Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Virusarterit hos häst

Virusartertit förekommer bland hästar i hela världen. Smittade hingstar blir kroniska tysta smittbärare och ston som betäcks med dessa hingstar kan smitta under en tid. Viruset kan ge en influensaliknande sjukdom och dräktiga ston kan kasta sitt foster.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Sjukdomen ekvin virusarterit förkortas EVA. Viruset som orsakar sjukdomen heter ekvint arteritvirus och förkortas EAV. Ekvin = som har med häst att göra , arterit = inflammation i artärerna.

Förekomst

Det första fastställda fallet av virusarterit diagnostiserades 1953 i Ohio, USA, men historiska dokument tyder på att sjukdomen funnits i Europa sedan 1800-talet. Idag är sjukdomen spridd i hela världen förutom Japan och Island.

Infektioner med virusarterit är ovanlig inom hästpopulationen i Sverige men det finns hingstar som är kroniskt smittade av viruset. Dessa smittbärare påvisas oftare bland varmblodiga trav- och ridhästar än fullblod. Enstaka fall där hingstar bär smitta i sperma har diagnosticerats i Sverige mellan 1997 och 2010. I sällsynta fall i Sverige har EAV diagnosticerats som orsak till kastning hos ston och dödsfall hos nyfödda föl bland annat 2010 i Skåne.

Symtom

Luftvägsinfektion orsakad av EAV kan vara svår att upptäcka, eftersom den virustyp som idag återfinns i Sverige ofta ger subkliniska symtom. Lindrig temperaturstegring och lindriga förkylningssymtom kan förekomma som enda tecken på sjukdom.

Vid klinisk sjukdom ses:

  • Hög feber, upp till 41°C, som kan kvarstå i två till nio dagar
  • Luftvägsinfektion
  • Nedsatt allmäntillstånd och aptit
  • Ögoninflammation (så kallat ”pink eye”)
  • Ödem i benen, under buken, i förhud och pung hos hingst och runt juvret hos sto
  • Hästen kan röra sig stelt och små strimformiga blödningar i slemhinnorna kan ses
  • Dräktiga ston som smittas kastar oftast i slutet av den akuta infektionsfasen eller under konvalescensperioden på grund av inflammation i livmoder och fosterhinnor och sjunkande progesteronnivåer. Abort förekommer mellan 3:e och 10:e dräktighetsmånaden men även levandefödda, av infektionen svaga föl, ses.

Smittämne

Virusarterit orsakas av ekvint arteritvirus, EAV, ett RNA-virus i familjen Arteriviridae, som angriper små artärer, arterioler. Endast en serotyp av viruset finns. Av denna serotyp finns flera stammar med olika virulens. Viruset är känsligt för värme och uttorkning men kan i fryst sperma kvarstå i infektiös form under flera år.

Smittvägar

Sjukdomen smittar på två sätt, dels genom luftburen smitta, dels  genom venerisk smitta vid betäckning eller inseminering av färsk, kyld eller fryst sperma.

Virusbärande hingstar spelar stor roll för smittspridningen. Hingstar kan bära viruset i könskörtlarna under lång tid, i vissa fall för alltid, som kroniska smittbärare. Virus sprids via sperman i samband med betäckning eller seminering. Även fryst sperma är smittfarlig eftersom virus tål att frysas. Virusförökningen är hormonberoende och det har visat sig att viruset försvinner om hingsten kastreras. Ston som saknar immunitet mot sjukdomen och betäcks eller insemineras med sperma från virusbärande hingstar blir vanligtvis infekterade. I akut skede av sjukdomen smittar dessa ston andra hästar endera via luftvägsburen smitta eller via aborterade foster och infekterad urin.

Patogenes

Inkubationstiden vid smitta som överförs vid betäckning eller seminering är vanligen cirka sex till åtta dagar. Vid luftvägssmitta varierar inkubationstiden mellan 3 och 14 dagar. Valacker, ston och föl blir troligtvis inte bärare av viruset längre tid än under den akuta sjukdomsfasen som är cirka tre till fyra veckor. Viruset söker sig till de små blodkärlen, arteriolerna, och orsakar blödningar och svullnader. Vid luftvägsinfektion angriper viruset slemhinnan i andningsvägarna och orsakar inflammation och nedsatt immunförsvar.  

Diagnos

Diagnos kan inte ställas enbart på  kliniska fynd. För diagnos krävs att virus påvisas i sperma, nässvabbprov, aborterade foster eller i urin. Vid klinisk misstanke  om virusarterit kan smittämnets arvsmassa spåras med PCR-teknik Med denna teknik kan diagnosen fastställas säkrare och under en längre tidsperiod av sjukdomen än med äldre viruspåvisande metoder.

En annan möjlighet att diagnostisera sjukdomen är med serologi, då man påvisar en stegring av antikroppar mot viruset i serum (blodprov). Serologi är användbar för att ställa en retrospektiv diagnos och för att övervaka sjukdomen. Den analysmetod som används för antikroppsbestämning är SN-test, serumneutralisationstest. En hingst som har antikroppar i blodet men som inte har virus i sperman kan inte smitta stona vid betäckning.

Provtagning

Förkylningssymtom

Vid förkylningssymtom kan en svabb tas och skickas till SVA för snabb diagnostik med PCR-teknik. Prov tas i så tidigt skede som möjligt av sjukdomsförloppet, helst inom 24-72 timmar efter de första kliniska symtomen. Provet tas från näsborre eller svalg så att celler kommer med i provet. För provtagningen används med fördel en så kallad E-svabb (ESwab, Copan Innovation Ltd, Brescia, Italy). E-svabb erhålls med provrör och transportmedium och kan beställas från SVA, 018-67 43 00. En steril torr provtagningspinne kan också användas men samma känslighet kan då inte garanteras i analysen som vid användandet av E-svabb. Den torra provtagningspinnen läggs i ett sterilt rör eller steril burk.

Provet skickas in väl märkt till laboratoriet. På SVA finns möjlighet att påvisa fem olika luftvägsvirus (EHV-1, EHV-4, arteritvirus (EAV), influensa A2 och rinitvirus typ B) i ett och samma prov. Begär då det så kallade ”Luftvägspaketet”.

Ett alternativ vid förkylningssymtom är serologiskt parprov, som kan användas för att ställa diagnos i efterhand, se nedan.

Serologi

För serologisk diagnostik (antikroppstiter) tas ett serumrör utan tillsats så snart som möjligt efter insjuknandet och ett andra prov tas 10-14 dagar senare. Serum från det första provet kan sparas i kyl eller frys i avvaktan på uppföljande prov. Skickas parprov in tillsammans erhålls rabatt från SVA. Från hingstar utan symtom som provtas serologiskt för EAV för att kunna användas i semin tas endast ett serumrör. (För vidare hantering, se nedan under ”Profylax”.)

Kastning

Prov från moderkaka/fosterhinnor och/eller fostrets lever, lunga och mjälte skickas in färskt eller fryst väl förpackat. Materialet analyseras avseende virus med PCR-teknik. I SVA:s ”kastningspaket” ingår analys av virusarterit (EAV) samt virusabort (EHV-1 och EHV-4).

Sperma

Spermaprov från den spermarika fraktionen av ejakulatet kan skickas in färskt eller fryst för analys avseende virus (EAV) med PCR-teknik.

Behandling

Det finns idag ingen fungerande behandling eftersom sjukdomen orsakas av virus. För de flesta virusinfektioner gäller att hästen ges tillfälle till vila cirka en månad efter infektion och vid behov även får understödjande behandling för att snabbare tillfriskna. Hingstar som är kroniska smittspridare av virus i sperma kan inte behandlas, dock försvinner virus om de kastreras. Det förekommer också att infektionen spontanläker.

Isolering

Smittspridningen kan minskas genom isolering av smittade hästar och att restriktioner för kroniskt smittade hingstar följs. För att minska vidare smittspridning bör ston som saknar antikroppar mot EAV isoleras i cirka tre veckor efter betäckning/inseminering med viruspositiv hingst. Om smittade ston och valacker har konstant eller fallande antikroppstitrer i serum, kan den akuta infektionen sägas ha avklingat och dessa utgör inte längre någon smittorisk. Ett sto eller en valack som har antikroppar efter genomgången sjukdom är troligen skyddad resten av livet mot virusarterit. Hingstar skiljer sig från ston och valacker genom att de kan bli kroniska smittbärare och antikroppstolkningen ovan gäller därmed inte dem.

Stall där ston kastat på grund av virusarterit bör isoleras i minst tre till fyra veckor efter det sist inträffade fallet. Efterbörden ska omhändertas, till exempel grävas ner, eftersom det finns stora mängder virus i fostervatten och fosterhinnor. Stoet isoleras även från övriga hästar över den första brunsten. Risken för smittspridning anses liten om stoet betäcks på andra brunst efter kastning.

Hästar som vistats utanför anläggningen och kommit i kontakt med andra hästar bör vid hemkomsten till stallet isoleras i tre till fyra veckor. Använd mottagningsstall. Ta inte in nya hästar i stallet förrän tidigast efter tre veckors karantän i separat stall. Kontrollera temperaturen på hästarna dagligen.

Stallrengöring och desinfektion

Se separat dokument (under Läs mer):
Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar.

Profylax 

Enligt nuvarande svenska regler måste hingstar som används till artificiell insemination (AI), årligen provtas för virusarterit. Hingsten får användas i Sverige även om den utskiljer virus i sperma, men anordnaren är skyldig att informera om att hingsten är viruspositiv (SJVFS 1999:113 saknr M4, kap 2 §5).  Författningen föreskriver serologisk undersökning avseende antikroppar mot EAV. Om denna undersökning utfaller positivt (antikroppar mot EAV) ska analys om virusförekomst i sperma utföras.

Eftersom Sverige och vissa andra länder har en del internationella avelshingstar, framförallt varmblodiga travarhingstar och halvblodshingstar, som utskiljer virus med sperma, kan vi inte utan stora problem tillämpa de regler som finns i Common Codes of Practice (CCP). Enligt CCP ska samtliga importerade hästar provtas för påvisande av eventuella antikroppar mot EAV. Internationellt har man varierande syn på denna sjukdom. Många länder inom EU, som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Irland och Italien följer CCPs bestämmelser. Hästar med positivt provresultat i blod och sperma kan nekas importtillstånd till dessa länder. Antikroppspositiva hingstar isoleras och spermaprov undersöks för eventuellt påvisande av EAV.

En långsam men mycket pålitlig undersökningsmetod, som ibland tillämpas utomlands under isoleringstiden, är att låta misstänkta virusbärande hingstar provbetäcka två EAV-negativa ston. Om stona serokonverterar inom 28 dygn bedöms hingsten som virusutsöndrare i sperman. I vissa andra länder tillämpas ibland hårda regler för hingstar som är virusutsöndrare, så att de skickas tillbaka till sitt ursprungsland alternativt kastreras eller avlivas.

Av flera skäl är det önskvärt att begränsa utbredningen av EVA. En möjlighet i framtiden är att vaccinera virusnegativa hingstar samt ston som ska betäckas med viruspositiva hingstar, om ett tillförlitligt vaccin blir tillgängligt.

I Sverige är det ännu inte möjligt att vaccinera mot virusarterit. Vaccin finns tillgängligt i bland annat USA och England, men eftersom de internationella reglerna gällande EVA inte är harmoniserade så kan vaccination medföra att hästen inte får importeras till vissa länder. I Sverige kan verksamma importhingstar  vara vaccinerade och därmed seropositiva vid provtagning. I dessa fall analyseras den spermarika fraktionen av ejakulatet avseende EAV (påvisande av virus). En hingst som har antikroppar i blodet men inte virus i sperman kan inte smitta stona vid betäckning.

Ston som betäckts/inseminerats med viruspositiv hingst bör hållas isolerad från andra hästar i tre veckor för att inte föra smittan vidare via luftvägarna.

Se separat dokument (under Läs mer):
Om en smitta drabbar stallet.

Prognos

Mortaliteten vid klinisk sjukdom är låg hos vuxna hästar medan föl kan avlida i sekundärinfektioner. Inga bestående fertilitetsproblem har konstaterats hos ston som kastat pga sjukdomen. Hingstar som infekterats under experimentell betingelser kan få en övergående påverkan på spermieproduktionen och bli subfertila i 16-17 veckor.

Hästar som genomgått infektion är troligen immuna resten av livet, undantaget vissa hingstar som kan bli virusutsöndrare under kortare eller längre period av sitt liv.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Ekvin virusarterit är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga sjukdomar. Anmälan görs av veterinär och/eller svenskt laboratorium vid konstaterat primärfall till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.

Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri ska anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigruppen) som finns vid varje trav- och galoppbana.

I föreskrifter om seminverksamhet med hästdjur (SJVFS 1999:113) saknr M4 anges i kapitel 2 §5 att hingstar som används i seminverksamhet måste provtas serologiskt för virusarterit 60 dagar före spermasamling påbörjas. Om sperma med förekomst av EVA-virus används i seminverksamhet används skall anordnaren informera om att hingsten är EVA virus-positiv.

Vanliga frågor

  1. Vilka risker finns det att föra in ett sto som tidigare kastat på grund av virusarterit i en avelsbesättning?

    När den akuta infektionen har avklingat efter cirka tre till fyra veckor, utgör stoet ingen smittorisk för andra hästar. Upprepade blodprover med konstant eller fallande antikroppssvar i serum tyder på att infektionen har avklingat. Efter genomgången sjukdom är stoet troligen skyddat för resten av livet mot virusarterit.
  2. Vilka försiktighetsåtgärder ska vidtas om ett sto har betäckts/seminerats med en EVA-positiv hingst?

    För att förhindra smittspridning bör dessa ston isoleras i tre veckor.

Referenser 

Giguère , S. (2003) Equine Viral Arteritis. In: Current Therapy in Equine Medicine. Ed: Robinson N.E., Saunders, Missouri, USA

Equine Viral Arteritis: Sign, Lesions, Pathogenesis and Diagnoses

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls