Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avelsrelaterade sjukdomar hos häst

Smittsamma sjukdomar hos hästar som leder till avelsrelaterade problem förekommer i Sverige. Olika exempel är smärtsamma herpesblåsor på yttre könsdelarna, livmoderinflammation, försämrad fertilitet och abort. De virus och bakterier som förekommer i Sverige kan spridas luftburet via övre luftvägsinfektion alternativt vid betäckning eller AI.

Godartad beskällarsjuka, eller koitalt exantem (Ekvint Herpesvirus 3, EHV-3) hos häst

Godartad beskällarsjuka är en venerisk sjukdom hos häst, som är spridd i hela världen. Hingstar är den viktigaste smittkällan. Både hingst och sto visar symtom i form av smärtande blåsor som spontanläker och efterlämnar opigmenterade fläckar framför allt i yttre könsorgan.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Godartad beskällarsjuka förekommer i hela världen.

Smittämne

Godartad beskällarsjuka orsakas av ekvint Herpesvirus 3 (EHV-3).

Smittvägar

Hingstar spelar den viktigaste rollen som smittspridare via betäckning. Viruset kan också överföras av skötare eller veterinär i samband med artificiell inseminering eller undersökning av könsorganen på sto och hingst. Förorenad utrustning, till exempel vid inseminering, kan också orsaka smittspridning. Ren utrustning ska därför användas till varje sto. Även valacker kan utsöndra virus och sprida det om de till exempel går tillsammans med ston i en hage.

Patogenes

Viruset angriper de yttre könsorganen och orsakar kliniska symtom inom en vecka. EHV-3 kan troligen finnas i ett vilostadium i hästens kropp och reaktiveras vid senare tillfällen i livet. I vilofas är virus inte smittsamt. EHV-3 orsakar inte abort (se virusabort, EHV-1).

Symtom

Initialt ses multipla runda, röda fläckar som utvecklas till smärtsamma blåsor (10-15 mm i diameter). Dessa spricker och orsakar sår, som kan sekundärinfekteras med bakterier. Hos hingst ses blåsor på penisskaftet. Hos sto syns primärt blåsor runt vulva, men blåsor kan förekomma även i vaginalslemhinnan samt i fossa klitoris och perineum. Blåsor och sår i munslemhinnan och runt ögonen förekommer också. Efter avläkning kvarstår opigmenterade fläckar (ärr) i huden runt vulva.

Diagnos

Diagnos ställs genom påvisande av EHV-3 med virusisolering, vilket tar upp till två veckor. En annan möjlighet för diagnos är påvisande av antikroppar alternativt antikroppsstegring mot EHV-3 i serum med serumneutralisationstest (SN-test). Det är även möjligt att ställa diagnos genom påvisande av inklusionskroppar karakteristiska för herpesvirus i hudceller från blåsornas randområde.

Provtagning

En provtagningspinne tas från blåsorna i så tidigt skede av sjukdomsförloppet som möjligt. Provtagningspinnen transporteras i medium avsett för virus.
För serologisk diagnostik tas i akut skede ett blodprov (serumrör) i vilket antikroppstiter mäts. För fastställande av titerstegring tas ett andra blodprov 10-14 dagar senare.

Behandling

Ingen behandling finns, men i okomplicerade fall spontanläker sjukdomen inom två till tre veckor.

Isolering

Infekterade hästar isoleras direkt. Innan såren/blåsorna är helt utläkta ska smittade hingstar inte betäcka och ston med blåsor ska inte betäckas för att begränsa smittspridningen.

Stallrengöring och desinfektion

Se vidare separat dokument:
Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar.

Om en smitta drabbar stallet - Checklista

Profylax

Gynekologisk undersökning av ston inför betäckning eller inseminering kan identifiera misstänkta smittbärare. Stress kan aktivera en herpesinfektion, undvik därför stressande situationer för hingstar och ston i samband med betäckning.

Prognos

Prognosen är god och de flesta fall läker på två till tre veckor. Risken för abort är mycket liten eftersom sjukdomen bara drabbar de yttre könsorganen. Avelsston som kastat och uppvisar symtom på EHV-3 kan vanligen betäckas/semineras när blåsor och sår är helt utläkta.

Vad säger lagstiftningen?

Godartad beskällarsjuka är en smittsam men inte en anmälningspliktig sjukdom.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls