Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Spiroketal diarré hos gris

Spiroketal diarré är vanligen en mild form av tarmsjukdom som framförallt orsakar sämre tillväxt hos drabbade grisar. År 2007 uppskattades att Brachyspira pilosicoli fanns i cirka en tredjedel av Sveriges grisbesättningar men denna andel kan ha sjunkit något sedan dess.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittämne och smittvägar

Cementliknande diarré vid infektion med Brachyspira pilosicoli.
Foto: Claes Fellström/SLU

Spiroketal diarré orsakas av spiroketen Brachyspira pilosicoli, en skruvformad långsamväxande anaerob bakterie. Smittade grisar utsöndrar bakterien med diarrén och infektionen sker fekalt-oralt.

Klinisk bild

Den kliniska bilden kan beskrivas som en mild form av svindysenteri. Diarrén är slemmig, oftast utan blodtillblandning och brukar liknas vid våt cement. Det är framförallt grisar under perioden från avvänjning till förmedling som drabbas och typiskt är försämrad tillväxt hos grisarna. Vanligen är spiroketal diarré inte en dödlig sjukdom.

Provtagning och diagnostik

Förutom den kliniska bilden ställs diagnosen genom påvisande av B. pilosicoli i bakteriologisk odling. Positiv odling konfirmeras med hjälp av PCR.

Behandling och förebyggande åtgärder

Vid enstaka fall av spiroketal diarré rekommenderas individuell antibiotikaterapi med injektionsberedning. Om flera grisar ska behandlas samtidigt kan dessa flyttas till en gemensam sjukbox och medicineras via foder eller vatten. Vid omfattande kliniska problem kan behandling via foder eller vatten av en hel stallavdelning övervägas.

Sanering mot B. pilosicoli praktiseras inte i Sverige, bland annat på grund av att risken är stor att besättningen återinfekteras genom ofullständig sanering eller genom återsmitta från inköpta djur.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls