Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Caprin artrit encefalit (CAE) hos get

Caprin artrit/encefalit (CAE) ger symtom i form av artrit och encefalit, men även pneumoni, avmagring och mastit. De flesta CAE-infektioner förlöper dock subkliniskt. Förekomsten i Sverige är oklar, men sannolikt relativt vanlig.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Andra namn: virusbetingad leukoencefalomyelit

Introduktion

Smittspridningen av CAE bryts främst genom att killingen inte får dia geten. Foto: Ylva Persson/SVA

Smittämnet tillhör samma virusfamilj som maedi-visna-viruset (MVV) hos får och HIV-virus hos människa. CAE är en sjukdom som kan ge stora ekonomiska förluster i en getbesättning, främst på grund av minskad produktion och ökad utslagning.

Förekomst

CAE finns i hela världen, med högst prevalens i länder med intensiv getmjölkproduktion. Prevalensen av CAE i Sverige är inte helt klarlagd, men den är sannolikt betydligt högre än MV-förekomsten hos våra får. Det är svårt att säkert veta hur hög andelen är i okontrollerade getbesättningar men Gård och Djurhälsan uppskattar att den kan vara så högt som 15 procent. I Norge har man genomfört en framgångsrik saneringskampanj och de flesta besättningar är nu fria från CAE.

Under 2016 så har 4 besättningar inom CAE-programmet påvisats vara positiva för CAE.

Symtom

  • artrit hos vuxna getter
  • neurologiska symtom, främst hos killingar
  • lunginflammation hos vuxna getter
  • mastit utan feber, med markant sänkt produktion

Dessutom förekommer subklinisk CAE och andra symtom som avmagring och "för tidigt åldrande".
Det är dock inte helt klarlagt om mastit vid CAE orsakas primärt av CAE-virus eller är en följd av nedsatt immunförsvar och därmed ökad mottaglighet för andra mastitpatogener.

Differentialdiagnoser

Mykoplasmaorsakad artrit, traumatisk artrit, fång, ryggmärgsabscess, medfödda neurologiska defekter, listeria, rabies, lungmask och andra parasiter, underutfodring, lungformen av kasseös lymfadenit (böldsjuka), bakteriell mastit med mera.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

CAE-virus, ett lentivirus som tillhör retrovirusen.

Infektionsport:

Främst tarmen.

Spridning i djuret:

Virus sprids i hela kroppen med hjälp av monocyter. Periodisk virusreplikation i målorganen (leder, ryggmärg, hjärna, juver och lungor).

Smittvägar:

Främst via råmjölk och mjölk, men även mellan getter. Virus anses kunna spridas mellan får och get. 

Överlevnad:

En infekterad get är troligen virusbärare hela livet.

Inkubationstid:

Lång, men även killingar kan visa symtom.

Provtagning och diagnostik

Kliniska symtom

Serologi.

Behandling och profylax

Eftersom det varken finns vaccin eller någon riktad behandling försöker man bekämpa sjukdomen genom att sanera drabbade besättningar. I många fall kan hela besättningen behöva slås ut vilket är det mest effektiva sättet att sanera. Annars kan man delsanera och då avlivas getter med antikroppar samt deras avkommor och sedan behövs en tätare provtagning för att snabbare upptäcka om nya djur serokonverterar. Detta är en osäkrare metod då det kan finna smittade djur bland dem som är seronegativa. Smittspridningen bryts också genom att killingen inte får dia geten samt att besättningen undviker att köpa in smittade djur. I Norge har man använt sig av en metod som kallas snappning där den nyfödda killingen tas direkt från geten vid killning och sedan föds upp i en separat smittfri byggnad. Råmjölken måste komma från friska getter. På så sätt kan en ny smittfri besättning byggas upp. Den gamla besättningen slaktas sedan ut.

Det är svårt att utan provtagning upptäcka eventuell spridning mellan besättningar med kliniskt friska, men smittförande livdjur. Påvisande av infektionen i ett tidigt skede är viktigt för att kunna bekämpa den och därmed förebygga smittspridning mellan besättningar.

CAE-programmet: se Gård & Djurhälsan:s webbplats

SVA utför

CAEV analys

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls