Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avelsrelaterade sjukdomar hos häst

Smittsamma sjukdomar hos hästar som leder till avelsrelaterade problem förekommer i Sverige. Olika exempel är smärtsamma herpesblåsor på yttre könsdelarna, livmoderinflammation, försämrad fertilitet och abort. De virus och bakterier som förekommer i Sverige kan spridas luftburet via övre luftvägsinfektion alternativt vid betäckning eller AI.

Listerios hos häst

Listerios förekommer mycket sällan hos hästar i Sverige. Bakterien Listeria monocytogenes kan bland annat orsaka blodförgiftning (sepsis), centralnervösa symtom, ögonsjukdom och kastning. Listerios är anmälningspliktig på laboratoriediagnos. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Listerios hos häst rapporteras mycket sällan. En svensk fallrapport om ett föl publicerades 1992 och innan dess hade Listeria monocytogenes endast isolerats från häst vid tre tillfällen på 20 år vid SVA. Mellan 2009 och 2015 rapporterades endast ett fall hos häst till Jordbruksverket. SVA har ett fall registrerat hos föl 2008 och ett annat 2016, inget däremellan.

På Island har listerios dock inte varit ovanligt hos utegående hästar som utfodrats med hösilage om vintern, och föl och unghästar uppges vara mest drabbade. Sedan bättre foderhantering har införts tycks förekomsten ha minskat.

Fall av listerios förekommer årligen bland får, getter och nötkreatur i Sverige, oftast under stallsäsongen. Sjukdomen ses också hos vilda djur, framför allt rådjur, hare och rödräv.

Antalet rapporterade listeriafall hos människor har ökat de senaste åren i Sverige (se Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets webbplatser.

Symtom

Klinisk listerios hos djur tar oftast en av följande tre former:

  • Blodförgiftning (sepsis) – som kan ge feber och gastroenterit, ofta med symtom som slöhet, nedsatt aptit, diarré, kolik, med snabbt förlopp och hög dödlighet. Andningssvårigheter och kramper förekommer.
  • Hjärnhinneinflammation (meningoencefalit) – med symtom som slöhet, feber, nedsatt aptit, förlamning, ostadighet, salivering. Ofta ensidig påverkan av till exempel ansiktsnerven, så att ena ögonlocket och örat hänger. Djuret kan röra sig i cirklar och bli liggande på ena sidan. Snabbt förlopp.
  • Livmoderinfektion – som resulterar i sen kastning eller för tidig födsel.

Andra former förekommer också, som:

  • Inflammation i ögats regnbågshinna och inflammation i ögats bind- och hornhinna (irit och keratokonjunktivit) – med symtom som svullen och röd bindhinna (konjunktiva), ökat tårflöde, ljusskygghet, grumling (ödem) och/eller vita prickar i hornhinnan, kramp i ögonlocken (blefarospasm), sammandragen pupill (mios), och kärlinväxt.
  • Juverinflammation (mastit)– med svullnad och ökad värme i juvret. 

Hästar får oftast blodförgiftning (sepsis), kastning eller ögonsymtom (artikel Acta Vet Scand) vid listerios, medan idisslare oftast får den neurala formen, med hjärnhinneinflammation, mastit eller reproduktionsformen, med livmoderinfektion.

Smittämne

Listerios orsakas av den intracellulära bakterien Listeria monocytogenes, som är fakultativt anaerob, växer långsamt och uppträder som långa, smala, rörliga grampositiva stavar i korta kedjor. Det är en opportunistisk patogen. Bakterien är förhållandevis motståndskraftig och tål frysning, torkning och värme. Den kan överleva flera år i miljön. Bakterien anges vara ubikvitär, vilket innebär att den kan återfinnas överallt i vår miljö, men även i träck, urin, kastade foster, livmoderflytningar och mjölk.

Listeria kan föröka sig i ensilage då den lever fakultativt anaerobt och trivs i pH runt 6-7. Detta innebär att om syre ”smyger” sig in i balen under en längre period, upprätthålls en låg syrekoncentration som motverkar både de anaeroba mjölksyrabakterierna och de strikt aeroba mikroorganismerna. Förhållandena blir därmed perfekta för L. monocytogenes, som slipper konkurrens.

Smittvägar

Listerios är vanligtvis en fekal-oral infektion, som smittar djur genom att de äter dåligt ensilage med jord- eller gödselinblandning. Dålig hygien vid utfodringsplatser kan vara en risk. Smitta kan också ske från andra djur i samband med abort. Listeria kan utsöndras i över en månad via vagina och mjölk hos djur som aborterat (nötkreatur).

Andra smittvägar är via skadad slemhinna till exempel i munnen eller ögats konjunktiva, eller inhalation. När det gäller sepsis hos föl vet man inte om de smittas i livmodern, via mjölk eller via navelsträngens öppning. Ögoninfektion sker oftast när djuren äter infekterat foder i foderhäckar, eftersom vassa foderdelar då kan orsaka skador på ögonslemhinnan och föra över infektionen.

Patogenes

Listeria är en opportunistisk patogen, och klinisk sjukdom ses oftare hos djur med nedsatt motståndskraft till följd av stressfaktorer, som annan samtidig sjukdom, klimat, dräktighet, hög infektionsdos eller immunbristtillstånd. Om hästen får i sig listeriabakterier via munnen kan bakterierna antingen föröka sig i tarmen utan symtom, eller invadera epitelceller och vita blodkroppar i tarmen och sprida sig till andra celler och organ. Bakterien tas upp i fagosomer av leverns och mjältens makrofager, men bakterien kan förstöra fagosomens membran genom sitt hemolysin (listerolysin O) och sedan börja föröka sig i cellens cytoplasma.

Om hästen får i sig listeriabakterier via slemhinna, inhalation eller konjunktiva kan bakterien färdas via trigeminalnerven till centralnervösa systemet och orsaka inflammation av hjärnan och hjärnhinnorna.

Inkubationstiden är vanligen några dagar till veckor.

Diagnos

Diagnos ställs med hjälp av anamnes, kliniska eller patologanatomiska undersökningsfynd och bakteriologi, se nedan Provtagning.

Vid obduktion ses i vissa fall utbredda inflammatoriska reaktioner i lever och mjälte. Ofta är dock infektionen bara lokaliserad till hjärnan. Dessa förändringar kan vara svåra att se med blotta ögat och diagnosen ställs genom undersökning i mikroskop, samt påvisande av bakterierna med odling. På humansidan finns PCR beskrivet.

Differentialdiagnoser vid sepsis orsakad av listeria är bland annat sepsis eller enterocolit av andra orsaker.

Vid misstanke om meninogencefalit bör andra infektiösa agens utgöra differentialdiagnos liksom bland annat trauma, tetanus, förgiftningar, hypokalcemi.

Provtagning

  • Föl och hästar med symtom på sepsis eller encefalit: 
    Blod tas med steril teknik till blododlingsflaskor för bakteriologisk odling.
    Odling från cerebrospinalvätska i blododlingsflaskor är också möjligt, men har möjligen sämre känslighet.
    Vid enterit kan minst 25 gram träck tas för odling, observera dock att bakterien kan förekomma i djurträck utan att djuren är sjuka (bärarskap). Träckprovet anrikas i speciella buljonger för Listeria.
  • Ögoninfektion: Prov från konjunktiva eller ögonsekret tas för cytologi och bakteriologisk odling. Man kan använda en kommersiell provtagningspinne (för bakterier) eller steril bomullspinne, gärna med smal spets, som placeras i Amies medium. Det är viktigt att pinnen inte kommer i kontakt med ögonlockshuden.
  • Kastning: Material från foster (löpmagsinnehåll, lever, lunga, mjälte) och fosterhinnor tas för cytologi och bakteriologisk odling..
  • Obduktion: Affekterade organ provtas för histopatologi, immunohistokemi och bakteriologisk odling.

Behandling

Bakterien är känslig för penicillin, och högre doser än vid andra lidanden kan tänkas behövas vid encefalit för nå tillräckliga koncentrationer i målorganet. Bakterien är också ofta känslig för flera andra antibiotika, som trimetoprimsulfa. Vid allvarliga centralnervösa symtom anses behandlingseffekten dålig varför avlivning rekommenderas av djurskyddsskäl. Två septiska föl med listerios i Sverige (1992 respektive 2016) överlevde efter behandling med penicillin i kombination med trimsulfa, respektive enbart trimsulfabehandling, i båda fallen i kombination med understödjande terapi.

Ögoninfektioner bör oftast behandlas med antibiotika. Bäst behandlingseffekt uppnås vid tidigt insatt behandling. Bägge ögonen behandlas även om endast ett öga har kliniska symtom. Isolera sjuka djur och skydda dem från solljus och andra irritationskällor till exempel genom att stalla in dem, minimera damm och blåst, bekämpa flugor och eventuellt sätta på ögonlapp. Vid listeria-infektion bör man undvika att utfodra ensilage på ett sätt som gör att djuren riskerar få ensilage i ögonen.

Isolering

Sjuka hästar ska isoleras. Kassera misstänkt foderparti. Gravida kvinnor och immunologiskt nedsatta personer ska inte hantera sjuka djur eller misstänkta foderpartier.

Stallrengöring och desinfektion

Destruera smittat foder. Använd engångshandskar vid hantering av smittat foder. Tvätta händerna och använd handdesinfektionsmedel efter att handskarna tagits av.

Strö från box där infekterad häst stått uppstallad destrueras och boxen rengörs mekaniskt med borste, vatten och tensid. Efter att boxen torkat kan ett desinfektionsmedel användas för att ytterligare förstärka effekten av rengöringen.

Profylax

För att förebygga listerios är det viktigt att producera hösilage av god kvalitet och att hålla en god foderhygien vid tillverkning, förvaring och utfodring, bland annat för att undvika jord- och gödselinblandning. Lågt pH (< 5) i ensilaget hämmar listeria, men det är sällsynt att hösilage till häst är så surt.
Foderbord och foderhäckar ska vara så konstruerade att djur inte kan förorena fodret med träck. Undvik foderhäckar där fodret kan skada djurens ögon så att bakterier kan få en inkörsport.

Stress, parasitangrepp, annan sjukdom, högdräktighet eller undernäring kan sänka immunförsvaret hos djur och göra dem mer mottagliga för listerios.

Prognos

Listerios får anses ha avvaktande prognos hos häst. De flesta rapporterade fall av listerios hos föl och unghästar har haft dödlig utgång, men det finns även beskrivet fall som överlevt med antibiotika och understödjande behandling.

Zoonosaspekt

Människor (se Folkhälsomyndighetens webbplats) kan smittas av listeriabakterier via livsmedel (se Livsmedelsverkets webbplats), eller, mer ovanligt, från infekterade djur. Smitta från människa till människa förekommer mycket sällan, men en infekterad gravid kvinna kan överföra smitta till sitt barn via moderkakan. Sjukdomen drabbar framför allt gravida kvinnor, nyfödda barn, äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar. Dessa grupper ska därför inte hantera sjuka djur.

Listeriabakterier är tåliga och kan växa i kylskåpstemperatur, och de tål höga salthalter och frysning. Däremot kan de inte växa i sur miljö och de dör vid 70 grader. Typiska risklivsmedel är därför produkter med långa hållbarhetstider till exempel rökt och gravad lax, opastöriserade och pastöriserade dessertostar, färdigrätter och förpackade charkvaror.

Vad säger lagstiftningen?

Listerios är en anmälningspliktig djursjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:16). Vid laboratoriefynd av Listeria monocytogens hos djur görs anmälan till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län. På människa är invasiv listeriainfektion anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och fallen ska smittspåras.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls