Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Mykotoxiner – Mögelgifter

Storbalsensilage  Foto: B.Ekberg

Storbalsensilage. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Mykotoxiner är en mycket heterogen grupp av ämnen som har det enda gemensamma att de produceras av mögelsvampar och att de är mer eller mindre toxiska. Det är alltså viktigt att notera att mykotoxiner kan vara mycket olika kemiskt och därmed också ha helt olika egenskaper såväl när det gäller att analysera dem som hur och var de bildas eller vilken verkan de har. Mykotoxiner i foder kan ge problem med djurhälsan men även påverka livsmedelssäkerheten.

Ett sätt att dela in mykotoxiner är efter vilka svampar som producerar dem och var det sker.

Mykotoxiner som bildas i fält

Fusariummykotoxiner

De för människor och djur viktigaste mykotoxinerna som bildas i fält kommer från mögelsvampar av släktet Fusarium som förekommer över stora delar av världen. I svensk spannmål har fusariummykotoxiner ökat under de senaste åren. Förekomst av Fusarium och deras mykotoxiner har kopplats till klimatförändringar, men enkla samband mellan klimat/väder och mykotoxininnehåll har inte kunnat påvisas. I Sverige har problemen med höga halter fusariumtoxiner framförallt rört Västra Götalands och Värmlands län, men variationen mellan år och lokala platser har varit stor.

DON (deoxynivalenol) är det vanligaste mykotoxin som bildas av Fusarium. Det tillhör gruppen trichotecener. DON kallas även vomitoxin, eftersom ett av de tydligaste symtomen på DON-förgiftning är kräkningar och andra mag-tarmstörningar. Den primära effekten av trichotecener som DON är inhibition av proteinsyntesen. DON påverkar också immunförsvaret. Gris är det känsligaste djurslaget medan nöt, fjäderfä och häst är mindre känsliga för DON. T2-och HT2-toxin tillhör också gruppen trichotecener och har liknande verkan som DON men är mer toxiska.

ZEN (zearalenon, även förkortningen ZON finns men rekommenderas inte) är ett annat mykotoxin som produceras av Fusarium ZEN är betydligt mindre toxiskt än trichotecenerna, men har andra starkt oönskade egenskaper eftersom de liknar könshormonerna (utan att vara en steroid). Det medför att ZEN kan kopplas till fruktsamhetsstörningar som omlöpning och störd sexuell utveckling och beteende. Även här är gris det känsligaste djurslaget.

Fumonisin B1 och B2 produceras också av vissa Fusarium-arter och är nästan uteslutande ett problem i majs. Fumonisin B1 anses vara den mest toxiska substansen i gruppen. Den är carcinogen hos råtta och stimulerar tumörer.

Mögel av släktet Alternaria eller Sotdagg, kopplas främst till fuktig eller blöt väderlek med svåra skördeförhållanden. Angreppen kan ibland synas som grå/mörkfärgning av spannmål. Bland Alternariatoxinerna märks exempelvis alternariol (AOH), alternariol-monometyleter (AME), tenuazonic acid (TeA), och altertoxin (ATX). De misstänks bland annat vara teratogena (fosterskadande), AOH och AME har visats vara genotoxiska in vitro.

Mykotoxiner som bildas i vid lagring

Aflatoxiner och ochratoxin A är mykotoxiner som i första hand på verkar livsmedelskvalitén och i mindre utsträckning är problem för djuren.

Ochratoxin A (OTA) bildas av mögelsvampar av släktena Apergillus och Penicillium. Kontaminerad spannmål är en betydande källa till OTA i foder och livsmedel. För att spannmål ska vara lagringsbeständig krävs att den snabbt torkas ned till en vattenaktivitet under cirka 0,70 vilket i spannmål motsvarar vattenhalt på ungefär 14 procent. En viktig aspekt när det gäller OTA är att den kan växa vid i ett brett temperaturspektrum (0-35°C) med ett optimum av 25°C. Toxinproduktion kan ske redan vid 5-10°C och vattenaktiviteter från cirka 0,83. Dessa förhållanden förekommer främst vid kalluftstorkning av spannmål, särskilt vid för låg torkkapacitet och fuktig väderlek. I Sverige har problem med OTA i spannmål till grisar förekommit under 1980- och 1990-talen. Säsongsvariationen var stor där år med fuktig och varm väderlek i samband med skörd innebar större risk för OTA-bildning. Även med hetluftstorkning kan problem med OTA förekomma till exempel när spannmål mellanlagrats fuktiga vid brist på torkkapacitet. OTA kan bildas under lång tid, varför problem oftare förekommer på vårkanten än under hösten.

OTA angriper främst njurarna och medför ibland att grisnjurar inte kan användas till livsmedel, men har också teratogena och immunsuppressiva effekter. Den är klassad som troligt cancerogen för människor (IARC Group 2B). OTA är ett problem både för djurhälsan och för livsmedelssäkerheten.

Aflatoxin B1, B2, G1 och G2 (AFB1 etcetera) produceras i huvudsak av Aspergillus flavus och A. parasiticus. Dessa mögelarter är vanligt förekommande i synnerhet i varma och fuktiga förhållanden. Aflatoxinproduktion kräver varmare temperaturer än de som gäller OTA, med optimum strax över 30°C och vattenaktivitet över 0,80. Stora problem med aflatoxiner förekommer i nötter, jordnötter, bönor, majs och ris medan det är ovanligt i svensk foderspannmål. Det förekommer knappast i annat än i dåligt syrakonserverad spannmål. Man måste alltid vara mycket noggrann vid syrabehandling. Man måste mäta vattenhalten i spannmålen så att man inte underdoserar syran, eftersom det kan gynna toxinproducerande Aspergillus.

Aflatoxinerna är de i särklass mest skadliga mykotoxiner vi känner. Aflatoxin B1 är klassat som human carcinogen (IARC Group 1) orsakande levercancer, den är också genotoxisk och någon tolerabel minsta exponering är inte möjlig att fastställa. Aflatoxin B1 är det enda mykotoxin som har lagligt bindande gränsvärde i foder.

Det allvarligaste problemet med aflatoxiner är att de överförs till mjölk. Toxinerna metaboliseras i levern så att AFB1 blir AFM1 (aflatoxin M1. M för mjölk). AFM1 är mindre toxiskt än AFB1 men mjölk är ett baslivsmedel som konsumeras i stora mängder, särskilt av barn och unga varför ett mycket lågt gränsvärde (50 ng/kg, ppt) är satt inom EU.

Mykofenolsyra och Roquerfortin C är mykotoxiner producerade av Penicillium-mögel och som kan förekomma i dåligt konserverat ensilage. Förgiftningsfall har förekommit hos nötkreatur Mykofenolsyra är kraftigt immunsuppressivt och kan medföra att vanligen triviala infektioner blir allvarliga.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls