Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Lymfoid leukos hos fjäderfä

Höns insjuknar tidigast efter könsmognaden. Symtomen är ospecifika såsom svaghet och nedsatt aptit. Hos hobbyhöns påvisas i Sverige regelbundet dödsfall till följd av sjukdomen, medan den hos avels- och värphöns är ovanlig.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Virusorsakad tumörsjukdom

Sjukdomen lymfoid leukos orsakas av ett retrovirus (aviärt leukos/sarkomvirus förkortat ALS-virus) som kan förekomma i sex olika varianter (A, B, C, D, E och J). Virus av denna typ kan ge upphov till minst ett 30-tal olika tumörformer hos tamhöns, men lymfoid leukos är den vanligaste tumörvarianten.

Lymfoid leukos hos värphöna. Levern är kraftigt förstorad av tumörer och fyller ut bukhålan. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Tumörerna vid lymfoid leukos består av omogna vita blodkroppar. Tumörerna uppstår först i bursa Fabricius som är ett viktigt immunförsvarsorgan hos unga, växande fåglar. Bursan syns som en utvidgning av tarmens bakre del. Tumörceller sprids sedan med blodet till andra delar av kroppen vilket leder till fågelns död.

Förutom tumörer kan ALS-virus orsaka sänkt äggproduktion och minskad äggstorlek vilket anses bero på att fåglarnas försvar mot infektioner kan försämras vilket kan leda till infektioner med exempelvis bakterier och andra virus.  

Symtom 

Hönsen insjuknar tidigast efter könsmognaden och sjukdomsfall ses i kommersiella besättningar framför allt hos tamhöns mellan 20 och 40 veckors ålder. Tumörfall hos äldre tamhöns är mindre vanligt. Symtomen hos drabbade höns är ospecifika och består av svaghet, nedsatt aptit, avmagring, blek eller missfärgad kam och förstorad buk. Tumörer i huden förekommer.

Dödligheten till följd av tumörer vid lymfoid leukos i en hönsflock anges i litteraturen variera mellan 1 och 20 procent, i enstaka fall upp till 30 procent.

Smittspridning

ALS-virus kan spridas på två olika sätt:

  • Vid vertikal smittspridning utsöndrar den smittade hönan virus via äggvitan till en del av sina ägg och vissa av kycklingarna kommer att smittas.
  • Vid horisontell smitta sker spridningen mellan djuren med saliv, träck och fjädrar. Eftersom viruset har ganska kort överlevnad i omgivningen sker denna smittspridning bara över kortare avstånd mellan djuren.

Om kycklingar smittas vertikalt eller i tidig ålder riskerar de att utveckla tumörer efter könsmognaden. Smittas de vid senare är risken för tumörutveckling mycket liten.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen lymfoid leukos kan bara säkert ställas genom obduktion och mikroskopisk undersökning av tumörvävnad. För att lymfoid leukos ska kunna skiljas från andra tumörer är det mycket viktigt att kroppen kyls och snabbt efter döden transporteras till laboratoriet. Vid obduktionen ses förstorade organ och ofta gråvita tumörer av varierande storlek och antal. I regel angrips bursa Fabricius, lever, mjälte och njure men tumörer kan förekomma i stort sett överallt i kroppen.

I blod från smittade höns kan man ofta påvisa virus och/eller antikroppar (immunglobuliner). Det är viktigt att ta prover på många djur i flocken.

Virus kan också odlas och analyseras med avancerade molekylärbiologiska metoder. Detta utförs normalt inte vid rutindiagnostik.

Behandling och prognos

Behandling saknas. Prognosen för insjuknade höns är mycket dålig och misstänkt leukossjuka höns skall snarast avlivas för att förhindra lidande.

Vaccin

Vaccin saknas.

Förekomst i Sverige

Avelshöns och värphöns: Sedan slutet av 1970-talet, då man lyckades utveckla metoder för att förebygga vertikal smittspridning i avelsledet (jämför nedan), är det ovanligt med lymfoid leukos. Dessförinnan var sjukdomen både allvarlig och mycket förlustbringande framför allt bland värphöns. Allvarliga utbrott i Sverige förekom dock på 80-talet hos vissa värphönshybrider. Under 2001 och 2002 har lymfoid leukos påvisats hos en av de värphönshybrider som hålls i Sverige.

Hobbyhöns: ALS-virus är mycket spritt bland hobbyhöns i hela världen. I Sverige påvisas regelbundet dödsfall hos hobbyhöns till följd av infektionen.

Förebyggande åtgärder i avelsledet

Sedan 1977 har metoder funnits tillgängliga för att förhindra spridning av ALS-virus i avelsledet för kommersiella höns. Sjukdomen är därför numera ovanlig. Avelsföretagen håller dels sina avelshöns isolerade från andra höns för att förhindra att de smittas, och dels etableras smittfria avelslinjer. Avelsdjuren och deras avkomma testas för viruset och ägg kläcks bara efter fria djur.

I de nordiska länderna förlitar sig fjäderfänäringen på att importera smittfria avelsdjur som sedan hålls isolerade under strikt hygien så att de inte ska smittas.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls