Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Enterit - diarré hos föl

Diarré är mycket vanligt hos föl och upp till 80 procent av alla föl får diarré åtminstone en gång under sitt första halvår. Hur sjukdomsförloppet utvecklas beror på orsaken till diarrén, eventuella komplikationer och hur fölet behandlas.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

”Fölbrunstdiarré” är en anpassning av tarmfloran som medför lös avföring under upp till en veckas tid hos en till två veckor gamla föl. Fölen klarar vanligen av detta bra och tillfrisknar om inget annat som komplicerar bilden tillstöter.
Enterit som medför dehydrering och elektrolytrubbningar är desto allvarligare och tillståndet kan förvärras mycket snabbt. Infektionsagens som orsakar diarré är därför viktiga att identifiera snabbt. Nedsatt antikroppsöverföring från råmjölken är en viktig predisponerande faktor.

Unga föl med sepsis har ofta en enterit med gramnegativa bakterier. Äldre föl kan ha grampositiva bakterier inklusive Rhodococcus equi. Enterit orsakad av coli, salmonella och clostridier är andra bakteriella orsaker till diarré.
Virus som rota och corona uppträder hos föl i alla åldrar och ger en villiskada.
Skador på tarmen orsakade av Strongylus vulgaris eller cyathostomer är andra infektiösa orsaker till diarré.

Diagnostik

Anamnes är viktig, som ålder, duration av sjukdomen, om flera föl har samma problem, eventuell behandlingar etcetera.
En allmän klinisk undersökning görs där man särskilt noterar dehydreringsgrad och, om möjligheten finns, kontrollerar syra-bas-/elektrolytstatus. Detta är viktigt eftersom en snabbt insatt behandling vid dehydrering och elektrolytrubbning ökar fölets chanser till överlevnad högst väsentligt.
Blodprov tas för att utvärdera hydrering (hematokrit, protein) och inflammationsbild (vita blodkroppar, diff, fibrinogen). Elektrolyter och syra-bas är viktigt vid diarré liksom IgG-status.
Blododling rekommenderas till alla föl som har diarré med allmänsymtom.

Utökade undersökningar är att med nässvalgsond kontrollera eventuell reflux. Enterit kan ge reflux, men även annat kan orsaka detta, som peritonit eller patologiska lägesändringar av tarmen.
Bukpunktat kan också tas, men är kanske något som framför allt görs på klinik eftersom ultraljud underlättar för att hamna rätt. Normal bukvätska är klar och gul. Ökad proteinhalt ses vid inflammation, inklusive enterit. Förhöjda leukocyter kan indikera fokal eller generell peritonit, men kan även ses vid strangulation.
Träckprov tas naturligtvis vid diarré. Rotavirustest, bakterieeodling och parasitanalys kan göras. I akut skede utsöndras oftast stora mängder av infektionsagens, som till exempel Salmonella, men i senare skede kan utsöndringen av Salmonella vara intermittent och flera prov kan behöva tas. Kontrollera vilken mängd träck som krävs innan provet skickas in till laboratoriet. Ju fler undersökningar desto mer träck. En vanlig bakteriologisk provtagninspinne räcker bara till en eller möjligen två bakteriologiska undersökningar.
Ytterligare undersökningar som ultraljud, röntgen, gastroskopi, laparotomi med mera kan naturligtvis läggas till listan men är förbehållet kliniker.

Behandling

Fölet mår oftast bra av att få dia om det vill och orkar. Fölets grad av hypotermi, hypoglukemi, dehydrering och hypoxi måste beaktas. Ofta krävs också intensivvårdsbehandling med intravenös vätsketillförsel, plasma, matning och övervakning.
Vätsketerapi med orala elektrolyter, oral eller intravenös plasma och intravenösa dropp är de viktigaste komponenterna vid behandling av diarré.
NSAID och analgetika kan behövas och kombineras med magsårsprofylax.
Antibiotika kan vara indicerat vid specifika infektioner, särskilt om sepsis misstänks.  

  • Balanserade elektrolytlösningar peroralt kan vara av stort värde och är säkert att använda, men kräver att normal absorption finns.
  • Kaliumklorid kan ges peroralt med säker marginal (4 g/50 kg POx3).
  • Oral plasma med rotaantikroppar är värdefullt vid rotavirusinfektion.
  • Intravenös plasma är viktigt vid hypoproteinemi.
  • Intravenöst dropp är det viktigaste verktyget för att korrigera acidos och elektrolytrubbningar vid diarré. Vanligen används isoton ringerlaktat, ringeracetat eller balanserade elektrolytlösningar. Dextros/glukos kan tillsättas (5-10 procent). Första litern av infusionen ges som bolus över en halvtimme och sedan fortsätter man med 2-4 ml/kg/timme. En annan strategi är att ersätta halva dygnsbehovet (som är 50-120 ml/kg plus dehydreringsgraden i procent av kroppsvikten plus pågående förluster) inom 6-12 timmar och sedan resten under 12-24 timmar. Kalium kan tillsättas med 20-40 mEq/l. Calcium kan tillsättas med försiktighet vid behov. Natriumbikarbonat kan användas vid kraftig metabolisk acidos (pH <7.1). Buffertbehovet i mmol = kroppsvikten x 0.3 x negative base excess.

Kontroll och profylax

Enteriter som beror på smittsamma agens som rotavirus, coronavirus, salmonella med flera kräver att fölet kan isoleras tills risken för smitta upphört.  

  • Skyddskläder och skoöverdrag ska användas vid hantering av fölet.
  • Separat utrustning för stallets och hästarnas skötsel ska finnas.
  • Fotbad och handtvätt krävs efter besök i det isolerade stallet.
  • Karantän för nyanlända hästar, uppdelning efter åldersgrupper, undvikande av överbeläggning och rutinmässig rengöring och desinfektion av stallar är viktiga åtgärder i det förebyggande arbetet.
  • Vaccin mot rotavirus finns.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls