Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Avvänjningsdiarré hos gris

    Gris

    Avvänjningsdiarré drabbar smågrisarna strax efter avvänjningen då suggan och kultingarna skiljts åt. Sjukdomen förekommer i många svenska besättningar.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Smittämne och smittvägar

    Vid avvänjningen skiljs suggan och kultingarna åt och smågrisarna övergår därmed abrupt från mjölk till en spannmålsbaserad diet. Därmed snedvrids balansen i tarmfloran och de E. coli-bakterier som är bäst anpassade till den nya födan förökar sig på de andras bekostnad. Balansen i tarmfloran är i normala fall återupprättad inom två veckor, men om någon eller några av de kolibakterier som gynnats är sjukdomsframkallande kan avvänjningsdiarré uppstå.

    Klinisk bild

    Avvänjningsdiarré drabbar vanligen grisarna cirka en vecka efter avvänjningen och är mycket smittsam. Symtomen varierar från lindrig till allvarlig diarré med vätskeförluster och påverkat allmäntillstånd som följd. Avvänjningsdiarré förknippas framförallt med en försämrad tillväxt, men om de bakomliggande kolibakterierna är högpatogena kan sjukdomen även leda till en markant ökad dödlighet.

    Provtagning och diagnostik

    Diagnos ställs med ledning av den kliniska bilden och orsaken till diarrén fastställs genom bakteriell odling med frågeställning E. coli med begäran om resistensundersökning. Prov tas från rektum med kulturett med Aimes lösning som transportmedium. Diagnos kan även ställas vid obduktion med bakteriologisk undersökning.

    Behandling och förebyggande åtgärder

    Då smågrisarnas immunsystem inte är färdigutvecklat vid tidpunkten för avvänjning är det viktigt att hålla så god hygien och så hög komfort som möjligt. Eftersom avvänjningsdiarré till stor del orsakas av den foderomställning som grisarna drabbas av i samband med avvänjningen har även fodrets sammansättning betydelse. Foder som gör övergången från mjölk så mjuk som möjligt minskar risken för avvänjningsdiarré.

    Om upprepade problem med avvänjningsdiarré förekommer har tarmfloran kunnat stabiliseras genom tillsättande av zinkoxid till fodret vid avvänjningen. Detta fick dock endast ske efter veterinär förskrivning och det skulle kombineras med andra förebyggande åtgärder. Användandet av zinkoxid på detta sätt har dock av miljöskäl förbjudits inom hela EU sedan 2022. Vid grava fall av avvänjningsdiarré kan antibiotikabehandling vara nödvändig. 

    Utan högdoserad zink 2020

    Juni 2022 blev det förbjudet att använda avvänjningsfoder med medicinska halter av zinkoxid i hela EU. På webbplatsen utanzink.se kan du ta del av forskning, kunskap och tips i hur du kan fasa ut zink just på din gård, utan negativ påverkan på dina smågrisar hälsa eller ökad antibiotikaförbrukning i din produktion.

    Frågeformulär

    Här hittar du frågeformulären i SVA:s projekt om avvänjning utan högdoserad zinkoxid:

    1. Underlag för att dokumentera produktion när zinkoxid användes
    2. Dokumentation av gjorda förändringar vid övergång till zinkfri produktion (se exempel på ifyllande (pdf))
    3. Underlag för att dokumentera produktion utan zinkoxid
    Sidan granskades senast : 2023-11-09