Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Influensa hos gris

Influensa som anpassat sig till gris kom till Sverige första gången under vintern 1981-82. Då i form av subtypen H1N1 som snabbt spred sig över landet och orsakade kraftiga sjukdomsfall. Sedan dess har även influensatyperna H3N2 och H1N2 etablerat sig hos gris i Sverige, samtidigt som de kliniska effekterna har minskat.

En influensastam är oftast anpassad till ett djurslag eller till människa, men viruset kan anpassa sig till flera olika djurslag och är därmed att betrakta som en potentiell zoonos. Exempelvis har 2009 års pandemiska influensa A2009 (H1N1) som initialt påvisades hos människor i Mexiko sedan detta år även påvisats hos grisar runt om i världen. Denna variant är dock huvudsakligen anpassad för människor och hos grisar har endast lindriga eller oftast inga sjukdomssymptom alls noterats. I Sverige påvisades pandemisk influensa A2009 (H1N1) hos gris för första gången under 2013.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittämne och smittvägar

Influensa orsakar feber, aptitlöshet och hosta. Illustration: Lisa Jurell

Influensa orsakas av det mycket förändringsbenägna influensaviruset. När viruset muterar och nya varianter uppstår föreligger det risk för en snabb spridning av sjukdomsfall över världen.

Influensa är ett mycket smittsamt virus som sprids lätt mellan djur med nära kontakt. Smittan kan även spridas med luften, varför den sprids snabbt inom en besättning. Vid gynnsamma väderförhållanden kan luftburen smittspridning ske mellan närliggande besättningar. 

Klinisk bild

Influensa orsakar feber, aptitlöshet och hosta. Tidigare helt oexponerade djur kan hosta så att de kräks. Vid lindrigare fall kan sjukdomen uppträda mer eller mindre subkliniskt. Sjukdomen kan förvärras av följdinfektioner, exempelvis med Pasteurella multocida. Okomplicerade fall av influensa läker av på cirka en vecka.

Provtagning och diagnostik

På grund av influensavirusets förändringsbenägenhet är det viktigt att försöka isolera influensavirus och typa det vid akut sjukdomsutbrott. Kontakta gärna SVA för att rekvirera provtagningsmaterial.

För epidemiologiska undersökningar går det bra att analysera antikroppar i serum.

Behandling och förebyggande åtgärder

På besättningsnivå förebyggs influensa främst genom att bryta smittvägarna inom besättningen, till exempel genom att upprätthålla en ålderssektionerad produktionsform där äldre djur inte möter yngre och smittar ned dem. Det finns idag även vacciner som är baserade på de tre varianterna av influensa som påvisats hos svenska grisar (H1N1, H1N2 och H3N2) .

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls