Björnloka/Jätteloka - SVA
Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Björnloka/Jätteloka

  • Klassificering: Giftig växt
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Svenskt namn: Björnloka
Latinskt namn: Heracleum sphondylium L. 

Svenskt namn: Jätteloka
Latinskt namn: Heracleum mantegazzianum Sommier & Lévier 

Generell information

Kallas även jättebjörnloka, jättefloka eller björnfloka. Mycket stor och konkurrenskraftig växt. Utbredning av björnloka/jätteloka kan begränsas biologiskt med hjälp av nötkreatur, får, getter och gris som gärna betar denna växt. Dock bör man använda sig av djur med pigmentering i huden för att undvika risken för hudskador (fotosensibilitet hos får). Det verkar främst vara de späda plantorna som är aptitliga och en tillvänjningsperiod kan behövas för att djuren ska välja att beta denna växt. För att hålla jättelokan i schack i ett bete och för att förhindra den att blomma behövs ett betestryck på cirka 20-30 får per hektar i tidig säsong och 5-10 får per hektar längre fram på säsongen.

Båda arterna innehåller furokumarin vilka reagerar med DNA i levern.

Förgiftningssymtom

Vid förtäring ses ökad salivering, skadade slemhinnor, blåsbildning i huden, fototoxiska och fotomutagena effekter. Solljus förstärker symtomen och påverkade djur skall därför skyddas mot solljus. Växtsaften kan ge upphov till kontakteksem med svårläkta sår. Växtsaften kan även fräta hål i kläder.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls