Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Kolibacillos hos fjäderfä

Till kolibacillos räknas flera sjukdomar orsakade av bakterien Escherichia coli, exempelvis gulsäcksinflammation och äggledarinflammation. Symtomen beror på vilka organ som drabbats. Bakterien finns normalt i fåglarnas tarm och miljö och framkallar vanligen inte sjukdom. Fåglarna blir endast sjuka om balansen mellan fågel och bakterie rubbas.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Bakterien Escherichia coli

Escherichia. coli tillhör familjen Enterobacteriacae. De är Gram-negativa stavar som finns i många olika varianter (serotyper). Bakterien finns normalt i stort antal i tarmen hos fjäderfän och därigenom även i djurens närmiljö i till exempel träck, ströbädd och i damm. Bakteriearten är tålig i omgivningen och överlever därför länge. Den är däremot känslig för de flesta vanliga desinfektionsmedel.

Predisponerande faktorer

De flesta fåglar är mottagliga för E. coli-infektioner, men bakteriernas sjukdomsframkallande förmåga varierar. Med undantag för mycket unga fåglar som har ett omoget försvar mot smittämnen så har friska fåglar normalt mycket god motståndskraft mot potentiellt sjukdomsframkallande E. coli-bakterier.

Fåglarna blir endast sjuka om balansen mellan värd och bakterie rubbas. Detta kan ske när värddjurets eller bakteriernas egenskaper förändras, vid bristfällig kvalitet av foder eller dricksvatten, vid brister i skötsel och djurmiljö eller vid infektioner (kliniska eller subkliniska) med virus eller bakterier.

Sårskador i hud och slemhinnor (framförallt i könsorgan och luftvägar) är vanliga infektionsportar.

Kolibacillos

Till begreppet kolibacillos räknas flera olika sjukdomar som orsakas av infektion med E. coli-bakterier. I samtliga fall ställs diagnosen genom obduktion och bakteriologisk undersökning. Infektioner med E. coli kan leda till sjukdomar med varierande förlopp, symtom och lokalisation. Här följer exempel på några av de viktigaste sjukdomsformerna. 

1. Gulsäcksinflammation

Inflammerad gulsäck hos kyckling orsakad av E. coli-bakterier. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Gulsäcksinflammation orsakas oftast av infektion med E. coli men även andra bakterier förekommer. Sjukdomen ses hos unga fjäderfän, upp till cirka två veckors ålder. Symptomen kan vara trötthet, svullen buk och navel. Dödligheten ligger i regel på fem till tio procent  i en drabbad flock men högre dödlighet kan förekomma. Smutsiga kläckägg är den vanligaste orsaken men infektion i hönans könsorgan kan också leda till gulsäcksinflammation hos avkomman. Brister i hygien vidruvning och kläckning ökar risken för sjukdomen.

Diagnosen ställs genom obduktion och isolering av bakterier. Vid obduktion av kycklingar med gulsäcksinflammation kan man se förstorad gulsäck med tydliga blodkärl och ett onormalt innehåll. Observera att gulesäcken normalt är helt resorberad vid cirka tio dagars ålder.

Gulsäcksinflammation kan förebyggas genom att aldrig använda smutsiga avelsägg för ruvning och kläckning av kycklingar Dessutom är det viktigt att desinfektera kläckägg, ruvare och kläckmaskin före användning och se till att ruvning och kläckning sker vid korrekt temperatur och fuktighet och ha god hygien efter kläckningen

2. Koliseptikemi

Med koliseptikemi menas en allmäninfektion (blodförgiftning) med E. coli-bakterier. Symtomen är ospecifika. Akut sjuka fåglar är kraftigt allmänpåverkade och har upphörd aptit. Det är vanligare att man hittar fåglarna döda. Dödligheten i en drabbad flock kan bli hög.

Vid obduktionen kan man se till punktformade blödningar, förstorad lever och mjälte, samt varierande mängd sekret på luftsäckarna, i hjärtsäck och på andra organ

3. Äggstocks- och äggledarinflammation

Äggstocksinflammation hos värphöna. Äggstocken är täckt av varblandat exsudat. Foto: Désirée Jansson/SVA

Hos äggläggande fjäderfän är dödsfall till följd av E. coli-infektioner i äggledare och/eller äggstockar relativt vanliga. Hos fåglar som dör i en akut form av sjukdomen är förlopp och symtom som angett för koliseptikemi.

Vid kronisk äggledarinflammation slutar hönorna äta och magrar av. Bukomfånget kan däremot öka kraftigt på grund av varansamlingar i äggledaren. Vid obduktion av sådana fåglar ses en kraftig utvidgning av äggledaren. 

4. Luftsäcksinflammation

Luftsäcksinflammation med E. coli-bakterier är i regel en följdsjukdom till virus- eller mykoplasmainfektion. Bristfällig luftkvalitet ökar risken för sjukdomen.

Vid obduktionen ses beläggningar och/eller förtjockningar av luftsäckarna samt ofta förstorad mjälte.

Vid flockproblem är det viktigt att utreda om det finns andra, bakomliggande infektioner och om djurmiljön är acceptabel.

5. Koliform cellulit

Denna sjukdomsform förekommer oftast hos slaktkyckling och är karaktäriserad av en inflammation i underhuden kan påvisas. Orsaken till infektionen är i regel sårskador i huden som sekundärinfekteras. Skadorna upptäcks i regel vid slaktbesiktningen.

6. Koligranulom (Hjärres sjukdom)

Koligranulom leder oftast till sporadiska dödsfall hos vuxna fjäderfän. Denna sjukdomsform är ovanlig i Sverige och ses idag huvudsakligen hos hobbyfjäderfän. Symtom hos drabbade fåglar består av avmagring och nedsatt allmäntillstånd. För att ställa diagnosen krävs obduktion och bakterieisolering. Vid obduktion ses avmagrade fåglar med knutbildningar i inre organ, framförallt i lever och tarm.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls