Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hudsjukdomar hos häst

Bland smittsamma hudsjukdomar hos hästar i Sverige finns bland annat ringorm, streptotrikos, löss och fotskabb. Provtagning kan ge svar. Det kanske mest smittsamma är ringorm, en svampinfektion vars sporer överlever länge i miljön, vilket kan ge problem med återsmitta i häststallar. Streptotrikos går även under namnet regnskållor. Vid fuktigt väder luckras huden upp, mikroskador uppstår och bakterien kan infektera huden. Löss och fotskabb är exempel på hudparasiter.

Fotskabb hos häst - Chorioptes equi

Fotskabb är vanligare på hästar med mycket hovskägg. Skabb ger oftast klåda, vilket hästarna visar genom att stå och stampa. Mugg med krustor och sår kan vara en följd av fotskabb.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Kallblodshästar med mycket hovskägg, som tinker, nordsvensk, och ardenner, är mer utsatta, men även hästar utan hovskägg kan smittas eller vara symtomlösa smittbärare.

Symtom

Fotskabb ger ofta klåda som visar sig genom att hästen står och stampar, sparkar, och gnider sig mot inredningen. De kan även bita sig själva. I de allra flesta fall ses hudförändringar i form av skorvor, mjäll och krustor. Kliandet leder till små hudskador som kan infekteras med bakterier eller svampar och resultera i mugg och/eller rasp. Ibland ses även klåda i man och svans. Problemen är vanligen  värre på vintern, medans det blir mindre påtagligt eller helt försvinner under sommarhalvåret. Symtomlösa smittbärare förekommer också.

Utseende och utveckling

Fotskabb orsakas av ett kvalster, Chorioptes equi som lever på hudytan och hårstrånas bas. De är små, cirka 0,5 millimeter och syns knappt med blotta ögat. En skabbhona lever i cirka två månader och kan under den perioden lägga cirka 90 ägg på hårstrånas bas. Utvecklingen ägg-larv-nymf  och vidare till vuxet skabbdjur tar 10-20 dagar.

Smittvägar

Fotskabben smittar genom direktkontakt med andra hästar eller indirekt via skötares händer, borstar, täcken, smittad stallmiljö etcetera. Kvalstret kan under gynnsamma förhållanden överleva i miljön upp till två månader, eller mer. Vid frysgrader dör dock kvalstren. Hur infektionsdugliga de är efter några veckors vistelse utanför värddjuret är  inte närmare undersökt.

Diagnos och provtagning

Prov tas genom att klippa hår nära huden eller ytliga skrapprov från huden i drabbat område. Med klippmaskin får man enkelt  ett bra prov. Klipp tätt inpå huden, borsta sedan ur maskinen och skicka in allt material i en väl försluten plastpåse till laboratoriet. Glöm inte att göra ren och desinfektera klippmaskinen efteråt för att undvika smittspriding. För direktmikroskopi tas skrapprov från huden  med en droppe olja på ett slött skalpellblad, alternativt med tejp (utan olja) från huden. Vanligtvis krävs ett antal skrapprov för att hitta parasiterna. Om förändringar finns bakom framknäet är det ofta ett bra ställe att leta.

Behandling

SVA rekommenderar att  veterinär undersöker hästen och avgör eventuell behandling från fall till fall.

Om hästen ska behandlas med medel mot fotskabb är det är viktigt att först klippa ner pälsen till bar hud från framknä/has ner till hoven med klippmaskin. Om det inte görs är risken stor att preparatet inte når skabbdjuren. Alla hästar i som umgås, till exempel går i samma hage, ska behandlas för att undvika återsmitta.

Det finns inget registrerat preparat mot fotskabb på häst men nedanstående preparat kan användas..

  • Pyretroider. Appliceras på samtliga ben samt en sträng längs ryggraden från öron till svans. Behandla tre gånger med två veckors mellanrum.
  • Fipronil, mot löss och loppor på hund och katt, samt foxim som används framför allt mot skabb. Behandla tre gånger med sju till tio dagars mellanrum. Schampoberedning av foxim ska sitta i minst tio minuter för effekt.
  • Avmaskningsmedel i form av ivermektinpasta i munnen kan ges två till tre gånger med två till tre veckors mellanrum. Eftersom effekten mot fotskabb är något osäker är det inget förstahandsval. Observera att injektionspreparat med ivermektin inte ska användas till häst, då det ger biverkningar som bölder, vävnadsdöd med mera.

För uppdaterad information om medlen (till exempel kemikalieinspektionens godkännande samt slaktkarens) se Medel mot hudparasiter på häst.

Om hästen har mugg ska även det behandlas. Krustor och skorvor kan mjukas upp med salicylsyrevaselin, en till två gånger per dag. Infekterad hud kan behandlas med klorhexidinschampo under 10-15 minuter innan det sköljs ur, vilket upprepas varje till varannan dag tills huden läkt (ofta minst två veckor). Man kan med fördel använda ett mjukgörande balsam, avsett för djur, efter tvätten.
Om hästen har ont, är rejält svullen i benen, visar hälta eller feber bör veterinär konsulteras för ytterligare utredning.

Isolering

Vid smitta i stallet ska inte nya hästar tas in i stallet eller gruppen förrän  behandlingen mot fotskabben är genomförd och stallet har rengjorts.

Stallrengöring och desinfektion

Rengör noga boxar och andra områden i stallet där hästarna vistats samt utrustningen till hästen, täcken, benlindor, borstar med mera.

Profylax

Med ihärdig behandling går det oftast att bli av med fotskabb . Men det händer att hästar blir återsmittad från miljön eller från hästar som inte har behandlats. Det är inte helt ovanligt att problemet återkommer.

Prognos

För det mesta går det bra med ihärdig behandling. Det händer att hästen blir återsmittad från miljön eller andra hästar om dessa inte har behandlats, och det är inte helt ovanligt att problemet återkommer ett annat år.

Zoonosaspekt

Hästens fotskabb smittar inte till människa, hund eller katt.

Vad säger lagstiftningen?

Fotskabb är inte anmälningspliktigt.  

Läs mer

2017-03-27 Fotskabb och mugg studeras i nytt hästprojekt

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls