Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Herpesvirus scophthalmi hos fisk

Viruset har påvisats på piggvar (Scophthalmus maximus). Dödligheten kan uppgå till 30 procent och påverkas av stressfaktorer. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Herpesvirus scophtalmi har påvisats hos yngel av piggvar i Storbritannien (Skottland och Wales), Danmark och Norge (yngel importerade från Frankrike). Viruset är bara påvisat elektronmikroskopiskt.

Symtom

Antas vara endemisk och symtomfri i vilda populationer, med symtom enbart hos särskilt stressade individer. Subklinisk infektion utan ökad dödlighet har observerats hos odlad piggvar. Klinisk sjukdom förlöper med allmänna symtom och saknar typiska makroskopiska förändringar. Histologiskt påvisas jätteceller i hud och gälepitel. Dessa har vanligtvis bara en kärna som upptar cirka 90 procent av cellens storlek. Differentialdiagnostiskt måste lymfocystitis uteslutas.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

DNA-virus tillhörande familjen herpesviridae

Infektionsport:

Hud och gälar

Spridning i djuret:

Hud och gälar

Smittvägar:

-

Överlevnad:

-

Provtagning och diagnostik

För att diagnostisera sjukdomen formalinfixeras material från hud och gälar och skickas till laboratoriet med angivande om misstanke. Informera laboratoriet i förväg att prov kommer. Observera smittrisken, all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodling ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

Behandling och profylax

Terapi och vaccin saknas.

Sjukdomen är inte listad av OIE eller EU, men är ändå anmälningspliktig då den i dagsläget inte förekommer i Sverige. Misstänker man förekomst av denna sjukdom ska länsveterinär och Jordbruksverket omedelbart informeras.

Läs mer

Hellberg H, Koppang EO, Tørud B, Bjerkås I. Subclinical herpesvirus infection in farmed turbot Scophthalmus maximus. Dis Aquat Organ. 2002 Apr 24;49(1):27-31.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls