Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Goda råd om hur man håller sina hobbyfjäderfän friska

Det bästa sättet att förebygga smittsamma sjukdomar och parasiter är att aldrig få in dem i flocken

Köp djur från så få ställen som möjligt. Om du måste köpa djur från flera olika säljare så isolera de nyinköpta fåglarna under minst tre veckor (karantän). Var noga med att inte föra smitta mellan flockarna:
- Sköt om fåglarna i karantänen sist.
- Använd skyddskläder och separata skor när du går in till fåglarna i karantänen.
- Tvätta händerna med tvål och vatten mellan flockarna.

  • Om fåglarna i karantänen håller sig friska så kan man sätta ihop de olika flockarna. Att isolera de nya fåglarna minskar risken för att smitta sprids, men det är ingen garanti eftersom fåglarna kan vara smittbärare utan att visa några symtom.
  • Köp inte fåglar på marknader eller hönsbytardagar. Du vet inte om övriga fåglar hos säljaren är friska och hur de har haft det på gården de kommer ifrån. Dessutom kan fåglarna ha smittats av andra fåglar på marknaden eller hönsbytardagen.
  • Köp hellre kläckägg eller unga kycklingar än vuxna fåglar. Med kläckägg är risken att få in en smittsam sjukdom lägre eftersom färre smittämnen sprids via ägg (vertikalt). Om du köper kläckägg - desinfektera kläckäggen innan de läggs i kläckaren. Näst bäst är att köpa unga kycklingar. Störst risk är det att köpa vuxna fåglar eftersom de har lång haft tid på sig att hinna bli smittade och sannolikt har träffat fler fåglar än unga kycklingar.
  • Var noga när du köper fåglar och kläckägg. Titta och undersök fåglarna noga så att de inte har parasiter eller visar tecken på sjukdom. Köp inte fjäderfän från en gård där fåglarna inte verkar ha det bra. Fråga säljaren om de har varit sjuka och om det finns svar på obduktioner eller blodprovsanalyser. Fråga om djuren är vaccinerade mot någon sjukdom. Köp aldrig en fågel som visar tecken på sjukdom eller en frisk fågel från en flock med andra sjuka fåglar. Fall inte för frestelsen att ta hem sjuka, klena eller misskötta fåglar.

Sköt om fåglarna väl

Foder och vatten

  • Utfodra fåglarna med näringsbalanserat foder som är anpassat till arten, åldern och eventuell äggläggning. Fåglarna behöver energi, proteiner, vitaminer och mineraler i korrekt mängd och proportioner för att utvecklas normalt och må bra. Felaktig utfodring kan orsaka bristsjukdomar som till exempel rakitis (engelska sjukan) och nervskador. Ge inte värpfoder med hög kalciumhalt till kycklingar eftersom de kan få njurskador. Överutfodring kan leda till fettlever och plötsliga dödsfall.
  • Förvara fodret så att det inte blir fuktigt eller lockar gnagare. Mögligt foder kan innehålla mögelgifter (mykotoxin) och gnagare kan sprida sjukdomar.
  • Ge fåglarna fri tillgång till friskt vatten (byt dagligen).
  • Diska foderautomater och vattenkoppar dagligen. Använd upphängningsbar utrustning (i lagom anpassad höjd) så att träck inte hamnar i foder och vatten.
  • Utfodra inte djuren utomhus eftersom det lockar dit gnagare och vilda fåglar.

Ge djuren bra livsmiljö

  • Gödsla ut ofta och håll rent i hönshuset. Om gödsel lagras i huset bildas lätt ammoniak, särskilt vid fukt. Ammoniak skadar luftvägarna och retar slemhinnor i ögonen och luftvägarna. Ammoniak och damm ökar fåglarnas känslighet för och förvärrar smittsamma luftvägssjukdomar. Vid mycket höga ammoniakhalter i luften kan fåglarna utveckla ögonskador.
  • Storstäda och desinfektera fjäderfähuset vår och höst.
  • Se uppför läckande kranar och vattenspill under vattenautomater. Fukt och värme leder till att oocystor (koccidier) och ägg av tarmmaskar snabbt utvecklas till infektionsdugliga livsstadier. Många bakterier trivs och överlever länge i fuktig miljö.
  • Fjäderfän mår bäst vid en temperatur mellan cirka 10 och 32°C. Kallare och varmare temperaturer leder till stress och ökad känslighet för sjukdomar. Se till att djuren kan hitta skydd för vind, kyla, nederbörd och starkt solsken i rastgårdar. Ge tillskottsvärme inomhus vid kallt väder och se till att ventilationen fungerar. Fjäderfän kan dö av värmeslag. Vid kallt väder kan de få smärtsamma frostskador.
  • Se till att fåglarna har gott om plats. Detta gäller även vid foder- och vattenautomater. Erbjud skydd inom- och utomhus som lågrankade fåglar kan gömma sig vid/under om de angrips.
  • Undvik starkt solljus på enskilda ”fläckar” i djurutrymmet. Sådana fläckar kan utlösa stress och kannibalism.
  • Kontrollera rastgården regelbundet och ta bort sådant som fåglarna kan fastna i eller svälja. Särskilt ankor och gäss kan stoppa i sig föremål som lätt fastnar i kräva eller magar. Klipp och ta bort gammalt fjolårsgräs som kan fastna i magtarmkanalen och orsaka förstoppning.

Förebyggande smittskydd

  • Används skyddskläder, till exempel en rock, och separata skor till alla flockar. Tvätta händerna med tvål och vatten före och efter besök i fjäderfähuset.
  • Människor är en viktig indirekt smittkälla, det vill säga vi kan bära med oss smittämnen på till exempel skor, kläder och på händerna. Låt besökare titta på fåglarna utifrån. Om de måste gå in till fåglarna ska de utrustas med skyddskläder och skoskydd. Efter ett besök i någon annans besättningar ska man duscha, tvätta håret och byta kläder och skor för att skydda sina egna fåglar.
  • Byt, köp eller låna aldrig utrustning om den varit i kontakt med fåglar. Om det inte går att undvika ska utrustningen rengöras noggrant och desinfekteras innan den används.
  • Håll rent från bråte och växtlighet runt hönshuset. Gnagare, som kan sprida smittämnen, tycker inte om att springa oskyddade över öppna ytor.
  • Tänk på att smittämnen kan spridas på utställningar, marknader och hönsbytardagar.

Hälsoråd

  • Inspektera din flock noga varje dag. För att tidigt upptäcka avvikelser i beteende och tecken på sjukdom så måste man veta vad som är normalt. Lyssna efter onormala ljud (till exempel hosta och nysningar). Onormala ljud kan vara lättare att höra sent på kvällen eller under natten. En sjuk flock kan även vara tystare än normalt. Titta särskilt på huden (huvud och ben), fjäderdräkt, kroppshållning, rörelser, ströbäddens kondition, samt foder- och vattenkonsumtion. En sjuk fågel drar sig ofta undan flocken, verkar slö och sitter på golvet istället för på sittpinne. Den kan ha svårt att följa flocken utomhus. Fjäderdräkten blir ofta uppburrad. Den får ofta en blek och liten kam. Det kan finnas beläggningar runt ögon och näsborrar, eller stänk av blod eller utsöndringar på inredningen. Fågeln kan ha diarré eller vita utsöndringar runt kloaken (urinsyra) som kan vara ett tecken på till exempel uttorkning. Sjuka fåglar dricker och äter ofta mindre än normalt, men får fåglarna feber kan vattenkonsumtionen öka. En plötsligt sänkt äggproduktion eller onormala ägg (skrynkliga skal/vita skal hos brun- eller grönvärpare/tunna skal) kan vara ett tecken på akut sjukdom.
  • Kontrollera hullet regelbundet genom att ta upp och undersök fåglarna. Bröstbenskammen ska inte vara vass och utstående och bröstmuskulaturen ska vara välutvecklad.
  • Sjuka och skadade fåglar bör isoleras så snart som möjligt. Mindre sårskador kan eventuellt skyddas med spray mot hackning. En skadad eller sjuk fågel blir lätt ett offer för angrepp av sina flockkamrater och i värsta fall kan detta utlösa kannibalism (hackningsangrepp som leder till döden) i flocken.
  • Sjuka fåglar ska behandlas eller avlivas. Kontakta veterinär vid flockproblem i ett tidigt sjukdomsskede om inte dödsorsaken är självklar, till exempel vid kannibalism. Samla in döda fåglar så snart som möjligt (minst en gång om dagen).
  • Använd aldrig receptbelagda läkemedel utan att först rådgöra med en veterinär.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls