Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Fusarietoxiner i spannmål och halm

Mögelsvampar av släktet Fusarium (F. culmorum och F. graminearum) kan infektera spannmålsaxen i samband med blomning och ge upphov till så kallad axfusarios. Risken för infektion är störst vid varmt och fuktigt väder. Axfusarios medför inte automatiskt förekomst av mykotoxiner. Väderlek och odlingsbetingelser påverkar fusariesavamparna men något enkelt samband mellan mögelförekomst och mykotoxiner finns inte. Kemisk analys av spannmålen eller halmen krävs för att få kunskap om eventuellt innehåll av DON (deoxynivalenol), ZEN (zearalenon) eller andra mykotoxiner. Mer att läsa om växtodling och fusarietoxiner finns i Jordbruksverkets ”Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2016"

Det finns inget sätt att ta bort eller oskadliggöra DON och ZEN från spannmål eller halm om det redan bildats i växten. Att ta representativa prover av de aktuella spannmåls- och halmpartierna och göra kemiska analyser och därefter sortera sina foder- och strömedel så att inte särskilt känsliga djur utsätts för toxinerna är det enda säkra sättet att undvika djurhälsoproblem.

Skadliga effekter på gris, som är det känsligaste djurslaget, av DON har påvisats vid halter ner till 0,6 mg/kg (ppm) foder medan ZEN har visats ge effekter vid 0,25 mg/kg (ppm) foder.

På marknaden förekommer så kallade mykotoxinbindare ”detoxifying agents”, avsedda att adsorbera DON och ZEN i matsmältningskanalen och därmed reducera eller eliminera den toxiska effekten. Det har dock i experimentella försök varit svårt att entydigt visa verkan av dessa preparat.

För mer information

Kontakta Erik Nordkvist, SVA, 018- 67 40 00 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls