Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Sjukdomar hos kräftor

SVA, Sektionen för fisk är ansvarig för diagnostik av kräftsjukdomar, dels i den organiserade kräfthälsokontrollen men även i samband med akut dödlighet i kräftbestånd. Diagnostiken inkluderar kräftpest, det vill säga infektion med svampen Aphanomyces astaci, vitprickig kräftdjurssjuka (WSD) samt parasiterna Psorospermium spp och Thelohania spp (porslinssjuka). Hälsokontroll av kräftor (odlade och vilda bestånd) utförs också.
För närmare information kontakta SVA:s fiskjour  på telefon 018-67 41 71.  

Porslinssjuka hos kräftor

Porslinssjuka orsakas av spordjur tillhörande gruppen microsporidier, som angriper och förökar sig i kräftans muskulatur. Flera olika släkten av microsporidier kan ge upphov till sjukdomen men den art som orsakar porslinssjuka på flodkräfta här i Sverige är Thelohania contejeani. I långt framskridet skede av infektionen kan man se att muskulaturen i kräftans stjärt blir vitaktig.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Kräftmuskulatur (blå färg) med porslinssjuka (sporer röd färg), mikroskopisk bild. Foto: T.Hongslo/SVA

Förekomsten av sjuka kräftor i vilda kräftbestånd är vanligtvis mindre än fem procent, men bestånd med upptill 30 procent har rapporterats. Parasiten kan vara en populationsbegränsande faktor i vilda bestånd.

Symtom

Parasiten angriper och förökar sig i kräftans muskler, detta innebär att kräftans muskulatur förstörs. Muskulaturens färg förändras och blir vit. Med tiden så dör den infekterade kräftan.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Microsporidien Thelohania contejeani 

Infektionsport:

Troligen via mag/tarmkanalen, gälarna och huden

Spridning i djuret:

Muskulaturen

Smittvägar:

Hur parasiten smittar mellan kräftor är man fortfarande osäker på. Troligen överförs parasiten direkt från kräfta till kräfta (via kannibalism), kanske också via sporinfekterade redskap, bottensediment och vatten.

Överlevnad:

Okänt

Provtagning och diagnostik

Misstänkt infekterade kräftor undersöks helst i färskt tillstånd men kan även frysas eller konserveras i sprit cirka 70 procent (till exempel rödsprit).
Undersökning på SVA utförs med mikroskopi (på muskelvävnad).

Behandling och profylax

Någon verksam terapi finns inte.

Att tänka på vid köp av kräftor för utsättnings ändamål

Köp endast kräftor från hälsokontrollerade kräftodlingar/sjöar som undersökts beträffande bland annat porslinssjuka (be att få se intyg/undersöknings utlåtande).

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls