Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Skaksjuka hos gris

Skaksjuka är ett neurologiskt tillstånd där nyfödda smågrisar darrar eller skakar från födseln. Sjukdomen förekommer i Sverige.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittämne och smittvägar

Icke infektiösa orsaker till skaksjuka

Skaksjuka kan orsakas av missbildningar eller ha en ärftlig bakgrund, men detta är huvudsakligen iakttaget hos raser med smal avelsbas. Även vissa läkemedel kan ge upphov till skaksjuka hos smågrisarna om det ges till suggor under känsliga perioder i dräktigheten. Det mest kända exemplet utgörs av Neguvon vet., vilket tidigare användes som avskabbningsmedel. Läkemedelsanvändning relateras inte till den form av skaksjuka vi ser idag.

Infektiösa orsaker till skaksjuka

Skaksjuka hos smågrisar kan också kopplas till virusinfektioner som drabbar suggor under dräktigheten. Detta har rapporterats vid allvarliga virussjukdomar som svinpest och AD. Sverige är dock fritt från dessa sjukdomar.
Även förhållandevis lindriga virusinfektioner som oftast inte orsakar synbara kliniska symtom hos de vuxna djuren kan leda till skaksjuka om de passerar placentan och infekterar fostren. Mycket talar för att dagens utbrott av skaksjuka hos nyfödda grisar orsakas av sådana virusinfektioner.

Klinisk bild

I huvudsak nyfödda grisar ses skaka i varierande grad. Sjukdomen är inte livshotande, såvida inte grisen skakar så mycket att den inte kan hålla sig kvar vid spenen när den diar och då riskerar att svälta ihjäl. Förutsatt att kultingen kan dia växer den normalt. Skakandet avtar med tiden och upphör så småningom helt.

Provtagning och diagnostik

Diagnos ställs framför allt på kliniska symtom. Vid akuta fall kan virus ibland odlas fram, men oftast misslyckas det. Då det misslyckas beror detta troligen på att fostren som börjar bli immunkompetenta vid cirka 55 dagars dräktighet själva lyckats häva infektionen redan i livmodern. De skakningar som ses vid födseln representerar då snarare en avläkningsfas än en aktiv infektion, vilket även den kliniska bilden med avklingande symptom indikerar.

Behandling och förebyggande åtgärder

Utöver hygien- och smittskyddsåtgärder finns det varken behandling eller särskilda förebyggande åtgärder mot skaksjuka. Det finns heller ingen anledning att slå ut djur på grund av skaksjuka. Såväl moderdjuren som de drabbade djuren utvecklar immunitet mot virus och efterföljande kullar drabbas inte av skaksjuka, åtminstone inte orsakat av samma virus.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls