Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Diarré hos get

    Get

    Diarré hos get förekommer främst hos killingar i Sverige och kan ge allt från lindriga symtom med lös avföring till kraftig vattentunn diarré och dödsfall.

    Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    En liten vit get ses ligga på en ströbädd av ren halm i ett stall.
    Ren ströbädd är viktigt för att förebygga diarré. Foto: Ylva Persson/SVA

    Diarré förekommer främst hos killingar. Enterotoxiska E. coli (etec) drabbar mycket unga killingar ofta under tio dagars ålder. Rota- och coronavirus ger diarré vanligast i åldern 2-14 dagar. Kaprint herpesvirus kan ge allvarlig diarré hos unga killingar, en till två veckor gamla. Varken rota-, corona- eller herpesvirus har av SVA diagnostiserats som orsak till diarré hos killing i Sverige, men endast ett fåtal prover har analyserats. Cryptosporidium parvum är relativt vanlig hos killingar i åldern fem till tio dagar, ofta tillsammans med andra agens. Eftersom kryptosporidios är en zoonos kan även andra djurarter inklusive människor drabbas. Koccidieorsakad diarré kan förekomma redan från cirka tre veckors ålder, men vanligare är att utbrott sker senare, ofta vid avvänjning vid några månaders ålder. Förutom protozoer är det sannolikt ovanligt med parasitorsakad diarré i Sverige. Klostridios förekommer i alla åldrar och orsakar oftast plötsliga dödsfall, men diarré förekommer också. Salmonella, giardia och paratuberkulos kan också ge diarré.

    Kliniska symtom

    Etec och rota-/coronavirus kan orsaka en profus vattnig diarré. Diarrén kan leda till dödsfall genom dehydrering och acidos genom bikarbonatförlust. Cryptosporidium parvum ger gulvattnig diarré med relativt opåverkat allmäntillstånd. Koccidios kan ge allt från lindriga symtom till dödsfall. De flesta killingar repar sig från diarrén inom ett par veckor. Koccidieinfektioner som är så kraftiga att tarmepitelet skadats sätter ner tillväxten. Klostridios har ofta ett snabbt perakut förlopp med dödlig utgång, men diarré kan vara ett tidigt tecken.

    Etiologi och patogenes

    Diarré kan orsakas av bakterier som etec, virus som rota och corona, parasiter som protozoer och även vara utfordringsbetingad. Smittvägen är ofta peroral. Vid koccidios finns flera arter av släkter Eimeria och framför allt en som är sjukdomsframkallande hos get: Eimeria ninakohlyakimovae. Klostridios orsakas av Clostridium perfringens som finns i miljön eller i tarmen på geten. Geten smittas antingen via kontaminerat foder eller genom en överväxt av klostridier i tarmen orsakad av foderbyte eller överutfodring.

    Provtagning och diagnostik

    Prov tas helst från flera djur då det ger säkrare diagnos. Träckprov för bakterier, virus och parasiter. Blodprov för serologi. Obduktion kan vara vägledande vid de flesta diarrésjukdomar.

    Behandling och profylax

    Vid diarré är vätsketerapi och annan understödjande behandling, isolering och god miljö viktigt samt att utfodringen justeras. Vid etec kan killingen behöva behandlas med antibiotika. Trimsulfa är förstahandsval. Koccidios kan behandlas med koccidiostatika. Se SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning till får och get (pdf).

    För att förebygga diarré är goda råmjölksrutiner och utfordringsrutiner viktiga. Killingar bör få getmjölk. Geten är buskätare och bör få tillgång till sly, buskar eller träd redan tidigt och inte överutfodras med kraftfoder eller utsättas för tvära foderbyten. Utfodra i upphöjda foderkättar. Ren och torr miljö. Undvik för stora djurgrupper. Avmaskning och rena beten kan förhindra parasitorsakad diarré. Vaccination kan ha en viss förebyggande effekt mot klostridios.

    Sidan granskades senast : 2024-03-14