Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Mikrocytos (Mikrocytos mackini) hos ostron

Mikrocytos är en ostronsjukdom som infekterar både platta och kupade ostron. Den orsakas av en encellig parasitär organism. Parasiterna som orsakar sjukdomen infekterar mantel, muskel och stödjevävnad. Symtom karakteriseras av gulgröna fläckar i dessa organ.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Sjukdomen upptäckes under 1960-talet i stillahavsostron vid Denman Islands, i sydvästra Kanada. Länge trodde man att endast stillahavsostron (Crassostrea gigas) var känslig för denna mikroparasit men experimentella infektionsförsök visade att flera andra ostronarter såsom amerikanskt ostron (C. virginica), europeiska platta ostron (Ostrea edulis) och platta ostron (O. lurida), kanske är ännu känsligare för infektionen. M. mackini har påvisats i Kanada (södra British Columbia) och USA (norra Washington state). Senaste fyndet gjordes i Kalifornien i C. sikamea dock utan att någon mortalitet kunde observeras.

Symtom

Infektion med Mikrocytos mackini påverkar främst ostron äldre än två år. Yngre stillahavsostron anses opåverkade men i infekterade populationer har skörden fördröjts vilket talar för minskad tillväxt. Sjukdombryter endast ut när vattenemperaturen ligger på eller under 10°Cunder minst tre månader i följd. Om ostronen hålls vid högre temperatur förhindras insjuknande men parasitinfektionen försvinner inte utan sjukdom kan bryta ut när temperaturen sjunker igen. Sjukdomsutbrott är därmed säsongsbundna och i British Columbia, Kanada sker de endast vinter till tidig sommar (januari till juni), och främst under april-maj månad.

Generella symtom liknar flertalet skaldjursinfektioner med en försvagning av de infekterade djur och gapande skalhalvor. Detta ses främst ses hos äldre individer. Parasiten infiltrerar mantel, labiala palper och muskel, vilket resulterar i massiva blödningar och fläckvis förekommande nekrotiska områden. Dessa kan ses som gulmissfärgade partier i mantel och muskel och göra ostronen osäljbara. Dödligheten hos stillahavsostron varierar mellan 11-39 procent vid studier som genomförts över flera år, men kan gå upp till över 50 procent. På senare år har dödligheten gått ner i Kanada, efter att man lärt sig hantera sjukdomen med förebyggande åtgärder. Högst dödlighet har observerats i grunda/tidvattenpåverkade bestånd.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Mikrocytos mackini, familj: Mikrocytiidae, ordning: Mikrocytida, klass: Ascetosporea, supergrupp: Rhizaria.

Infektionsport:

Okänd

Spridning i djuret:

Mantel, stödjevävnad, muskel och labiala palper. Sannolikt systemisk spridning.

Smittvägar:

Ej känd

Överlevnad:

Ej känd

Provtagning och diagnostik

Sjukdomen upptäcks genom histopatologisk undersökning av muskel och tvärsnitt av djurkroppen. Metoder för molekylärgenetisk diagnostik finns också utvecklade.

Tag kontakt med SVA, fiskjouren på telefon 018-67 41 71, och informera oss om att prov kommer skickas, innan provtagning genomförs.

För diagnos skickas antingen levande eller nydöda ostron: Det är viktigt att djuren transporteras snabbt och hålls kylda hela vägen fram.

Alternativt kan prov fixeras direkt vid upptäckt:

  • Vid kliniska symtom på sjukdom fixeras ett fem millimeter brett tvärsnitt av sjuka ostron inklusive eventuellt grönmissfärgad del av mantel. Fixering sker i Davidsons Marine fixative (kontakta SVA för information).
  • Muskel. Fixering sker i Davidsons Marine fixative
  • Komplettera med att fixera missfärgade områden/organ i 70 – 96 procent etanol

Behandling och profylax

Ta ej in ostron från infekterade områden.

Förebyggande åtgärder är att undvika uppfödning i tidvattenszonen och att skörda stillahavsostron innan de blir tre år gamla. Detta har minskat sjukdomens effekt och mildrat de förluster som initialt observerades.

Någon verksam terapi finns inte.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls