Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Urinvägskonkrement hos get

Vid kolikliknande symtom hos bock eller bockkilling bör urinvägskonkrement misstänkas. Brist på vatten och för mycket kraftfoder kan bidra till urinvägskonkrement. Prognosen är dålig. Djurskyddsaspekten är viktig. Profylax är A och O.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Andra namn: Urolithiasis, urinsten

Förekomst

Urinvägskonkrement

Urinvägskonkrement är vanligast hos bockar och bockkillingar. Foto: Ylva Persson/SVA

Urinvägskonkrement är sannolikt ganska vanligt i Sverige, men få stenar har skickats in för analys. De stenar från get som analyserats på SVA har bestått av kalciumkarbonat och kommit från bockar. Internationellt anges stenar bestående av kalciumfosfat (apatit) och magnesiumammoniumfosfat (struvit) vara vanligast. Problem med urinvägskonkrement är vanligast hos bockar och bockkillingar på grund handjurets speciella anatomi. Eventuellt är risken större för kastrerade bockar. Dvärggetter drabbas oftare än andra raser. 

Symtom

Vid alla tecken på avvikande beteende hos bockar och bockkillingar ska urinvägskonkrement misstänkas. Bland symtomen kan nämnas upphörd aptit, ovilja att lägga sig, tandgnissling och kolik. Droppar av blodblandad urin kan ses i raggen runt förhuden. Urinvägskonkrement kan leda till rupturer av urinblåsa och urinrör med urinförgiftning och död som följd. 

Differentialdiagnoser

Inflammation i förhuden. Kolik av annan orsak. Ibland kan urin från friska getter se blodfärgad ut. Det kan bero på högt tanninintag där urinen färgas röd i kontakt med luft.

Etiologi och patogenes

Uppbyggnad av kalciumkarbonatstenar är enligt senare forskning inte direkt beroende av kalciumintag, utan beror mera på balansen anjoner/katjoner, varvid kalium och salt spelar stor roll. Även klöver och oxalsyra i fodret kan bidra till kalciumkarbonatstenar. Höga halter av oxalsyra gör att kalcium lättare kan koncentreras i urinen. Till utseendet är ofta kalciumkarbonatstenarna runda och med en koppar- eller bronslyster.

Påvisande av amorf kiselsyra kan vara orsakat av ett lågt vattenintag eller kiselsyrehaltiga växter.

Högt mineralfoder och fosforintag (spannmål eller spannmålsprodukter) anses öka risken för struvitgrus (magnesiumammoniumfosfat) och även apatitgrus (kalciumfosfat).

Kalciumoxalatstenarna, som ofta är guldfärgade, orsakas av för mycket oxalsyra i fodret. En del växter kan innehålla höga mängder oxalsyra. Väl kända är spenat, rabarber, vissa betor, svinmålla och svinamarant, sodaört, ängssyra och harsyra samt sockerbetsblad. Även aspergillus-mögel kan innehålla höga nivåer av oxalsyra.

Anatomi: Stenarna fastnar i två trånga passager i bockens urinrör: I den s-formade kröken i bäckenhålan och i det maskformiga bihanget utanför penis.

Provtagning och diagnostik

Ställ bocken på torrt underlag någon timme och se om den kan urinera. Stenar och grus kan ibland ses i maskformiga bihanget.

Bukpunktat med urin stödjer diagnosen. Blodprov från bockar med urinvägskonkrement visar ofta förhöjda BUN- och kreatininvärden samt låga fosfatvärden.

Kemisk analys av stenar kan ge information om orsaken.

Behandling och profylax

Behandling är oftast utsiktslös och man kan behöva avliva av djurskyddsskäl eftersom djuret kan ha mycket ont.

Se till att getterna dricker tillräckligt med vatten, som ska vara rent och gott och rätt tempererat. Eventuellt kan man öka saltmängden i fodret en aning, så att getterna blir törstigare. En bock tål upp till två procents saltinblandning. Salt kan strös direkt på fodret, men en eventuell saltsten måste tas med i beräkningarna. Ta bort kraftfodret. Ge eventuellt 0.3 gram ammoniumklorid per kg och dag för att surgöra urinen.

Det är betydligt svårare att plocka fram penis ur förhuden hos get jämfört med bagge. Vanligt är att man får sedera bocken, lokalbedöva och kirurgiskt öppna förhuden på längden eller tvären för att få fram penisspetsen och det maskformiga bihanget.

Urinvägskonkrement kan förebyggas genom fri tillgång till vatten redan från första levnadsveckan. Hö ska vara av bra kvalitet och undvik också så långt som möjligt spannmålsbaserat foder till bockar och bockkillingar. Foderkalk kan användas för att höja Ca/P-kvoten till minst två. Extra fosfor eller magnesium ska inte ges. Om bocken ska kastreras bör kastrering utföras efter könsmognad för att minska risken för urinsten.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls