Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Vaccinationsrekommendation mot infektiös bronkit (IB) hos fjäderfä

Idag är infektiös bronkitvirus (IBV) sannolikt spritt bland tamhöns i stora delar av Sverige. Vi har hittills påvisat så kallade Massachusetts-stammar som vi haft sedan 1990-talet och under de senaste åren även nya IBV-varianter inklusive IBV 4/91 (även kallad 793B) och D388 (QX-liknande virus). Vaccination rekommenderas för att förhindra sjukdom och produktionsförluster och för att förebygga okontrollerad spridning av IBV inom landet och därigenom minska risken för att nya IB-varianter ska uppkomma.

För vilka höns gäller rekommendationen?

Denna rekommendation gäller för kommersiella besättningar med livkyckling (unghöns) och värphöns. Avelshöns vaccineras regelmässigt i Sverige (för mer information, se vaccinationsprogram).

Rekommendationen om vaccination mot IB gäller inte för småskaliga icke-kommersiella besättningar, inklusive hobbyfjäderfän. Detta beror på att risken för virusspridning är relativt liten från dessa flockar och på att immuniteten är kortvarig, det vill säga vaccinationen måste upprepas regelbundet.

Vaccinera på rätt sätt!

För att få ett bra skydd mot IB är det viktigt att vaccinet hanteras på rätt sätt och att det administreras till hönsen enligt instruktion. Vaccinet innehåller levande virus som är känsligt och därför snabbt dör om det hanteras felaktigt. Dessutom måste alla höns i flocken få en lagom stor dos vaccin samtidigt. Om vaccinet fördelas ojämnt mellan djuren kan vaccinvirus spridas och snabbt förökas i flocken med störningar i äggproduktionen och skalkvalitet som följd.

Val av vaccinationssätt (spray eller via dricksvatten)

Levande IB-vaccin kan ges som spray eller via dricksvattnet. Sprayvaccinering ger ett något bättre skydd lokalt i hönsens luftvägar men sprayvaccineringen kan vara tekniskt svårare att utföra på rätt sätt. Vi rekommenderar äggproducenter att noga läsa instruktionerna för båda vaccinationssätten och välja det sätt som passar bäst beroende på flockens storlek, inhysningssystem, teknisk utrustning på gården, tidigare erfarenhet med mera.

Instruktionerna består av två delar för varje vaccinationssätt. Dels finns detaljerade beskrivningar av spray- respektive dricksvattenvaccination mot IB, och dels korta lathundar (lathund för sprayvaccination mot IB, lathund för dricksvattenvaccination mot IB) som kan användas på plats i hönshuset. Där kan man fylla i hur mycket vaccinlösning man skall blanda beroende på hur många djur som finns i flocken och vilken inblandningsprocent man väljer på sin doseringsapparat.

När och hur ofta ska man vaccinera mot IB?

Livkyckling

Under uppfödningen bör man sprayvaccinera fåglarna minst en gång. Övriga IB-vaccinationer kan göras på valfritt sätt (med spray eller via dricksvattnet). Den första och sista vaccinationen görs med vaccin mot Massachusetts-stammen. Den mellersta görs med vaccin mot den variantstammen av IB 4/91.

Riktlinjer för IB-vaccination är:

  • Vaccination 1: cirka 3-4 veckors ålder
  • Vaccination 2: cirka 6-8 veckors ålder
  • Vaccination 3: cirka 11-13 veckors ålder

Tre till fyra veckor mellan vaccinationerna rekommenderas. För att undvika att unghönsen efter leverans utsöndrar mycket IB-virus bör den sista vaccinationen före leverans inte ske för sent, det vill säga helst inte senare än två veckor före leverans. Vissa uppfödare ger idag fyra vaccinationer mot IBV under uppfödningen.

Värphöns

Skyddet mot IB efter vaccination med levande virus avtar successivt och är relativt kortvarig. Därför bör hönsen vaccineras regelbundet för att undvika produktionsstörningar. Första IB-vaccinationen efter insättning bör göras när hönsen är äldre än 27 veckor för att undvika onödig stress under uppvärpningsperioden.

Värphöns bör sedan vaccineras cirka var sjunde till tionde vecka under hela äggproduktionsperioden. På anläggningar  med värphöns i olika åldrar och/eller i de delar av landet där det finns många höns bör man vaccinera ofta (cirka var sjunde till var åttonde vecka). I områden med få höns och bara en åldersgrupp på gården kan man vaccinera något mer sällan (cirka var nionde till tionde vecka). En av vaccinationerna, gärna den andra under produktionsperioden, bör göras mot variantstammen IBV 4/91. Alla övriga vaccinationer görs mot den vanliga Massachusetts-stammen. Dessa två vacciner i kombination ger ett gott skydd mot samtliga tre virusvarianter som har påvisats i Sverige.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls