Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avelsrelaterade sjukdomar hos häst

Smittsamma sjukdomar hos hästar som leder till avelsrelaterade problem förekommer i Sverige. Olika exempel är smärtsamma herpesblåsor på yttre könsdelarna, livmoderinflammation, försämrad fertilitet och abort. De virus och bakterier som förekommer i Sverige kan spridas luftburet via övre luftvägsinfektion alternativt vid betäckning eller AI.

CEM (Contagious equine metritis), smittsam livmoderinflammation hos häst

Enstaka fall av smittsam livmoderinflammation, CEM, påträffas hos häst i Sverige. CEM är en betäckningssmitta och både hingst och sto kan vara smittförande men endast stoet uppvisar symtom, i form av flytningar och förkortade brunstintervall. Provtagningskrav för seminhingstar finns reglerat av Jordbruksverket.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Sjukdomen smittsam livmoderinflammation, CEM, påvisades första gången 1977 i England och har sedan dess spridits i världen. Första gången bakterien konstaterades i Sverige var 1982 i samband med ett allvarligt utbrott och Jordbruksverket beslutade då om ett program med obligatorisk provtagning, vilket förbättrade kontrollen samt minskade spridningen av sjukdomen. Sedan 1995 omfattas endast hingstar som används för semin samt importhästar av regler för provtagning (SJVFS 2015:1, M4). Enskilda avelsförbund kan dock ha egna regler om provtagning, vilket är vars och ens ansvar att känna till vid avelsverksamhet.

Symtom

Hos sto orsakar infektion med CEM en akut livmoderinflammation (endometrit).

  • Symtom kommer vanligen inom två till tio dagar efter betäckning i form av flytningar från slidan.
  • Flytningarna kan variera i omfattning, från mycket kraftiga till att inga symtom ses utåt.
  • Infekterade ston uppvisar ofta förkortade brunstintervall. 

CEM bör alltid finnas med som möjlig diagnos vid misstanke om bakteriell livmoderinfektion. Ett sto som uppvisar flytningar efter betäckning eller en grupp av ston som efter betäckning uppvisar förkortade brunstintervall, med eller utan yttre tecken till flytningar, bör förutom prov för allmän bakteriologisk odling, även undersökas avseende CEM. Ston som tillfrisknat kan återinfekteras men symtomen brukar då inte vara lika grava som vid föregående infektionstillfälle. CEM ger sämre dräktighetsresultat, men det finns inga belägg för att smittan ger upphov till fosterdöd eller kvarstående fertilitetsstörningar.

Hos hingst ses inga symtom. Hingstar kan alltså vara smittbärare utan att det syns. 

Smittämne

CEM orsakas av bakterien Taylorella equigenitalis.  

Smittvägar

CEM räknas som en venerisk sjukdom och sprids i samband med betäckning eller insemination. 

Direkt smittspridning

  • Via betäckning
  • Kroppskontakt med infekterade hästar

Indirekt smittspridning

  • Insemination med infekterad sperma
  • Bristande handhygien vid undersökning av könsorganen på sto och hingst
  • Förorenad utrustning (till exempel fantomer) eller instrument

Bland unghingstar i gemensamhetsbox och på bete har smitta av CEM utan koppling till direkt betäckning beskrivits vid ett tillfälle. Exakt hur smittan överfördes är inte klarlagt men en möjlig förklaring kan vara att hingstarna red på varandra.

Smitta via kontaminering av boxar, redskap och dylikt kan inte uteslutas. Mot denna bakgrund bör man vara försiktig när hästar med okänd status avseende CEM släpps ihop. De få positiva hästar som rapporterats under senare år har företrädesvis varit utländska hingstar. En del av de importerade hingstarna som var positiva avseende CEM vid provtagning och analys i Sverige hade dessutom negativt provresultat i hemlandet. 

Diagnos

CEM kan inte särskiljas från andra infektioner vid en klinisk undersökning. Det är därför nödvändigt att ta prov för bakteriologisk undersökning (PCR-analys eller odling) med frågeställningen CEM. Proverna ska skickas till ett ackrediterat laboratorium, i Sverige är det SVA.

Från och med 1 januari 2016 använder SVA rutinmässigt PCR-metod vid diagnostik för CEM. Fördelen är att provet inte lika känsligt som när odling ska göras och svarstiden är kortare. CEM-PCR svaras oftast ut inom 1-3 dagar, jämfört med odling som tar minst 7 dagar. Prov för CEM-PCR behöver inte analyseras inom 48 timmar som vid odling, och det finns ingen risk för att man måste göra om provtagningen på grund av överväxt av mögel.

SVA utför numera endast odling för CEM på särskild förfrågan, till exempel om hästen ska exporteras och mottagarlandet kräver odling som metod. Kontakta rutin.vet.bakt@sva.se innan du skickar in prov för odling.

Provtagning

För diagnostik av CEM krävs prov från flera ställen på en individ. Provtagningen ska utföras av veterinär. Noggrann beskrivning av provtagning och transport, se provtagningsinstruktion. Kontroll efter behandling beskrivs längre ned.

Prover kan tas för PCR-analys eller odling. Som beskrivits ovan under Diagnos medför PCR-analys flera fördelar, eftersom bakterien är svårodlad och kräver speciellt transportmedium (Amies kolat medium) samt speciellt odlingsmedium med antibiotikatillsats. Vid odling måste proven vara laboratoriet tillhanda inom 48 timmar efter provtagning annars godkänns inte provet för odling enligt internationella bestämmelser.

Färdiga provtagningskit för PCR (E-swab-pinnar och medium) eller odling (kolade provtagningspinnar och Amies kolade transportmedium) inklusive remiss kan beställas från SVA, 018-67 43 00, e-post order@sva.se. Tänk på att Amies kolade transportmedium har begränsad hållbarhet.

Behandling

Infekterade hästar isoleras, behandlas och provtas sedan på nytt. Antibiotikum för lokalbehandling eller allmänbehandling väljs efter isolatets resistensmönster. Men då odling tar längre tid än för många andra bakterier innebär det behandling kan behöva starta innan svar föreligger.

Penicillin i form av intramammarier (med streptomycin) samt för injektion kan användas. Gentamicin finns också som injektionspreparat. För lokalbehandling kan gentamicin beställas som ex tempore-beredning. Det innebär att apotek blandar 0,3 procentiga gentamicindroppar med Essexkräm till 0,1 procent, vilket är samma styrka som den utgångna Garamycinkräm som tidigare fanns.

Desinficera händerna samt använd handskar vid rengöring och behandling. Byt handskar mellan rengöring och behandling.  

Behandling av hingst
:
1. Mekanisk rengöring och desinfektion utförs dagligen i fem dagar
Den dagliga mekaniska rengöringen är mycket viktig för behandlingsresultatet.

Penis och yttre könsdelar tvättas noggrant med mild tvållösning, till exempel Lactacyd. Det är mycket viktigt att all smegma avlägsnas från förhud och fossa urethralis. Fossa urethralis är en djup fickbildning bredvid urinrörets mynning som är mycket svår att rengöra effektivt och därför måste "vrängas ut". Den kan spolas ur med hjälp av en 20 ml-spruta.
Efter noggrann mekanisk rengöring och sköljning utförs ny tvätt med klorhexidinlösning, till exempel Hibiscrub 40 mg/ml, som sköljs bort med ljummet vatten. Torka med pappershandduk.

2. Lokalbehandling utförs dagligen i fem dagar
Efter noggrann mekanisk rengöring och desinfektion enligt ovan smörjs antibiotika beredningen noggrant på penis och yttre könsdelar. Låt den sitta till nästa dags behandling.

Behandling av sto:
1. Mekanisk rengöring och desinfektion utförs dagligen i fem dagar
Den dagliga mekaniska rengöringen är mycket viktig för behandlingsresultatet. Klitorisområdet ska först tvättas noggrant med tvållösning, till exempel Lactacyd. Det är speciellt viktigt att sinus clitoris och fossa clitoris rengörs noggrant. Det är likaså mycket viktigt att all smegma avlägsnas. Efter mekanisk rengöring och sköljning utförs ny tvätt med klorhexidinlösning, till exempel Hibiscrub 40 mg/ml, som sköljs bort med ljummet vatten. Sinus clitoris kan spolas ur med klorhexidinlösning med hjälp av en lämplig engångsspruta och knappkanyl.

2. Lokalbehandling utförs dagligen i fem dagar
Efter noggrann mekanisk rengöring och desinfektion enligt ovan smörjs antibiotika beredningen noggrant på klitorisområdet. Låt sitta till nästa dags behandling.

3. Allmänbehandling
Stoet behandlas allmänt med antibiotika (vald utifrån resistenstest) i fem dagar.

4. Intrauterin behandling
Ston med positivt bakterieprov från portioområdet och/eller kliniska symtom (flytningar) ska också behandlas intrauterint. Behandling bör utföras i brunst. Har stoet flytningar ska livmodern först sköljas med steril fysiologisk koksaltlösning (”hävertprincip”, en liter i taget) tills lösningen som häverteras ut är klar. Därefter läggs in intrauterint tre gram bensylpenicillin upplöst i 100 ml sterilt vatten eller Gentaject vet injektionsvätska 10 ml buffrad med 15 ml 5 procentig NaHCO3. Bensylpenicillin och gentamycin ska inte kombineras. Vid användning av gentamicin är det viktigt att lösningen buffras enligt ovan då den annars kan ha en retande effekt på livmoderslemhinnan. Vid höggradig endometrit/flytning kan sköljningar och intrauterina behandlingar måsta upprepas.

Bakteriologisk kontroll efter behandling

För hingst gäller:
• Provtagning tidigast 14 dagar efter genomgången behandling.
• Fem provtagningar med minst tre dagars mellanrum.
• Samtliga prov ska vara negativa för att hingsten ska friförklaras och få användas via semin eller naturlig betäckning.

För ston gäller:
• Tre provtagningar med minst tre dagars mellanrum.
• För övrigt samma som för hingst.  

Isolering

Infekterade hingstar och ston ska hållas kontaktisolerade under behandlingstiden och tills samtliga efterföljande provtagningar är negativa avseende CEM. 

Stallrengöring och desinfektion

Se separat information:
Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar

Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet - Checklista (pdf)

Profylax

CEM är mycket smittsamt. God hygien i avel vid hantering av ston och hingstar är av största betydelse för att hindra eventuell smittspridning. Undersökning av ston inklusive gynekologisk undersökning inför betäckning eller inseminering kan identifiera misstänkta smittbärare.

God hygien ska hållas i samtliga led av AI-verksamhet. Användning av engångshandskar, som byts mellan hästarna vid kontakt med könsorganen hos hingst och sto är en viktig åtgärd. Noggrann rengöring och desinfektion av utrustning är en annan viktig del i arbetet.
 
Förebyggande åtgärder är nödvändiga för att kontrollera sjukdomen. Under betäckningssäsongen ska uppmärksamhet vara riktad på tecken som kan tyda på förekomst av CEM. Framför allt är det viktigt att försäkra sig om att infekterade djur inte används i avel.

Riskston är sådana från vilka T. equigenitalis isolerats och som därefter inte uppvisat tre negativa provtagningsresultat eller ston som har eller haft kliniska symtom tydande på CEM samt ston som är intagna från utlandet utan CEM-provtagning. Även ston som betäckts med hingst som inte är CEM-undersökt kan utgöra en viss risk. Föl undan kroniskt smittbärande ston bör provtas.

Prognos

CEM ger sämre dräktighetsresultat, men det finns inga belägg för att smittan skulle ge upphov till fosterdöd, ökad dödlighet under nyföddhetsperioden, missbildningar eller kvarstående fertilitetsstörningar.

Ston som tillfrisknat blir endast delvis immuna och kan återinfekteras.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.  

Vad säger lagstiftningen?

CEM är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:23). Anmälan görs av svenskt laboratorium till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län. I de fall utländskt laboratorium ställer diagnosen är det provtagande veterinärs ansvar att anmäla positiva fall.

Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav- eller galoppstuteri ska anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsveterinär som finns vid varje trav- och galoppbana.

Enligt Jordbruksverkets författning SJVFS 2015:1 skall bland annat CEM-prover vara negativa för att en hingst ska få användas i svensk seminverksamhet. För export av sperma kan särskilda provtagningsföreskrifter gälla (till exempel enligt EU nr 846/2014).

Provtagningsrutiner för andra hästar kan finnas reglerat inom olika avelsorganisationer.

Svenska Hästavelsförbundet (SH) anger exempelvis att negativt CEM-test krävs för hingstar av följande raser: Gotlandsruss, welsh, alla sektioner, new forest, fjordhäst, nordsvensk brukshäst, shetlandsponny och connemara. Före 1995 fanns ett mer omfattande kontrollprogram i Sverige och före 2016 hade SH annorlunda krav.

Svensk Travsport anger att negativt CEM-test krävs för att varmblods- och kallblodshingstar ska få användas i avel och kunna få betäckningsbevis utfärdat.

Referenser

Kristula M. (2007) Contagious Equine Metritis. In: Equine Infectious Diseases. Ed: Sellon D.C., Long M.T., Saunders Elsevier, Amsterdam, Missouri, USA.

Frågor och svar

  1. Bör vi ha som rutin att provta ston för CEM? 
    Svar:
    Ja, det bör finnas en rutin för vilka ston som provtas för CEM, men smittläget är oftast sådant att inte alla ston behöver provtas. Det kan till exempel vara en god rutin att provta ston som tidigare betäckts utomlands innan de förs in i en avelsbesättning. Ston som har flytningar efter betäckning bör också provtas, eller om flera ston börjar få förkortade brunstintervaller efter betäckning (se ovan i texten). Vissa länder, till exempel USA, kräver fria CEM-provtagninga av alla ston som exporteras dit. Vissa länder har motsvarande krav för alla ston som kommer från USA. 

  2. CEM har konstaterats på ett sto hos oss. Bör vi provta våra avelshingstar som inte har betäckt detta sto, eller andra ston som gått i samma hage som det CEM-positiva stoet?
    Svar:
    Det finns anledning att provta de hästar som har kommit i direkt kontakt med det CEM-positiva stoet. Till exempel de som går i samma hage eller har betäckt stoet. Hästar som varit i relativt nära indirekt kontakt, till exempel ston som undersökts samma dag i en seminspilta som det CEM-positiva stoet bör också provtas. Eftersom det är en allvarlig infektion och stuteriet har ett ansvar att förhindra smittspridning kan det också vara värdefullt att provta avelshingstar på anläggningen även om dessa inte har betäckt stoet. Noggrann handhygien vid hantering av hästars könsdelar i det dagliga arbetet är viktigt för att minska risken för överföring av infektionen.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls