Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Nyssjuka (atrofisk rhinit) hos gris

Nyssjuka orsakar nysningar och deformerade trynen hos unga växande grisar. Genom bekämpningsprogram har problem med nyssjuka i princip försvunnit från svenska grisbesättningar.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittämne och smittvägar

Tvärsnitt av gristryne. I de svarta hålen saknas näsmusslorna som brutits ned på grund av nyssjuka. (Klicka på bilden för ett större format) Foto: SVA

Nyssjuka orsakas av toxinproducerande stammar av Pasteurella multocida. Pasteurella förmår dock inte penetrera en intakt slemhinna så kolonisering föregås av infektioner med virus eller bakterier, exempelvis Bordetella bronchiseptica.

Huvudsaklig smittspridning sker genom trynkontakter mellan grisar. Suggor som är kroniska smittbärare utgör en stor risk för vidare smittspridning genom sin avkomma.

Klinisk bild

Nyssjuka ger upphov till nysningar och kan ge tryndeformationer hos unga grisar. Toxinet som produceras av Pasteurella multocida hindrar förbeningen av näsmusslorna i trynet vilket ger upphov till att näsmusslorna förstörs. Trynet kan deformeras hos grisar som infekteras i tidig ålder innan ansiktsbenen förbenats. Förekomst av näsblod och konjunktiviter är andra tecken på nyssjuka. Grisarna är initialt sällan allmänpåverkade, men drabbas lättare av andra luftvägsinfektioner på grund av de förstörda näsmusslorna.

Provtagning och diagnostik

Påvisande av toxinproducerande Pasteurella multocida sker från nässvabbprover. Bakterien odlas sedan fram och förekomst av toxin påvisas med ELISA-teknik. Vid obduktion ses varierande grad av förtvining av näsmusslorna och eventuellt deformation av trynet.

Behandling och förebyggande åtgärder

Behandling av nyssjuka i sig är inte aktuellt, men det förekommer att följdsjukdomar måste behandlas. Nyssjuka är anmälningspliktig och besättningar med sjukdomen får inte saluföra sina grisar utan att upplysa köparen om detta.

Förebyggande åtgärder utgörs av en god hygien och att undvika att blanda djur av olika ålderskategorier. Förr bidrog en kontinuerlig produktion med blandning av olika åldersgrupper tillsammans med hög beläggning och brister i ventilation och miljö till ett högt smittryck som kunde leda till att nyssjuka utvecklades.

Idag är de livdjursproducerande besättningarna fria från toxinproducerande Pasteurella multocida, vilket i Sverige övervakas genom ett kontrollprogram. På så vis hindras spridning av nyssjuka via handel med livdjur.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls