Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Fjäderätare hos fjäderfä

    Fjäderfä

    Kraftiga angrepp av fjäderätare ger klåda, irritation och sannolikt störd sömn, medan enstaka parasiter påverkar fågeln i lägre grad. Fjäderätare är vanligt förekommande i hobbyfjäderfäflockar.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Arter

    Ett 40-tal olika vinglösa insekter inom ordningen Phthiraptera, som i dagligt tal brukar kallas fjäderätare eller löss, är kända hos fjäderfän. De flesta arterna lever på döda hudavlagringar och fjädrar från värddjuret. Någon enstaka art är blodsugande.

    Några exempel på arter hos tamhöns är:

    • Menopon gallinae (fjäderskaftlus)
    • Menacanthus stramineus (kroppslus)
    • Cuclotogaster heteropaplus (huvudlus)
    • Goniocotes gallinae (dunlus)

    Värddjur

    Fjäderätare och blodsugande löss hos fjäderfän är inte alltid helt artspecifika. Detta innebär att de ibland kan förekomma på flera olika fågelarter om dessa hålls tillsammans. Däremot angriper de inte däggdjur, inklusive människor. 

    Förekomst i Sverige

    Fjäderätare är vanliga parasiter bland fjäderfän i hobbyflockar i Sverige. Det är däremot sällsynt att man hittar dem bland fjäderfän på kommersiella anläggningar, till exempel hos värphöns, slaktkycklingar eller bland avelsfjäderfän. 

    Utseende

    Fjäderätare mikroskop
    Bild 1. Fjäderätare. Foto: SVA

    Vuxna fjäderätare är avlånga, ljusgula till gulbruna och en till sex millimeter långa beroende på art (bild 1). Parasiterna sitter oftast stilla eller kryper långsamt på huden och på fjädrarna.

    Ofta hittar man fjäderätare under vingarna, på bröst, lår eller runt kloaken, men vissa arter föredrar att till exempel sitta enbart i fint dun eller på fjädrarna på huvudet. Dessutom föredrar de olika arterna att placera sina ägg (gnetter) på olika ställen på värddjuret. Äggen sitter ofta som druvklasar eller klumpar runt fjäderskaften nära huden (bild 2) och är svåra att få bort.

    Således bör man noga undersöka fjäderdräkten på alla delar av kroppen för att bekräfta eller utesluta fjäderätare.

    Livscykel

    Fjäderätare tillbringar hela sin livscykel på värddjuret. Gnetterna kläcks inom cirka fyra till sju dygn. Parasiten utvecklas genom flera så kallade nymfstadier och blir en vuxen könsmogen parasit efter cirka tre veckor.

    Inverkan på värddjuret

    Effekten på värddjuret beror på hur kraftigt angreppet är (antalet parasiter). Enstaka fjäderätare har begränsad inverkan på värddjuret medan kraftiga angrepp kan orsaka klåda, irritation och sannolikt störd vila och sömn. Vuxna fjäderfän påverkas i lägre grad än unga djur. Friska fåglar kan normalt själva hålla antalet parasiter under kontroll genom putsning.

    Kraftiga lusangrepp är ofta ett tecken på att djuret är försvagat. Grundlidandet kan vara till exempel näringsbrist eller en infektionssjukdom. Antalet fjäderätare ökar om fåglarna hålls trångt och under hösten och vintern när de vistas mycket inomhus i hönshuset och har nära kontakt med varandra.

    Smittvägar

    Fjäderätare smittar framförallt genom direktkontakt mellan fåglarna. Även redskap och annan utrustning kan sannolikt sprida fjäderätare indirekt, men fjäderätare överlever endast under kort tid (några dagar) utanför sitt värddjur. 

    Bekämpning

    Lindriga angrepp hos friska fjäderfän behöver ofta inte åtgärdas, men kraftiga angrepp kan behöva bekämpas. Eventuella bidragande faktorer och sjukdomar bör åtgärdas. Åtgärder i omgivningen har begränsad betydelse eftersom dessa parasiter snabbt dör utanför sitt värddjur. För närvarande saknas godkända veterinärmedicinska läkemedel i Sverige som får användas mot fjäderätare hos fjäderfän. Kiselbaserade receptfria produkter (kiselgur) har viss effekt mot fjäderätare. Man kan även klippa av fjädrar med fastsittande gnetter intill huden.

    Sidan granskades senast : 2023-11-08