Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Lymfocystis hos fisk

Lymfocystis är en virussjukdom som ger vårtbildningar och som har världsomfattande spridning. I Sverige har sjukdomen påvisats hos flundra och strömming. Mer än 140 fiskarter är mottagliga för viruset, både vildfisk från hav och sötvatten samt akvariefiskar. 

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Lymfocystisvårtor på strömming. (Klicka på bilden för ett större format) Foto: Bengt Ekberg/SVA

I Östersjö-området är lymfocystis påvisat hos flundrefisk sedan början av 1900-talet och hos sillfisk (strömming) under 1970-talet. Frekvens hos flundror kan vara upptill 10-15 procent, hos strömming cirka 1 procent (Sörmlandskusten). Lymfocystis orsakas av ett Iridovirus och har en världsomfattande spridning. Mer än 140 fiskarter är mottagliga för viruset, både vildfisk från hav och sötvatten samt akvariefiskar. Det är troligt att viruset består av flera olika värdspecifika undergrupper.

Symtom

Inkubationstid cirka tio dagar vid 25 °C. Sjukdomen ger gråvita vårtliknande ansamlingar, vanligtvis i huden och på fenor, hos strömming/sill även på bukorganen. ”Vårtorna” är bindvävsceller (fibroblaster) som beroende på infektionen hypertrofierar till många gånger sin normala storlek. Cellkärnan kondenseras och fragmenterar och i cytoplasman kan man se basophila inklusionskroppar. Cellen omsluts ofta av en hyalin kapsel. Tillväxten sker under cirka fyra veckor varefter cellen spricker upp eller lossnar och virus kommer ut och kan infektera nya individer. Sjukdomen är kronisk och får sällan några allvarligare konsekvenser för fisken annat än sekundärinfektioner i det fall hud och fenor är angripna. Infektion på gälar och inre organ kan ha mer fatal effekt.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Lymphocystis disease virus (LCDV), ett Iridovirus. Sannolikt finns flera olika värdspecifika undergrupper

Infektionsport:

Via hudsår samt via oralt intag av virus eller virusinfekterade celler 

Spridning i djuret:

Lokalt i hud, eventuellt spridning till inre organ

Smittvägar:

Direktkontakt eller via fritt virus i vattnet. Störst smittspridning under lekperioden

Överlevnad:

Mycket stabilt. Tål uttorkning och upprepad frysning/tining

Provtagning och diagnostik

Diagnostik

Tag kontakt med diagnosticerande lab och informera att prov kommer innan provtagning genomförs.

För diagnos insändes antingen:

  • levande eller nydöd fisk.
    eller:
  • formalinfixerad vävnad med lymfocystbildningar.

Behandling, sanering, profylax och restriktioner

Behandling av sjukdomen är inte aktuell, dels då det rör sig om vildlevande fiskarter, dels då någon verksam terapi mot sjukdomen inte finns. Vid infektion på akvariefisk bör sjuka fiskar karantäniseras för att förhindra att ytterligare individer infekteras. Hantering av fiskarna skall ske varsamt för att undvika skapandet av infektionsportar. Optimal miljö och terapeutisk behandling av sekundärinfektioner underlättar överlevandet.
Sjukdomen är inte överförbar till människa, men infekterade fiskar bör beroende på försämrad köttkvalitet och osmakligt utseende kasseras i stället för att användas som livsmedel.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls