Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avvänjningsdiarré hos gris

Avvänjningsdiarré drabbar smågrisarna strax efter avvänjningen då suggan och kultingarna skiljts åt. Sjukdomen förekommer i många svenska besättningar.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittämne och smittvägar

E. coli odlad på blodagarplatta.
Foto: Bengt Ekberg/SVA

Vid avvänjningen skiljs suggan och kultingarna åt och smågrisarna övergår därmed abrupt från mjölk till en spannmålsbaserad diet. Därmed snedvrids balansen i tarmfloran och de E. coli-bakterier som är bäst anpassade till den nya födan förökar sig på de andras bekostnad. Balansen i tarmfloran är i normala fall återupprättad inom två veckor, men om någon eller några av de kolibakterier som gynnats är sjukdomsframkallande kan avvänjningsdiarré uppstå.

Klinisk bild

Avvänjningsdiarré drabbar vanligen grisarna cirka en vecka efter avvänjningen och är mycket smittsam. Symtomen varierar från lindrig till allvarlig diarré med vätskeförluster och påverkat allmäntillstånd som följd. Avvänjningsdiarré förknippas framförallt med en försämrad tillväxt, men om de bakomliggande kolibakterierna är högpatogena kan sjukdomen även leda till en markant ökad dödlighet.

Provtagning och diagnostik

Diagnos ställs med ledning av den kliniska bilden och orsaken till diarrén fastställs genom bakteriell odling med frågeställning E. coli med begäran om resistensundersökning. Prov tas från rektum med kulturett med Aimes lösning som transportmedium. Diagnos kan även ställas vid obduktion med bakteriologisk undersökning.

Behandling och förebyggande åtgärder

Då smågrisarnas immunsystem inte är färdigutvecklat vid tidpunkten för avvänjning är det viktigt att hålla så god hygien och så hög komfort som möjligt. Eftersom avvänjningsdiarré till stor del orsakas av den foderomställning som grisarna drabbas av i samband med avvänjningen har även fodrets sammansättning betydelse. Foder som gör övergången från mjölk så mjuk som möjligt minskar risken för avvänjningsdiarré. Om upprepade problem med avvänjningsdiarré förekommer kan tarmfloran stabiliseras genom tillsättande av zinkoxid till fodret vid avvänjningen. Detta får dock endast ske efter veterinär förskrivning och det ska kombineras med andra förebyggande åtgärder. Vid grava fall av avvänjningsdiarré kan antibiotikabehandling vara nödvändig. 

Doktorsavhandling 2001

Melin, Lennart (2001) "Weaning of Pigs with Special Focus on the Intestinal Health" SVA och SLU.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls