Avelsrelaterade sjukdomar - SVA
Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avelsrelaterade sjukdomar hos häst

Smittsamma sjukdomar hos hästar som leder till avelsrelaterade problem förekommer i Sverige. Olika exempel är smärtsamma herpesblåsor på yttre könsdelarna, livmoderinflammation, försämrad fertilitet och abort. De virus och bakterier som förekommer i Sverige kan spridas luftburet via övre luftvägsinfektion alternativt vid betäckning eller AI.

Ekvin virusarterit (EVA) hos häst

Virusartertit förekommer bland hästar i hela världen. Smittade hingstar blir kroniska tysta smittbärare och ston som betäcks med dessa hingstar kan smitta vidare under en tid. Viruset kan ge influensaliknande sjukdom och dräktiga ston kan kasta sitt foster.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Sjukdomen ekvin virusarterit förkortas EVA. Viruset som orsakar sjukdomen heter ekvint arteritvirus och förkortas EAV. Ekvin = som har med häst att göra, arterit = inflammation i artärerna.

Förekomst

Det första fastställda fallet av virusarterit diagnostiserades 1953 i Ohio, USA, men historiska dokument tyder på att sjukdomen funnits i Europa sedan 1800-talet. Idag är sjukdomen spridd i hela världen förutom i Japan och på Island.
Infektioner med virusarterit är ovanlig inom hästpopulationen i Sverige. Enstakaavelshingstar som är kroniskt smittade av viruset och bär smitta i sperma har diagnosticerats. Det förekommer också vaccinerade hästar, som blir positiva i serologisk screening, men som inte bär på virus. I sällsynta fall i Sverige har EAV diagnosticerats som orsak till kastning hos ston och dödsfall hos nyfödda föl, senast rapporterat i Skåne 2010.

Symtom

Luftvägsinfektion orsakad av EAV kan vara svår att upptäcka, eftersom den virustyp som idag återfinns i Sverige inte ofta ger så tydliga symtom (subklinisk infektion). Lätt temperaturstegring och lindriga förkylningssymtom kan vara de enda tecknen.

Vid mer uppenbar klinisk sjukdom kan ses:
  • Hög feber, upp till 41°C, som kan kvarstå i två till nio dagar
  • Luftvägsinfektion
  • Nedsatt allmäntillstånd och aptit
  • Ögoninflammation (så kallat ”pink eye”)
  • Ödem i benen, under buken, i förhud och pung hos hingst och runt juvret hos sto
  • Hästen kan röra sig stelt och små strimformiga blödningar i slemhinnorna kan ses

Dräktiga ston som smittas kastar oftast i slutet av den akuta infektionsfasen eller under konvalescensperioden på grund av inflammation i livmoder och fosterhinnor och sjunkande progesteronnivåer. Abort förekommer mellan 3:e och 10:e dräktighetsmånaden. Levande, svaga infekterade föl kan förekomma.

Smittämne

Virusarterit orsakas av ekvint arteritvirus, EAV, ett RNA-virus i familjen Arteriviridae, som angriper små artärer, arterioler. Det förekommer olika stammar av viruset med varierande virulens. Viruset är känsligt för värme och uttorkning, men kan kvarstå i infektiös form i fryst sperma under flera år.

Smittvägar

Sjukdomen smittar genom luftburen smitta till luftvägarna, venerisk smitta vid betäckning eller inseminering, eller vid ”teasing”. Virus överlever i kyld och fryst sperma och påverkas inte av antibiotika. Kastade foster och fosterhinnor är smittfarliga.

Virusbärande hingstar spelar stor roll för smittspridningen. Könsmogna hingstar kan bära viruset i könskörtlarna under lång tid, i vissa fall för alltid, som kroniska smittbärare. Virus sprids då via sperman. Virusförökningen är hormonberoende och viruset försvinner om hingsten kastreras. En hingst som har antikroppar i blodet, men inte virus i sperman, kan inte smitta stona vid betäckning.

Ston som saknar immunitet mot sjukdomen och betäcks eller insemineras med sperma från virusbärande hingstar blir vanligtvis infekterade. I akut skede av sjukdomen smittar dessa ston andra hästar, endera via luftburen smitta, eller via aborterade foster och infekterad urin. Det värsta är om hingstar smittas. Valacker, ston och föl bär dock troligtvis på viruset endast under den akuta sjukdomsfasen, som varar 3-4 veckor.

Patogenes

Inkubationstiden är cirka 6-8 dagar vid smitta som överförs vid betäckning eller seminering. Vid luftvägssmitta är inkubationstiden 3-14 dagar. Viruset söker sig till de små blodkärlen, arteriolerna, och orsakar blödningar och svullnader. Vid luftvägsinfektion angriper viruset slemhinnan i andningsvägarna och orsakar inflammation och nedsatt immunförsvar.  

Diagnos

För diagnos krävs att virus påvisas i sperma, nässvabbprov, aborterade foster eller i urin. Se nedan Provtagning. Vid SVA används PCR-teknik för att spåra virusets arvsmassa, vilket är säkrare och tillförlitligt under en längre tidsperiod av sjukdomen än äldre viruspåvisande metoder. Diagnos kan inte ställas enbart på kliniska fynd.

En annan möjlighet att diagnostisera sjukdomen är med serologi, då man påvisar en stegring av antikroppar mot viruset i serum (blodprov). Serologi är användbar för att ställa en retrospektiv diagnos och för att övervaka sjukdomen. Den analysmetod som används för antikroppsbestämning är, serumneutralisationstest (SN-test).

Om en häst har antikroppar i blodet (”seropositiv”) kan det bero på:

  • aktiv infektion
  • tidigare infektion
  • vaccination.

En hingst som utsöndrar virus i sperma är alltid seropositiv, men en seropositiv hingst är inte nödvändigtvis smittbärare eftersom antikropparna kan komma från att han är vaccinerad. Om en hingst är seropositiv bör sperma provtas för virus. Om hingsten har antikroppar i blodet, men inte har virus i sperman kan han inte smitta stona vid betäckning/insemination. Om han har virus i sperman är det sannolikt att stoet kommer att utsättas för en infektion och också börja bilda antikroppar i blodet (serokonvertera). Läs mer nedan om isolering och lagstiftning.

En långsammare, men mycket pålitlig undersökningsmetod, som ibland tillämpas utomlands under isoleringstiden av importerade hingstar, är att låta misstänkta virusbärande hingstar provbetäcka två EAV-negativa ston. Om stona serokonverterar inom 28 dygn bedöms hingsten som virusutsöndrare i sperman.

Om ett sto uppvisar ökande titer av antikroppar i två eller flera blodprover tyder det på aktiv infektion. Stoet bör isoleras från andra hästar och hon ska inte användas för betäckning under denna period. En stabil eller sjunkande titer tyder dock på tidigare infektion eller vaccination, och i sådant fall kan stoet användas för betäckning.

Provtagning

Förkylningssymtom

Vid förkylningssymtom kan en svabb tas och skickas till SVA för snabb diagnostik med PCR-teknik. Se Provtagningsinstruktion.

På SVA finns möjlighet att påvisa arteritvirus (EAV) med PCR, antingen som enskild analys eller som del av Kastningspaketet. Observera att det inte ingår i nuvarande Luftvägspaket (2018).

Ett alternativ vid förkylningssymtom är serologiskt parprov, som kan användas för att ställa diagnos i efterhand, se nedan.

Serologi

För serologisk diagnostik (antikroppstiter) vid misstänkt infektion kan blod tas i ett serumrör utan tillsats vid två tillfällen,  det första så snart som möjligt efter insjuknandet och ett andra prov 10-14 dagar senare. Serum från det första provet kan sparas i kyl eller frys i avvaktan på uppföljande prov. Skickas parprov in tillsammans erhålls rabatt från SVA. Från hingstar utan symtom som provtas serologiskt för EAV inför avel tas endast ett serumrör med blod.

Kastning

Vid kastning kan prov från fosterorgan eller fosterhinnor kan sändas in för snabb diagnos med SVA:s Kastningspaket för tre virus: abortvirus (EHV-1), rhinopneumonitvirus (EHV-4) och arteritvirus (EAV). Metoden spårar smittämnenas arvsmassa, virusnukleinsyra, med PCR-teknik. Se Provtagningsinstruktion.

Sperma

Spermaprov från den spermarika fraktionen av ejakulatet kan skickas in färskt eller fryst för analys avseende virus (EAV) med PCR-teknik.

Behandling

Det finns idag ingen fungerande behandling eftersom sjukdomen orsakas av virus. För de flesta virusinfektioner gäller att hästen ska ges tillfälle till vila i cirka en månad efter infektion och vid behov även få understödjande behandling för att snabbare tillfriskna. Hingstar som är kroniska smittspridare av virus i sperma kan inte behandlas, men om de kastreras försvinner virus. Det förekommer att infektionen hos utsöndrande hingstar spontanläker.

Isolering

Smittspridningen kan minskas genom isolering av smittade hästar och att restriktioner för kroniskt smittade hingstar följs. För att minska vidare smittspridning bör ston som saknar antikroppar mot EAV isoleras i cirka tre veckor efter betäckning/inseminering med viruspositiv hingst. Om smittade ston och valacker har konstant eller fallande antikroppstiter i serum, kan den akuta infektionen sägas ha avklingat och sådana djur utgör inte längre någon smittorisk. Ett sto eller en valack som har antikroppar efter genomgången sjukdom är troligen skyddad resten av livet mot virusarterit. Hingstar skiljer sig från ston och valacker genom att de kan bli kroniska smittbärare och antikroppstolkningen ovan gäller därmed inte dem.

Stall där ston kastat på grund av virusarterit bör isoleras i minst 3-4 veckor efter det sist inträffade fallet. Efterbörden ska omhändertas, till exempel grävas ner, eftersom det finns stora mängder virus i fostervatten och fosterhinnor. Stoet isoleras även från övriga hästar över den första brunsten. Risken för smittspridning anses liten om stoet betäcks på andra brunst efter kastning.

Hästar som vistats utanför anläggningen och har kommit i kontakt med andra hästar bör vid hemkomsten till stallet isoleras i 3-4 veckor. Använd mottagningsstall. Nya hästar tas inte in i stallet förrän tidigast efter tre veckors karantän i separat stall. Kontrollera temperaturen på dessa hästar dagligen.

Stallrengöring och desinfektion

Se separat dokument (under Läs mer):
Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar.

Profylax 

Den som ansvarar för avelsverksamhet är skyldig att känna till gällande regelverk, som hittas bland annat på Jordbruksverkets webbplats. Ston som betäckts eller inseminerats med viruspositiv hingst bör hållas isolerad från andra hästar i tre veckor för att inte föra smittan vidare.

Internationellt har man varierande syn på ekvin virusarterit. Eftersom Sverige och vissa andra länder har en del virusutskiljande internationella avelshingstar, framförallt varmblodiga travarhingstar och ridhästhingstar, kan problem uppstå i handelssituationer. Hästar med positivt provresultat i blod och sperma kan nekas importtillstånd till vissa länder. Inom en stor del av hästnäringen bland många europeiska länder, som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Irland och Italien följs bestämmelserna i HBLB Common Codes of Practice (CCP). Enligt CCP bör samtliga importerade hästar provtas för påvisande av eventuella antikroppar mot EAV. I vissa länder kastreras eller avlivas virusutsöndrande hingstar, alternativt skickas tillbaka till sitt ursprungsland.

Av flera skäl är det önskvärt att begränsa utbredningen av EVA, men  i Sverige är det ännu inte möjligt att vaccinera mot virusarterit. Vaccin finns däremot i bland annat USA och England. Eftersom de internationella reglerna gällande EVA inte är harmoniserade kan dock seropositiva vaccinerade hästar nekas inträde i vissa länder.

Se separat dokument (under Läs mer):
Om en smitta drabbar stallet.

Prognos

Dödligheten vid klinisk sjukdom är låg hos vuxna hästar, medan foster och föl kan avlida. Inga bestående fertilitetsproblem har konstaterats hos ston som kastat på grund av sjukdomen. Hingstar som infekterades under experimentella betingelser kunde få en övergående påverkan på spermieproduktionen och nedsatt fruktsamhet i 16-17 veckor.

Hästar som genomgått infektion är troligen immuna resten av livet, med undantag för hingstar som kan bli virusutsöndrare under kortare eller längre period av sitt liv.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Ekvin virusarterit är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:23, saknr K4) om anmälningspliktiga sjukdomar. Anmälan görs av veterinär och/eller svenskt laboratorium vid konstaterat primärfall till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län. Är analysen gjord på ett utländskt laboratorium faller anmälningsplikten på kliniskt ansvarig veterinär.

Svensk travsports smittskyddreglemente föreskriver att tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri ska anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigruppen).

Statens jordbruksverks föreskrifter om seminverksamhet med hästdjur (SJVFS 2015:1 saknr M4) anger att seminhingstar ska provtas serologiskt för virusarterit. Om hingsten visar positiv antikroppstiter ska den provtas för förekomst av EVA-virus i sperman. Sperma med förekomst av EVA-virus får användas i seminverksamhet i Sverige under förutsättning att anordnaren senast i samband med beställning upplyser mottagaren och stoägaren om att det förekommer EVA-virus i sperman. EVA-positiv sperma får inte frysas för användning i seminverksamhet. Det finns också bestämmelser kring EAV vid internationell handel med hästar och sperma.

Vanliga frågor

  1. Vilka risker finns det att föra in ett sto som tidigare kastat på grund av virusarterit i en avelsbesättning?

    När den akuta infektionen har avklingat efter cirka 3-4 veckor, utgör stoet ingen smittorisk för andra hästar. Upprepade blodprover med konstant eller fallande antikroppssvar i serum tyder på att infektionen har avklingat. Efter genomgången sjukdom är stoet troligen skyddat för resten av livet mot virusarterit.
  2. Vilka försiktighetsåtgärder ska vidtas om ett sto har betäckts eller seminerats med en EVA-positiv hingst?

    För att förhindra smittspridning bör dessa ston isoleras i tre veckor.

Referenser 

Giguère , S. (2003) Equine Viral Arteritis. In: Current Therapy in Equine Medicine. Ed: Robinson N.E., Saunders, Missouri, USA

Equine Viral Arteritis: Sign, Lesions, Pathogenesis and Diagnoses

HBLB Codes of Practice for the 2017 equine breeding season

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls