Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Iridovirus hos stör

Iridovirusinfektion på stör kan orsakas av flera olika iridovirus. Infektion kan vara associerad med hög dödlighet och har påvisats i USA och Europa.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Iridovirus innehåller fem undergrupper, varav tre (Lymfocystivirus (hudtumörer), Megalocytivirus och Ranavirus (båda orsakar systemiska infektioner)) anses infektera fisk. Iridovirusen hos stör liknar Lymfocystivirus i att de infekterar epitelceller, men utgör en hittills odefinierad grupp. Ett virus som påvisats hos stör är ett Ranavirus. Iridovirus har påvisats på stör i Nordamerika och i Europa. Olika, närbesläktade varianter har påvisats på olika arter. I Sverige har Acipenser Iridovirus European-I (AcIV-I) påvisats vid utbrott på sibirisk stör.

Symtom

 Mager stör

Kraftig avmagring, yngel av Sibirisk stör. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Charlotte Axén/SVA

Blödningar hud

Punktformiga blödningar i området för bukfenorna, yngel av Sibirisk stör. (Klicka på bilden för ett störe format.) Foto: Charlotte Axén/SVA

Symtom ses främst hos juvenil fisk med akuta utbrott eller progressiv sjuklighet och dödlighet. Hos yngel kan den kumulativa dödligheten bli uppåt 90-100 procent. Dödligheten avtar med åldern och vuxna förblir oftast symtomfria. Fisken slutar äta och magrar av, blir slö, får balansproblem och simmar okoordinerat. I de mest akuta fallen ses hyperventilering och andnöd. Gälarna är bleka och kan ha petekiella blödningar. Blek hud kan eventuellt också ses, liksom petekiella blödningar i munregionen, på buken och på ventrala fenor.

Sekundära bakteriella eller parasitära infektioner samt stress kan bidra till akutisering och ökad dödlighet.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

I Nordamerika:

  • White sturgeon iridovirus (WSIV), Missouri River sturgeon iridovirus (MRSIV), Namao virus (NV), British Colombia White sturgeon virus (BCWSV), Shortnose sturgeon virus (SNSV)
  • Frog iridovirus 3 (FV3, Ranavirus)

I Europa:

  • Acipenser iridovirus European-I (AcIV-I), Namao virus (NV)-liknande virus

Infektionsport:

Via hud, gälar och sannolikt även oralt intag

Spridning i djuret:

Iridovirus återfinns främst i hud och gälar, i luktorganet och i övre delen av magtarmkanalen. FV3 sprids systemiskt i fisken.

Smittvägar:

Via vattnet, via utsöndrade viruspartiklar eller avslungade infekterade epitelceller.

Överlevnad:

-

Provtagning och diagnostik

Tag kontakt med diagnosticerande lab och informera att prov kommer innan provtagning genomförs.
Iridovirus från stör är svårodlade men vissa går att odla på specifika cellinjer. Diagnostik görs också med PCR och sekvensering. Histologi bör göras för att undersöka förekomst av s.k. inklusioner.

För diagnos skickas antingen:

  • levande eller nydöd fisk

eller:

  • aseptiskt prov från hud och gäle i EMEM samt
  • aseptiskt prov från hud och gäle i 70 % etanol.

Prover för ljusmikroskopisk undersökning uttas från hud (läpp, buk), gäle, njure och hjärna och fixeras i 4-procentig buffrad formalin, se Provtagningsinstruktion för fisk för instruktion för beredning av lösning.

Behandling och profylax

Någon verksam terapi eller vaccin mot sjukdomen finns inte. Vid misstanke om sjukdomen ska veterinära myndigheter informeras.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls