Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Diarré hos get

Diarré hos get förekommer främst hos killingar i Sverige och kan ge allt från lindriga symtom med lös avföring till kraftig vattentunn diarré och dödsfall.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Ren ströbädd är viktigt för att förebygga diarré. Foto: Ylva Persson/SVA

Förekomst

Diarré förekommer främst hos killingar. Enterotoxiska E. coli (etec) drabbar mycket unga killingar ofta under tio dagars ålder. Rota- och coronavirus ger diarré vanligast i åldern 2-14 dagar. Kaprint herpesvirus kan ge allvarlig diarré hos unga killingar, en till två veckor gamla. Varken rota-, corona- eller herpesvirus har av SVA diagnostiserats som orsak till diarré hos killing i Sverige, men endast ett fåtal prover har analyserats. Cryptosporidium parvum är relativt vanlig hos killingar i åldern fem till tio dagar, ofta tillsammans med andra agens. Eftersom kryptosporidios är en zoonos kan även andra djurarter inklusive människor drabbas. Koccidieorsakad diarré kan förekomma redan från cirka tre veckors ålder, men vanligare är att utbrott sker senare, ofta vid avvänjning vid några månaders ålder. Förutom protozoer är det sannolikt ovanligt med parasitorsakad diarré i Sverige. Klostridios förekommer i alla åldrar och orsakar oftast plötsliga dödsfall, men diarré förekommer också. Salmonella, giardia och paratuberkulos kan också ge diarré.

Kliniska symtom

Etec och rota-/coronavirus kan orsaka en profus vattnig diarré. Diarrén kan leda till dödsfall genom dehydrering och acidos genom bikarbonatförlust. Cryptosporidium parvum ger gulvattnig diarré med relativt opåverkat allmäntillstånd. Koccidios kan ge allt från lindriga symtom till dödsfall. De flesta killingar repar sig från diarrén inom ett par veckor. Koccidieinfektioner som är så kraftiga att tarmepitelet skadats sätter ner tillväxten. Klostridios har ofta ett snabbt perakut förlopp med dödlig utgång, men diarré kan vara ett tidigt tecken.

Etiologi och patogenes

Diarré kan orsakas av bakterier som etec, virus som rota och corona, parasiter som protozoer och även vara utfordringsbetingad. Smittvägen är ofta peroral. Vid koccidios finns flera arter av släkter Eimeria och framför allt en som är sjukdomsframkallande hos get: Eimeria ninakohlyakimovae. Klostridios orsakas av Clostridium perfringens som finns i miljön eller i tarmen på geten. Geten smittas antingen via kontaminerat foder eller genom en överväxt av klostridier i tarmen orsakad av foderbyte eller överutfodring.

Provtagning och diagnostik

Prov tas helst från flera djur då det ger säkrare diagnos. Träckprov för bakterier, virus och parasiter. Blodprov för serologi. Obduktion kan vara vägledande vid de flesta diarrésjukdomar.

Behandling och profylax

Vid diarré är vätsketerapi och annan understödjande behandling, isolering och god miljö viktigt samt att utfodringen justeras. Vid etec kan killingen behöva behandlas med antibiotika. Trimsulfa är förstahandsval. Koccidios kan behandlas med koccidiostatika.

För att förebygga diarré är goda råmjölksrutiner och utfordringsrutiner viktiga. Killingar bör få getmjölk. Geten är buskätare och bör få tillgång till sly, buskar eller träd redan tidigt och inte överutfodras med kraftfoder eller utsättas för tvära foderbyten. Utfodra i upphöjda foderkättar. Ren och torr miljö. Undvik för stora djurgrupper. Avmaskning och rena beten kan förhindra parasitorsakad diarré. Vaccination kan ha en viss förebyggande effekt mot klostridios.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls