Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Derzsys (gåspest) hos fjäderfä

Normalt insjuknar endast gässlingar upp till fyra veckors ålder. Symtomen varierar från plötsligt insättande, hög dödlighet till ett långsammare förlopp med ospecifika symtom som trötthet och nedsatt aptit. I Sverige har två utbrott rapporterats.

+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Derzsys sjukdom, även kallad gåspest, är en mycket smittsam virussjukdom som kan orsaka allvarliga utbrott med hög dödlighet hos gässlingar och myskällingar och därigenom djurlidande och stor ekonomisk skada.

Orsak

Sjukdomen orsakas av ett parvovirus (gåsparvovirus, GPV). Endast unga gässlingar insjuknar. Samma virus kan även infektera myskällingar (unga myskankor) och orsaka dödlighet. Dessutom har myskankan ett eget närbesläktat virus (Muscovy duck parvo virus, MDPV) som enbart infekterar denna art. 

Förekomst

Derzsys sjukdom förekommer i många länder där gäss föds upp i större antal. Sjukdomen har påvisats i flera europeiska länder och i till exempel Israel, Kina, Taiwan, Vietnam och Japan. I Skandinavien finns sjukomen rapporterad från Sverige och Danmark. I Sverige har två utbrott i slaktgåsuppfödningar påvisats 1.

Viruset förekommer även bland vilda gäss, till exempel hos kanadagås (Branta canadensis).

Inkubationstid

Tiden mellan smitta och de första symtomen varierar mellan tre och tio dygn beroende på gässlingarnas ålder. Yngre fåglar har kortare inkubationstid än äldre.

Sjukdomssymtom

Symtomen varierar beroende på gässlingarnas ålder vid smittillfället.

Upp till en vecka gamla gässlingar Under den första levnadsveckan förlöper infektionen mycket snabbt. Gässlingarna slutar äta, blir liggande och dör. Ofta hinner man inte se några tydliga symtom innan de dör. Dödligheten i denna åldersgrupp är mycket hög (upp till 100 procent).

En till fyra veckor gamla gässlingar Hos något äldre gässlingar är sjukdomsförloppet långsammare. Aptiten minskar eller upphör, fåglarna dricker onormalt mycket och aktiviteten i flocken avtar. Många fåglar får vit "diarré" (det vill säga ökad utsöndring av urinsyra) och ögonlocken kan svullna upp. Dödligheten är lägre än i den yngsta åldersgruppen, men sällan lägre än tio procent.

Överlevande gässlingar tappar dun och fjädrar på framförallt hals och rygg till följd av att de får hög feber. Huden är ofta rodnad. Flocken blir ojämn (det vill säga gässlingarna blir olika stora) på grund av att många överlevande fåglar växer sämre än normalt, och befjädringen blir dålig. Dödligheten kan bli hög även i denna åldersgrupp, särskilt om gässlingarna drabbas av följdsjukdomar orsakade av bakterier.

Gäss äldre än fyra veckor Gässlingar äldre än fyra veckor, unggäss och vuxna gäss visar mycket sällan sjukdomssymtom.  

Smittspridning

GPV finns bland både vilda och tama gäss. Därför kan smittan spridas både till exempel genom inköp av smittade tamgäss och genom att vilda gäss kommer i kontakt med tamgäss.

Ett utbrott kan till exempel starta genom att tamgässen smittas på betet under äggläggningsperioden. De vuxna gässen insjuknar inte men de kan utsöndra stora mängder virus under lång tid utan att visa några sjukdomstecken. Smittade avelsgäss för över smittan via äggen till sin avkomma (vertikal smittspridning), vilket resulterar i mycket allvarliga utbrott i tidig ålder hos gässlingarna.

Smittspridningen kan även ske från djur till djur i kläckmaskinen mellan vertikalt smittade gässlingar och osmittade gässlingar (horisontell smittpridning). Horisontell smittspridning sker även lätt med träcken efter kläckningen. 

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen baseras i första hand på sjukdomsförlopp, obduktionsfynd och mikroskopiska förändringar. Skador ses framförallt i levern och hjärtmuskulaturen. Definitiv diagnos fås genom blodprovundersökning, virusisolering och/eller PCR-analys.

Differentialdiagnoser

Derzsys sjukdom bör alltid misstänkas vid plötsliga utbrott med hög dödlighet hos upp till fyra veckor gamla gässlingar. Få andra sjukdomar ger en liknande sjukdomsbild. Några differentialdiagnoser är: ankvirusenterit (herpesvirus) som dock ger hög dödlighet i alla åldersgrupper och förutom gäss även drabbar tamankor. Akut pasteurellos (fågelkolera), orsakat av bakterien Pasteurella multocida subsp. multocida, kan även ge mycket hög dödlighet hos gässlingar och ällingar. 

Behandling

Effektiva behandlingsmetoder saknas.

Förebyggande åtgärder

Smittskydd: För att undvika utbrott bör man först och främst avstå från att ruva och kläcka gåsägg med olika ursprung tillsammans. Man bör inte heller ruva ägg från vilda gäss tillsammans med tamgåsägg. God hygien och smittskyddsbarriärer är viktiga åtgärder för att skydda unga gässlingar mot infektionssjukdomar.

Vaccination: Det finns vaccin mot Derzsys sjukdom som ges till avelsgäss, och vid behov till gässlingar. Syftet med vaccinationen är att avelsgässen ska få höga halter antikroppar (immunglobuliner) mot GPV. Antikropparna överförs till avkomman via ägget och skyddar gässlingarna under den period de kan insjukna. Om smittrycket är högt kan man även behöva vaccinera nykläckta gässlingar. Läs mer om vaccin mot Derzsys sjukdom

Rekommendationer

SVA rekommenderar i dagsläget att alla kommersiella avelsgäss ska vaccineras. Detta bör ske i god tid före avelssäsongen. För mer information om hur man vaccinerar, se Vaccination/Derzsys sjukdom

I drabbade besättningar bör en noggrann smittsanering utföras av stallar och marker där de sjuka gässlingarna har vistats. Syftet är i första hand att minska smittrycket i djurens närmiljö. Parvovirus har dock hög motståndskraft i miljön, och det är därför mycket svårt att helt eliminera smittan.

Referens

1 Jansson DS, Feinstein R, Kardi V, Mató T, Palya V. (2007). Epidemiologic investigation of an outbreak of goose parvovirus infection in Sweden. Avian Diseases 51, 609-613. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls