Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Aviär pasteurellos hos fjäderfä

Infektion med bakterien Pasteurella multocida (pasteurellos) kan drabba många olika fågelarter och orsaka milda symtom eller ibland hög dödlighet. Vid hög dödlighet hos tamhöns kallas sjukdomen hönskolera. I Sverige ses utbrott av aviär pasteurellos sporadiskt i fjäderfäbesättningar.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Sjukdomen aviär pasteurellos orsakas av infektion med bakterien Pasteurella multocida subspecies multocida. En del varianter av P. multocida medför hög dödlighet medan andra ger milda symtom.

Förekomst hos fjäderfä och andra fåglar

Alla fågelarter är sannolikt mottagliga föraviär pasteurellos. Olika former av stress, till exempel foderstörningar, temperaturändringar och buller, kan bidra till att utlösa ett sjukdomsutbrott. Kalkoner är mottagliga vid alla åldrar och betraktas som den fjäderfäart som är mest känslig för pasteurellainfektion. Tamhöns insjuknar framförallt under äggproduktionsperioden. Ankor och gäss är också mycket mottagliga.

Sjukdomssymtom

Pasteurellos förekommer i olika former från en mycket allvarlig akut form med hög dödlighet, som ibland kallas hönskolera, till en mildare form med låg dödlighet.

Vid den allvarliga formen kan fåglarna dö hastigt utan att man hinner se några sjukdomssymtom. Eventuellt kan kraftigt nedsatt allmäntillstånd och luftvägssymtom ses strax före döden. En del fåglar som överlever den akuta fasen drabbas av kroniska, lokala infektioner som leder till bland annat hälta, ögoninflammation, hudinflammation, svullet slör och mellanöroninfektion som i sin tur leder till rörelsestörningar.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen fastställs genom obduktion, mikroskopisk undersökning och bakteriologisk undersökning och isolering av bakterien. Vid obduktion ser man i de allvarliga, akuta fallen tecken på allmäninfektion med ansvälld lever och mjälte. I den kroniska fasen ses variga inflammationer i drabbade organ såsom hud, leder, slör, mellanöra, ögon och luftvägar. För att kunna fastställa diagnosen måste bakterien isoleras från inre organ.

Smittspridning

Pasteurellabakterier sprids framförallt genom direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Sjukdomen överförs inte vertikalt (från föräldrarna via kläckäggen till avkomman). Fåglar som överlever infektionen kan bli kroniska smittbärare och sprida bakterien under lång tid.

Strikta hygienrutiner är viktiga för att hindra att bakterien introduceras i en fjäderfäflock. Infektionen återkommer ibland på en smittad anläggning, vilket antyder att det är svårt att sanera bort bakterien efter ett utbrott.

Behandling och förebyggande åtgärder

Pasteurellabakterier är oftast känsliga för antibiotika, men enbart en antibiotikabehandling leder som regel till snabbt återfall efter avslutad behandling.

Läs mer hos andra

VetBact - Pasteurella multocida subsp. multocida 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls