Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Mareks sjukdom (hönsförlamning) hos fjäderfä

Mareks sjukdom är vanligast vid 9-24 veckors ålder. Symtom kan vara vinglig gång, förlamning, andningsbesvär och avmagring. Sjukdomen är vanlig hos svenska hobbyhöns men ovanlig i den kommersiella hönshållningen.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Mareks sjukdom (MDV), som på svenska även kallas hönsförlamning eller hönslamhet, beskrevs redan 1907 av en ungersk veterinär vid namn Jozsef Marek. I början av 1970-talet lyckades man framställa ett vaccin mot Mareks sjukdom som var världens första fungerande vaccin mot en cancersjukdom.

Orsak

Mareks sjukdom orsakas av ett herpesvirus som ger inflammationer i nerver och/eller hjärna eller tumörer i olika organ. 

Förekomst

Sjukdomen förekommer i hela världen hos höns. Sällsynta fall förekommer även hos vaktel och kalkon. 

I Sverige är Mareks sjukdom ovanlig i den kommersiella hönshållningen eftersom vaccinationen fungerar bra. Däremot är den en av de vanligaste sjukdomarna hos svenska hobbyhöns. Enstaka fall har även setts hos vaktel. 

Smittspridning

MDV är ett mycket smittsamt virus. I praktiken smittas nästan alla höns med viruset under sina första levnadsveckor. MDV förökas i fjäderfolliklarna hos smittade fåglar och virus finns därför i damm och fjädrar i hönshuset. Den viktigaste smittvägen är att fågeln andas i sig virus. 

Virusets överlevnadsförmåga är hög i omgivningen (minst flera månader vid 20-25°C och flera år vid +4°C). Många friska fåglar är kroniska smittbärare, vilket betyder att de utsöndrar virus och kan smitta andra fåglar trots att de är helt friska. Även höns som har vaccinerats mot Mareks sjukdom är smittbärare. MDV smittar inte via ägg. 

Alla smittade höns utvecklar inte Mareks sjukdom

Flera olika faktorer påverkas utgången av en infektion: 

  • Virusvariant (Olika MDV-varianter har mycket varierande grad av sjukdomsframkallande förmåga. Vissa MDV är inte sjukdomsframkallande alls medan andra varianter kan orsaka sjukdom hos majoriteten av de höns som infekteras.) 
  • Smittdos 
  • Djurtäthet (Antalet djur per ytenhet i hönshuset.) 
  • Ålder vid smitta (Fåglarna är som känsligast som nykläckta.)
  • Ärftliga faktorer (Den ärftliga motståndskraften mot Mareks sjukdom varierar mycket mellan olika raser, hybrider och individer.)
  • Kön (Hönor anses vara känsligare än tuppar.) 
  • Allmän hälsostatus (Andra sjukdomar och näringsstatus.) 
  • Stress
  • Vaccination

Symptom

Symptom kan tidigast ses hos cirka fyra veckor gamla kycklingar, men sjukdomen är vanligast vid 9-24 veckors ålder. Det förekommer även att vuxna höns blir sjuka.
Ett eller flera av nedanstående symtom kan ses hos en enskild fågel: 

  • Vinglig gång 
  • En- eller dubbelsidig förlamning av ben och/eller vingar. Typisk kroppsställning är ett ben framåt och ett bakåt, och att ena sidans vinge hänger ner. 
  • Andningsbesvär
  • Förstorad kräva 
  • Sned huvudhållning med vriden hals.
  • Beteendeförändringar
  • Ögonförändringar med oregelbundna och förminskade pupiller och ändrad färg i regnbågshinnan.
  • Avmagring
  • Blek kam
  • Ofta får drabbade hobbyhöns mycket löss i fjäderdräkten.
  • Trots sjukdomen har drabbade fåglar ofta god aptit och törst.
  • Drabbade fåglar blir ofta mobbade av andra fåglar i flocken.

Hur ställs diagnosen?

En säker diagnos kan bara ställas genom obduktion och mikroskopisk undersökning. Vid undersökningen letar man bland annat efter förtjockade nerver (Bild), ögonförändringar, hudförändringar, tumörer i inre organ (till exempel i äggstock, lever, mjälte, njure, hjärta och körtelmage) samt tecken på inflammation i hjärnan och hjärnhinnan.

Bild 1. Vid Mareks sjukdom ses ofta förtjockade nerver vid obduktion. Den undre bennerven (förtjockad) kommer från en tamhöna med Mareks sjukdom och den övre (normal) från en frisk tamhöna. Foto: D. Jansson/SVA

Behandling och prognos

Sjukdomen kan inte behandlas. Dödligheten hos höns som insjuknat är mycket hög, nästan 100 procent.

Enstaka kycklingar kan överleva, men sjukdomen återkommer då ofta senare i livet. Kycklingar med sjukdomssymptom och tillfrisknade fåglar utsöndrar stora mängder virus. På grund av den mycket dåliga prognosen bör insjuknade fåglar snarast avlivas. 

Vaccination mot Mareks sjukdom

I kommersiella hönsbesättningar (avelshöns och blivande värphöns) vaccineras kycklingarna som daggamla. Slaktkycklingar vaccineras däremot inte i Sverige eftersom de sällan hinner utveckla Mareks sjukdom under sin livstid och de föds upp isolerade från andra fjäderfän. 

Om vaccination ska ge ett bra skydd mot Mareks sjukdom så behöver kycklingarna isoleras från andra höns en tid efter vaccinationen. Personer som sköter kycklingarna får inte heller ha kontakt med äldre höns alternativt måste de duscha och byta kläder innan de hanterar de oskyddade kycklingarna eftersom de annars kan överföra smittan. Virus kan också överföras med redskap och annan utrustning. 

I hobbybesättningar fungerar vaccination mindre bra eftersom det är svårt att förhindra smitta från äldre höns. Virus kan inte heller saneras bort genom desinfektion eftersom det hela tiden tillförs nytt virus via damm från kroniska smittbärare. 

Rekommendationer

  • Kontakta veterinär vid sjukdomsutbrott eller förhöjd dödlighet i en fjäderfäflock. Symptom som liknar Mareks sjukdom kan även ses vid vissa andra allvarliga sjukdomar.
  • Avliva höns med misstänkt Mareks sjukdom.
  • Var försiktig vid inköp av djur. Det är säkrare att köpa befruktade ägg än levande fåglar.
  • Byt kläder och skor efter besök i andras fjäderfäflockar.
  • Utrusta besökare i den egna flocken med skyddskläder och stövlar.
  • Håll god hygien i hönshuset.
  • I hobbyflockar med dödlighet på grund av Mareks sjukdom kan sjukdomen på sikt kontrolleras genom avelsåtgärder. Använd äldre friska fåglar i avel. Efter några generationer ökar den ärftliga motståndskraften. 

Frågor och svar

Jag har haft problem med Mareks sjukdom i min besättning. Jag har avlivat mina höns och tänker skaffa nya. Hur kan man bli av med Mareks sjukdom i sin besättning?
Svar:
Det är svårt att bli av med det virus som orsakar Mareks sjukdom (MD-virus). Detta virus är mycket motståndskraftigt och kan överleva en längre tid i miljön i framförallt damm. Viruset finns i praktiskt taget alla hönsflockar och nästan alla höns smittas under sin uppväxt. Trots detta insjuknar bara vissa höns. Störst risk för sjukdom är om kycklingarna smittas i tidig ålder med höga doser virus. Vissa virus är mer sjukdomsframkallande än andra och vissa höns är genetiskt känsligare än andra. I praktiken är det svårt att helt undvika sjukdomsfall i hobbyflockar. Man kan minska risken genom att köpa kläckägg istället för levande höns eftersom MD-virus inte sprids med äggen. Noggrann utgödsling, rengöring och desinfektion av hönshuset innan nya djuren kommer minskar mängden virus som finns i omgivningen. Ett annat sätt är att minimera kontakten mellan kycklingar och äldre djur under de första levnadsveckorna. En annan viktig åtgärd är att aldrig behålla djur som visat förlamningssymtom eftersom de kan producera stora mängder MD-virus även om de tillfrisknar.
Det finns även vaccin mot Mareks sjukdom. För närvarande finns dock bara vaccin i Sverige som hanteras i flytande kväve, vilket inte är möjligt i hobbybesättningar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls