Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Sarcocystidae/Muskelcoccidios hos fisk

Parasiter tillhörande gruppen Apicomplexa, som orsakar vävnadscystor. Vid akut infektion på ung laxfisk har symtom med ansvällning av skalltaket och mörkpigmenterad stjärtspole observerats. 

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Parasiten Sarkocystis påvisad i fisk. Bilden är förstorad 40 gånger och tagen i mikroskop. Foto: Anders Alfjorden/SVA

Histologibild (40 gångers förstoring) från regnbåge. Muskel (blå) med cysta (rödbrun) som är positiv för Sarcocystis-antikropp. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Anders Alfjorden/SVA

Muskelcoccidios är relativt vanligt förekommande hos landlevande djur och fåglar (Praka et al 2012). Infektionen orsakas av encelliga parasiter tillhörande familjen Sarcocystidae inom Apicomplexa. Cystbildande infektioner av denna typ har bara vid ett tillfälle omnämnts hos fisk (bäckröding), i en kanadensisk rapport från 1943. I andra vattenlevande djurarter finns bara ett fall med liknande muskelcystor rapporterad; vid stora populationsnedgångar av isländsk kammussla under 2000-talet (Kristmundsson et al. 2011). Dessa cystbildningar har inte kunnat kopplas genetiskt till något släkte eller art inom Apicomplexa.

De första kända svenska fisk-fallet sågs hösten 2011 på ung regnbåge från importerad rom. Inget agens kunde initialt kopplas till fallet. Senare undersökningar (2012 och 2013) indikerade cystbildande coccidier som bidragande sjukdomsorsak. Diagnos ställdes genom mikroskopiska undersökningar och immunohistologisk metodik, där bland annat en antikropp mot Sarcocystis användes. Senare undersökningar visade förekomst av parasiten i ett par andra fiskodlingar. Huruvida smittan har importerats vid flera tillfällen och om primärfallet i så fall var första tillfället är okänt. Det går inte att utesluta att smittämnet sedan tidigare finns i landet.

Under 2014 har SVA i samarbete med Fiskhälsan på uppdrag av Jordbruksverket genomfört undersökningar av vuxna laxfiskar från flera geografiskt åtskilda lokaler från norr till söder. Dessa undersökningar visade på förekomst av olikformade cystliknande strukturer i rygg- och hjärtmuskel-vävnad hos både lax, havsöring, regnbåge och röding. ”Cystorna” saknar dock de inre strukturer som är karakteristiska för parasiter, så det är svårt att avgöra om det är parasiter, svamp eller någon kroppsegen upplagring. Därmed är det oklart om dessa fynd har en koppling till parasiten. Vidare utredning pågår.

Symtom

Symptom på fiskyngel av regnbåge. Foto: Eva Jansson/SVA

Symtom på fiskyngel av regnbåge. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Eva Jansson/SVA

I primärfallet uppvisade insjuknade yngel ansvällning av skalltaket och mörkpigmenterad stjärtspole. Dödligheten bland drabbade yngel var förhöjd. Förloppet hos vuxen fisk är sannolikt symtomlöst.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Parasitgruppen Apicomplexa omfattar ett stort antal parasitarter. Trots idogt arbete under flera år har SVA inte kunnat identifiera parasit-DNA i något av de prover som tagits och därmed finns ingen säker identitet på den parasit som hittats.

Infektionsport:

Oklar

Spridning i djuret:

Systemiskt.

Smittvägar:

Smittämnet är fortfarande okänd till sin genes och det finns därför mycket som är oklart och behöver beskrivas bättre genom nya undersökningar.

Överlevnad:

Eftersom smittämnet är nyupptäckt saknas det i dagsläget kunskap om dess överlevnad.

Provtagning och diagnostik

Tag kontakt med diagnosticerande lab och informera att prov kommer innan provtagning genomförs.
För diagnos skickas antingen:

  • levande eller nydöd fisk Det är viktigt att fiskarna hålls kylda hela vägen fram

eller:

  • formalinfixerade organprover främst muskel, hjärta, gälar

NB! Då antikroppen som initialt användes tagit slut och inget parasit-DNA har kunnat påvisas kan diagnos ”Sarcocystidae” inte ställas med säkerhet.

Behandling och profylax

Någon verksam behandling finns inte. I förebyggande syfte är alltid god djurhållning och hygien de viktigaste faktorerna tillsammans med separat hållning av djurgrupper.

Läs mer

Kristmundsson A., Helgason S., Bambir S.H., Eydal M., Freeman M.A., 2011. Previously unknown apicomplexan species infecting Iceland scallop, Chlamys Islandica (Muller, 1776), queen scallop, Aequipecten opercularis L., and king scallop, Pecten maximus L.

Morrison D.A., 2009. Evolution of the Apicomplexa: where are we now. Review. Evolutionary Parasitology. In: Trends in parasitology vol 25 pp. 375-382.

Prakas P, Butkauskas D., 2012. Protozoan parasites from the genus Sarcocystis and their investigations in Lithuania. Ekologija 2012. Vol 58. No 1 45-58.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls