Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Botulism hos fjäderfä

Botulism orsakas av förgiftning med nervgiftet botulinumtoxin som bildas av bakterien Clostridium botulinum. Förgiftningen orsakar förlamning, ofta med dödlig utgång. Ett typiskt symtom är att fågeln inte kan hålla huvudet uppe utan ligger med huvudet mot ströbädden eller sitter med hängande huvud. Under senare år har en rad utbrott inträffat i Sverige, de flesta i slaktkycklingbesättningar. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Orsak

Botulism orsakas av förgiftning med ett nervgift som kallas botulinumtoxin (BoNT) och som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Förgiftningen ger upphov till förlamning, ofta med dödlig utgång, till följd av att toxinet blockerar överföringen av nervimpulser till muskulaturen.

Botulinumtoxiner är bland de mest giftiga av alla kända toxiner. De delas in i sju olika typer (A, B, C, D, E, F och G). Det finns även blandformer av typen C/D och D/C där toxinet består av delar av både toxintyp C och D.  Bakterien Clostridium botulinum förekommer i hela världen och kan finnas i jord och vattenrika miljöer där lämningar av djur och insekter kan skapa lämpliga, syrefattiga tillväxtbetingelser. Bakterien bildar sporer som kan överleva under lång tid under förhållanden som bakteriecellen inte tål, till exempel extrema temperaturförhållanden och syrerik miljö.

Botulism hos fåglar kan förorsakas av BoNT typ C, D, E, C7D och D/C. Den vanligast rapporterade formen av botulism i fjäderfäbesättningar förorsakas av typ C eller C/D. Botulism hos människa kan förorsakas av BoNT typ A, B, E och F. Insekter, framförallt fluglarver, kan bidra till spridning av sjukdomen bland fåglar genom deras förmåga att ackumulera BoNT från fågelkadaver. 

Sjukdomssymtom

Symtom vid botulism hos fjäderfän präglas av en fortskridande slapp förlamning (Bild 1 till 3). Symtomen kan börja med lättare rörelsestörningar som utvecklas till alltmer okoordinerade rörelser och i slutfasen generell förlamning.

Bild 1. Botulism hos höna. Lindriga ospecifika symtom. Fjäderdräkten är uppruggad och fågeln är ovillig att röra sig. Foto: D. Jansson/SVA

Bild 2. Botulism hos höna. Ving- och halsmuskulatur är förlamade. Fågeln sitter fortfarande upp. Foto: D. Jansson/SVA

Bild 3. Botulism hos höna. Helt förlamad höna som ligger ner med näbben som stöd för huvudet. Foto: D. Jansson/SVA

Tilltagande förlamning av halsmuskulaturen medför svårigheter att hålla halsen upprätt. Drabbade fåglar hittas ofta i sittande ställning med hals och huvud hängande framåt/nedåt. Alternativt ligger fågeln ned med halsen utsträckt och med huvudet eller näbben vilande på inredningen eller ströbädden.

Ett annat symtom som ofta ses vid botulism hos fjäderfän är ögonlocksförlamning. Detta kan uppfattas som att fågeln är medvetslös eller död. Andra symtom kan vara uppruggad fjäderdräkt, hängande stjärt och vingar och sänkt äggproduktion. I slutstadiet av sjukdomen får den drabbade fågeln allt svårare att andas, och till slut dör fågeln i andningsförlamning eller till följd av uttorkning eller kannibalism.

Botulism i en fjäderfäbesättning börjar ibland inom ett begränsat område i stallet och sprids sedan successivt till allt fler fåglar. Förloppet kan lätt tolkas som spridning av en smitta. Ibland drabbas bara en av flera avdelningar inom en besättning trots gemensam personal och trots användning av samma foder och vatten.

Förekomst hos fjäderfä i Sverige

Under senare år har en rad utbrott av botulism inträffat i fjäderfäbesättningar i Sverige och andra europeiska länder, varav de flesta i kommersiella slaktkycklingbesättningar. Utbrott har också förekommit i Sverige i ett par föräldradjursbesättningar (slaktkycklingföräldradjur) och i två kommersiella värphönsbesättningar. I samtliga dessa fall har förgiftningen förorsakats av botulinumtoxin typ C eller C/D.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen botulism ställs genom att påvisa toxin i serum från sjuka djur. Sjukdomen kan inte påvisas genom rutinmässig obduktion. Obduktion är dock ett viktigt led i diagnostiken för att utesluta andra sjukdomar. Vid misstanke om botulism är det mycket viktigt att denna information framgår av remissen. Serumprover kan skickas till SVA för analys. Minst 5 milliliter serum krävs för analysen så ta flera rör blod från djur med tydliga sjukdomssymptom. Blodet tas i rör utan tillsats eller i serumrör med gel. Om möjlighet finns: vänta tills blodkropparna sjunkit eller centrifugerats ner och överför sedan serum till ett annat rör utan tillsats. Det är viktigt att undvika hemolys (att de röda blodkropparna spricker). Om man vill avvakta med att skicka in provet kan serumet förvaras i kylskåp eller frys i flera dygn. Helblod bör skickas till SVA omgående. Kontakta gärna SVA i samband med provtagning och insändande av prover. Analysmetoden som SVA använder är helt försöksdjursfri. Botulism är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:23).

Varför drabbas fjäderfän av botulism?

Orsaken till att fjäderfäflockar drabbas av botulism är fortfarande oklar. En vetenskaplig studie visade nyligen att C. botulinum inte är allmänt förekommande i tarmfloran hos kycklingar. Källan för bakterier/sporer och/eller toxin kan dock som regel inte påvisas i samband med enskilda utbrott.

Däggdjur som drabbas av botulism har som regel fått i sig BoNT från en yttre källa som till exempel vallfoder av dålig kvalité. Hos fjäderfän anses däremot så kallad toxikoinfektion vara en viktig faktor i samband med botulismutbrott. Då resulterar intag av BoNT-producerande bakterier och/eller sporer i kolonisering av blindtarmen, vilket leder till att BoNT bildas i tarmen. Toxinet kan sedan tas upp i stora mängder. På så sätt bidrar fåglarna själva inte bara till en ökad förekomst av BoNT-producerande bakterier i miljön via träcken, utan också som potenta toxinkällor. En annan mycket viktig faktor är att bakterierna effektivt kan växa till i kadaver som i sin tur kan utgöra en viktig källa för andra fåglar i flocken för både bakterier/sporer och BoNT.

Förebyggande åtgärder och behandling

Genom att noga och ofta (minst flera gånger dagligen) ta bort sjuka och döda djur från djurutrymmet kan spridning av bakterien minska och antalet toxinkällor begränsas. Praktisk erfarenhet talar för att behandling med antibiotika kan leda till lägre dödlighet i fjäderfäflockar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls