Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Pseudotuberkulos/böldsjuka hos get

Pseudotuberkulos orsakas av bakterien Corynebacterium pseudotuberculosis och är en kronisk infektion som ger bölder framför allt i yttre lymfknutor. Sjukdomen förekommer hos bland annat get, får och kameldjur över hela världen. Det finns en zoonosaspekt men risken anses liten.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Andra namn: CLA/caseous lymphadenitis/kasseös lymfadenit (får, get), byllesjuke (Norge, get).

Förekomst

Böldsjuka i retrofaryngeallymfknuta. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Kalle Hammarberg

Bild: Bölder i yttre lymfknutor bör alltid föranleda misstanke på böldsjuka. Teckning: Kerstin de Verdier/SVA

Böldsjuka är en relativt vanlig sjukdom på svenska getter och i vissa besättningar kan en stor andel av getterna vara drabbade. I Norge har man genomfört en framgångsrik saneringskampanj och de flesta besättningar är nu fria från böldsjuka. Yttre böldsjuka är vanligast hos get och inre böldsjuka är vanligast hos får.

Symtom 

Det vanligaste symtomet är abscesser i yttre lymfknutor (se bild), framför allt huvud och hals. Bölder i yttre lymfknutor bör alltid föranleda misstanke på böldsjuka. Djuren kan också magra av och tappa aptiten. Om abscesser finns i lungorna kan symtom som hosta och andnöd ses. Vanligen drabbas djur över sex till åtta månader, men sjukdomen kan ibland ses hos yngre djur. 

Differentialdiagnoser

Andra bakteriella infektioner, andra abscesser, hematom, tumörer, cystor, tuberkulos.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Corynebacterium pseudotuberculosis.

Infektionsport:

Små sår i hud och slemhinnor. Även via luftvägar och magtarmkanal.

Spridning:

Intracellulärt via lymfbanorna till lymfknuta, abscessbildning, hematogen spridning till lungor, juver med flera organ.

Smittvägar:

Rupturerade abscesser kontaminerar närmiljön (foderhäckar mm). Direkt eller indirekt spridning. Eventuellt via respirationsorgan och juver. Ofullständigt kända smittvägar. 

Överlevnad:

Bakterien är mycket motståndskraftig och kan överleva i hö och gödsel i några månader och i jord upp till åtta månader, kanske mer. Bakterien trivs bäst där det är kyligt och fuktigt.

Inkubationstid:

Ej helt klarlagd. Kan variera; upp till fyra månader.

Provtagning och diagnostik

Typisk klinisk bild. Bölder i yttre lymfknutor.

Obduktion.

Svabbprov från bölder som inte öppnat sig. Aerob odling på blodplatta och biokemiska tester.

Serologi för att påvisa specifika antikroppar finns inte vid SVA.

Behandling och profylax

C. pseudotuberculosis är penicillinkänslig men svårbehandlad inne i abscesser. Det är besvärligt att få kontroll över infektionen efter ett utbrott i en djurgrupp. Avlivning rekommenderas för getter med pseudotuberkulos. Använd engångshandskar vid hantering av getter med pseudotuberkulos. Öppna aldrig en abscess om inte geten kan hållas isolerad från resten av gruppen (gäller även vid provtagning).

Det är lättare att hålla metallinredning ren. Foto: Ylva Persson/SVA

Sanering av besättningen rekommenderas, men är svårt och tar tid. Sanering inkluderar gruppering och utslaktning av djur samt en noggrann rengöring och desinfektion av miljön. I Norge har man använt sig av en metod som kallas snappning där den nyfödda killingen tas direkt från geten vid killning och sedan föds upp i en separat smittfri byggnad. Råmjölken måste komma från friska getter. På så sätt kan en ny smittfri besättning byggas upp. Den gamla besättningen slaktas sedan ut. Foderhäckens hygien är viktig och det är lättare att hålla metallhäckar rena jämfört med trähäckar. Undvik att köpa in livdjur. Om livdjur måste köpas in så bör man försäkra sig om att säljande besättning är fri från böldsjuka. Kontrollera lymfknutor på inköpta djur i karantän och även regelbundet på besättningens egna djur. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls