Infektiös coryza (Avibacterium paragallinarum) hos fjäderfä

Förekomst

I Sverige diagnosticeras infektiös coryza i hobbyhönsflockar med luftvägsinfektion. Information om hur vanligt förekommande bakterien är bland hobbyhöns saknas. Internationellt anses sjukdomen vara vanligt förekommande och den har rapporterats från många länder i större delen av världen.

Sjukdomssymtom

Bakterien orsakar vanligen en kronisk inflammation i de övre luftvägarna (näshåla/bihålor, övre delen av luftstrupen, ögats bindhinna). Typiska symtom är näs- och ögonflöde och svullnad i ansiktet. I mer allvarliga fall kan ögonen svullna igen, hönsen få svårt att andas och haklapparna (slören) svullnar upp. Foder- och vattenkonsumtionen och äggproduktion minskar ofta. Äldre djur visar ofta kraftigare symtom än yngre. Den sjukdomsframkallande förmågan varierar mellan olika stammar av bakterien.

Sjukdomen sprids snabbt i flocken efter introduktion. Andelen insjuknade fåglar är vanligen hög medan dödligheten är låg. Om sjukdomen inte kompliceras av andra samtidigt förekommande smittämnen brukar symtomen försvinna efter tio dagar till tre veckor. Fågeln kan dock efter tillfrisknandet fortfarande bära på bakterien och smitta andra fåglar och blir då en så kallad frisk kronisk smittbärare.

Sjukdomen kan övergå till en kronisk luftvägssjukdom, särskilt om andra sjukdomsframkallande smittämnen samtidigt finns i flocken, eller om det finns brister avseende exempelvis djurmiljö, foder- eller vattenkvalitet. Smittämnen som kan förvärra och förlänga sjukdomsförloppet är exempelvis infektiöst bronkitvirus (IBV), infektiöst laryngotrakeitvirus (ILTV), Mycoplasma gallisepticum och Escherichia coli.

Orsak och sjukdomsförlopp

Infektionsagens

Infektiös coryza är en smittsam luftvägssjukdom hos tamhöns. Sjukdomen orsakas av bakterien Avibacterium paragallinarum (tidigare namn Haemophilus paragallinarum).

Avibacterium paragallinarum är en Gram-negativ stavformad bakterie.

Värddjur

Tamhöns. Kalkoner kan smittas men visar vanligen milda symtom.

Inkubationstid

En till tre dagar.

Infektionsport

Övre luftvägarna.

Spridning i djuret

Bakterien orsakar vanligen en inflammation enbart i de övre luftvägarna (näshåla/bihålor, övre delen av luftstrupen, ögats bindhinna). En spridning till nedre luftvägarna (lungor och luftsäckar) och, mer sällan, andra delar av kroppen kan ske, främst om fågeln samtidigt bär på andra infektionsämnen eller om fågeln har nedsatt motståndskraft (immunförsvar).

Smittvägar

Bakterien är mycket smittsam och sprids till andra fåglar med sekret från övre luftvägarna. Den sprids främst vid direktkontakt mellan höns, men även via förorenat vatten och förorenade föremål. Bakterien dör relativt snabbt i miljön utanför hönsen, men kan under gynnsamma förhållanden överleva i några dagar. Bakterien kan sannolikt spridas med vinden över korta avstånd. Höns kan efter att ha tillfrisknat bära och sprida smittämnet utan att visa tecken på sjukdom (kronisk frisk smittbärare). Smittämnet överförs inte via ägg.

Risker för andra djurslag

Tamhöns är huvudsakligt värddjur för bakterien. Internationellt finns rapporter om sjukdom hos kalkoner. Vid experimentella studier har dock kalkoner varit okänsliga för bakterien, vilket talar för att kalkoner är betydligt mindre känsliga än tamhöns. Sjukdomen överförs inte till däggdjur, inklusive människor.

Provtagning och diagnostik

Diagnos ställs genom bakteriologisk undersökning (bakterieisolering) av sekret från näs-/bihåla eller luftstrupe hos akut sjuka fåglar. Prov från levande fåglar tas enklast via öppningen i gommen till näshålan eller genom att provta sekret från näsborrarna. Smittämnet påvisas med hjälp av PCR.

Åtgärder och rekommendationer

Det är möjligt att lindra förkylningssymtomen genom antibiotikabehandling. Dock finns en betydande risk att symtomen återkommer efter avslutad behandling och att smittämnet finns kvar hos vissa höns i flocken. För att helt eliminera smittan krävs att flocken avlivas, följt av noggrann rengöring och desinfektion av hönshuset. Hönshuset bör efter rengöring och desinfektion stå tomt under minst en vecka, gärna längre, innan nya djur sätts in. Vaccin mot infektiös coryza finns men används i nuläget inte i Sverige.

Alternativa sjukdomsorsaker (differentialdiagnoser)

I första hand andra luftvägsinfektioner, exempelvis infektiös bronkit (IB), infektiös laryngotrakeit (ILT ) och infektion med Mykoplasma gallisepticum.

Beställ SVA:s analyser

Infektiös Coryza (Avibacterium paragallinarum) (PCR)

Luftvägspaket fjäderfä (PCR)