uppskattade för sin kvalitet nere i ostronets hemländer Frankrike och Italien.

Källor

Oyster Opening Competition  

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls