Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Rödsjuka hos gris

Rödsjuka drabbar framför allt gris och fjäderfä över hela världen, men rödsjukebakterien har även isolerats från människa och en mängd andra djurslag. Hos gris kan ses både akuta och mer kroniska sjukdomsförlopp, vilka framför allt kännetecknas av hög feber och hudutslag respektive ledinfektioner.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittämne och smittvägar

Rödsjuka och dess kroniska varianter orsakas av en grampositiv bakterie, Erysipelothrix rhusiopathiae. Bakterien anses vara ubikvitär. Grisar bär ofta bakterien i tonsillerna vilket tros spela en roll för smittspridning till miljön och andra grisar. Även andra djurslag tros fungera som reservoarer för smittan. Sjukdom hos människa är dock sällsynt och ses framför allt hos personer med kontakt med sjuka djur eller hos till exempel slakteripersonal.

Klinisk bild

Grisar som insjuknar i akut rödsjuka upphör att äta, får hög feber, ofta över 41°C, samt i de klassiska fallen röda, upphöjda, romboida fläckar i huden. Den kroniska formen av rödsjuka är framför allt förknippad med artriter, men även endokardit och plötslig död på grund av cirkulationssvikt hör till sjukdomsbilden. Hos dräktiga djur kan rödsjuka orsaka aborter och galtar kan drabbas av tillfällig sterilitet, vilket orsakas av den höga febern.

Provtagning och diagnostik

Diagnos kan ställas genom obduktion med påvisande av bakterien i förändrad vävnad hos sjuka grisar. Bakterien är dock ofta svår att odla fram från vävnadsprover från gris, varför immunohistokemi eller PCR kan vara ett alternativ. Serologi är ofta svårtolkat på enstaka individer, då många grisar har antikroppar mot rödsjukebakterien eftersom den är vanlig i grisarnas omgivning. Tydliga titerstegringar har dock setts på besättningsnivå i samband med utbrott av rödsjuka.

Ett nytt internationellt projekt där rödsjuka hos höns, grisar och vildsvin studeras vid Statens veterinärmedicinska anstalt. I projektet medverkar tre länder; Sverige, Danmark och Italien.
I projektet kommer forskarna bland annat att undersöka smittkällor, smittvägar och riskfaktorer för utbrott med målsättningen att genom ny kunskap kunna minska och förebygga utbrott i framtiden.

Behandling och förebyggande åtgärder

Akut sjuka djur måste behandlas med antibiotika. Bakterien är penicillinkänslig och ingen resistensproblematik har rapporterats i Sverige. För att förebygga rödsjuka finns det vaccin, vilket oftast ingår i vaccinationsprogrammen för suggor i Sverige. Vid framför allt utegrisproduktion kan det vara motiverat att även vaccinera unga grisar för att motverka utbrott av akut rödsjuka och artriter hos slaktsvinen. Utbrott förekommer även ibland hos grisar på stall utan direktkontakt med den yttre miljön. Smittkällan har då misstänkts vara halm eller hö som kontaminerats med rödsjukebakterier.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls