Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Leptospiros hos häst

Leptospirabakterier kan orsaka sjukdom hos många djurslag inklusive människa. Hos häst förlöper infektion vanligen symtomlöst eller med mild feber och sänkt aptit. Leptospiros är vanligare i varmare klimat och relativt ovanlig i Sverige.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Jordbruksverkets årliga statistik för rapporteringsskyldiga sjukdomar visar på låga siffror för leptospirainfektion hos häst i Sverige. Antalet inskickade prov till SVA med frågeställning leptospiros hos häst är också få.

I en svensk studie analyserades drygt 2000 blodprov från häst för antikroppar mot leptospira. I studien fanns hästar som bar på antikroppar mot leptospira, men inget direkt samband mellan klinisk sjukdom och positiva titrar sågs. (Båverud 2009). Studien visade att antikroppar mot serovaren Bratislava var vanligast (knappt 17 procent av testade hästar var positiva) och som god tvåa kom Icterohaemorrhagiae (drygt 8 procent). Enstaka hästar hade antikroppar mot ytterligare tre serovarer, bland annat Pomona (0,5 procent). För hästarna som hade antikroppar mot serovar Pomona, undersöktes inte om det var av varianten kennewicki, vilket är en speciell typ som orsakar abort hos häst i Nordamerika. Huvudvärd för serovar Pomona anses gris vara, men hittills har den serovaren inte påvisats hos grisar i Sverige, enligt den övervakning som finns. Hos andra djurslag har serovar Pomona sällan påvisats (Jordbruksverkets rapporteringsdata samt Båveruds studie 2009). Det gör att Pomona måste anses som ovanlig här i landet.

Symtom

Hos hästar som utvecklar sjukdom vid infektion ses vanligen mild feber och sänkt aptit som enda symtom.

I allvarligare fall ses:

  • Punktformiga blödningar (petekier) i slemhinnor
  • Rödfärgad urin (hemoglobinuri)
  • Blodbrist (anemi) och gulfärgade slemhinnor (ikterus)
  • Nersatt allmäntillstånd
  • Allmän svaghet 

Symtomen varar i allmänhet mellan 5-18 dagar.

Föl som infekteras redan i livmodern föds ofta mycket svaga och de kan dö.

Abort orsakad av leptospira förekommer hos häst, ofta påvisas då serovar Pomona av en speciell typ som benämns kennewiciki. Utbrott av abort kopplat till kennewicki har rapporterats bland annat från Kentucky i USA, men aldrig i Sverige.

En tid efter en leptospirainfektion (månader till år) kan en del hästar utveckla så kallad periodisk oftalmi, vilket är en återkommande inflammation i ögats djupare delar (iridocyklit eller uveit), även kallad månblindhet. Även denna variant synes vara ovanlig i Sverige.

Smittämne

Leptospira tillhör gruppen spiroketer, vilket är en grupp spiralformade bakterier. Till spiroketerna hör även borrelia- och syfilisbakterien.

Leptospirabakterier har historiskt indelas i ett serologiskt system och de kallas därför serovarer. Numera används även artindelning av leptospira mer och mer i kliniska sammanhang. I övergången mellan dessa två sätt att ange leptospira finns risk för förvirring. I detta dokument håller vi oss till serovarer.

Från häst i Sverige har endast antikroppar mot leptospira påvisats, aldrig själva bakterien. Det kan bero på att sjukdomen är ovanlig, men även att bakterien är känslig för miljöpåverkan utanför djuret och därmed snabbt dör under transport till labbet. Bakterien kräver dessutom speciella odlingsmedier för att växa till.

Smittvägar

Leptospira infekterar via skador i hud och slemhinnor och utsöndras av infekterade djur via urinen och vid abort med foster, fosterhinnor och vaginala flytningar. Reservoar för smittan varierar lite beroende på serovar. Värddjur för till exempel serovar Bratislava har av en känd leptospiraforskare från Irland, W.A. Ellis, ansetts vara häst och gris. För en annan serovar, Icterohaemorrhagiae, som påvisats hos bland annat häst i Sverige anses gnagare vara de viktigaste värddjuren. Ett smittsamband mellan hästar och möss eller råttor, som ju kan finnas i stallar, skulle kunna vara möjligt för serovaren Icterohaemorrhagiae. Det förekommer också att hundar och katter som jagar möss och råttor smittas. Katter är dock inte speciellt känsliga för leptospirabakterier.

Utanför kroppen har bakterien en begränsad överlevnad. Den är särskilt känslig för torka. I vatten kan den överleva längre, speciellt i varmare klimat. Urinkontaminerat stillastående vatten kan vara en smittkälla. En häst som vadar i infekterat vatten och har en sårskada eller dricker infekterat vatten kan alltså smittas.

Patogenes

Bakterien tar sig in i kroppen framför allt via små skador i huden med till exempel förorenat vatten. Smitta via slemhinnor i ögon, näsa eller genitalia kan förekomma genom aerosoler. Bakterierna sprids sedan via blodet. Om bakterierna blir tillräckligt många i blodet uppstår skador genom att bakterien utsöndrar gift (toxin). Toxinet skadar framförallt cellerna i små blodkärl, vilket leder till lokal syrebrist (ischemi) i olika organ. Vanligast är skador på njurar och lever, men även fosterhinnor, hjärna och muskler kan drabbas. I allvarliga fall ses blödningar och gulfärgade slemhinnor (ikterus).

Skadorna på organen läker oftast om infektionen hävs. Men ibland ses skador som ärr, till exempel ärr på njurar hos gris och hund.

Immuniteten är av så kallad humoral typ, det vill säga antikroppar bildas och binder till bakterierna som då oskadliggörs.

Vissa serovarer kan stanna kvar i njure, hjärna och genitalorgan hos olika djurslag. Hos häst har leptospira påvisats även i ögats främre kammare där den kan ge inflammation (uveit). Två hypoteser om varför uveit uppstår finns. Den ena är att en hypersensitiv inflammation (allergisk reaktion) uppstår vid en återinfektion med leptospira och den andra är att kvarvarande bakterier förorsakar skadorna. Förr ansågs serovar Pomona vara den som gav uveit, men numera bedöms även andra serovarer kunna orsaka det.

Diagnos

Diagnos ställs på symtom med uteslutande av differentialdiagnoser och parat med labbtester.
Påvisande av själva bakterien är naturligtvis det bästa beviset vid misstanke om sjukdom. Att odla bakterien är dock inte så lätt eftersom den oftast dör snabbt utanför värddjuret samt kräver specialmedium och växer långsamt. SVA har därför nyligen infört en PCR. Fördelen med PCR är högre känslighet jämfört med odling. Leptospira försvinner emellertid oftast från blodbanorna efter det akuta skedet och utsöndring via urin kan ske intermittent, vilket kan ge negativt PCR-resultat om prov tas vid fel tillfälle. För att nå bästa känslighet rekommenderas att testa både blod och urin med PCR vid misstanke om leptospiros. Nackdelen med PCR är att den inte skiljer mellan olika serovarer, vilket kan göras vid serologi (antikroppsanalys av blod) och vid positiv odling.

Antikroppsanalys av blod (serologi) vid misstanke om leptospiros kan vara negativ i akut skede om antikroppar ännu inte hunnit bildats. Om misstanken kvarstår rekommenderas vid negativ serologi ett uppföljande prov två till tre veckor senare. Antikroppar brukar ha hunnit bildas under denna tid. En fyrfaldig ökning av mängden antikroppar (titersteg) i det senare provet anses som signifikant för akut infektion.

Provtagning

Blod utan tillsats tas för påvisande av antikroppar.

För PCR tas blod (med tillsats av EDTA) och urin (utan tillsats).

För odling av bakterien kan fosterhinnor, foster, vaginala flytningar och urin skickas in. Eftersom bakterien dör mycket snabbt i urin bör provmaterialet direkt överföras till ett speciellt flytande odlingsmedium. Odlingsmediet skickas vid förfrågan ut från SVA. Bakterien är känslig för konkurrens från andra bakterier och provmaterial för odling ska därför vara färskt och tas ut så aseptiskt som möjligt. Kontakt med laboratoriet innan provtagning för odling optimerar chansen för att bakterien ska växa ut.

Behandling

Allvarlig allmäninfektion med leptospira kan behandlas med antibiotika. Bakterien är känslig för flera antibiotika. Allmänt understödjande behandling kan också behövas om djuret har nedsatt allmäntillstånd.

Vid periodisk oftalmi måste inflammationen hävas för att klara hästens syn. Preparat med antiinflammatorisk effekt används för detta ändamål, liksom atropin för att vidga pupillen. Hävs inflammationen, hejdas också den smärta som processen orsakar. Leptospirautlöst uveit kan, om patienten får behandling i tid, ofta behandlas framgångsrikt men återkommer gärna och till slut kan ögat behöva opereras bort.

Isolering

Urin från känt infekterade hästar bör inte tillåtas kontaminera vatten. Även urinaerosoler, betäckning med mera kan smitta andra djur. Vid abort gäller att avlägsna foster och fosterhinnor samt hålla stoet från andra hästar så att flytningar efter aborten inte kan smitta till dessa.

Stallrengöring och desinfektion

Box, spilta och andra utrymmen där smittat material kan finnas bör rengöras mekaniskt och sedan låtas torka. Därefter kan ett desinfektionsmedel för stall användas. Eftersom bakterien är väldigt känslig för uttorkning är det viktigt att det får torka ordentligt efter sanering.

Skyddsutrustning vid sanering bör användas. Handskar och täckande klädsel, samt om risk för aerosol finns, även skydd för mun, näsa och ögon.

Profylax

Tre veckors kontaktisolering eller karantän innan nya hästar släpps in i stallet är en god grundregel då många infektioner hinner visa sig inom denna tid.

Att hålla efter gnagarpopulationen i och runt stallar kan vara lämpligt, eftersom leptospira hittats hos gnagare i Sverige. En stallkatt som jagar gnagarna kan vara en lösning. Katter är inte speciellt känsliga för leptospira.

Inget vaccin för häst finns tillgängligt i Sverige.

Prognos

I Sverige synes infektion med leptospira hos häst ofta förlöpa helt symtomlöst eller med milda symtom och prognosen är då god. För hästar som utvecklar periodisk oftalmi är prognosen sämre, speciellt om båda ögonen involveras och/eller om de blir blinda.

Zoonosaspekt

Globalt sett är leptospiros en av de vanligare bakteriella zoonoserna, men i Sverige är sjukdomen ovanlig. Data över anmälda fall från Folkhälsomyndigheten visar på totalt 39 fall mellan 2006 och 2015. Av dessa var två anmälda som inhemska.

Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom eller fältfeber. Vilda smågnagare, särskilt råttor, är den främsta reservoaren, men även hundar, nötkreatur, gris och häst kan vara värddjur av olika leptospiraserovarer, som via framför allt urinkontaminerat vatten kan smitta människa. Vår tids överlevnadsturism, där man tar sig fram med machetes genom djungeln, är ett exempel på smittrisk.

Inkubationstiden anges vara en till två veckor. Symtomlös infektion eller feber och influensaliknande symtom (som kan passera utan att orsaken fastställs) verkar vara vanligast. Vid Weils sjukdom är förloppet däremot snabbt, med hög feber, frossa, huvud- och muskelvärk samt påverkat allmäntillstånd. Tillståndet förvärras med lever- och njurpåverkan, ikterus och vätskesvullnad i vävnaderna. Ibland uppträder även blödningar. Dödligheten uppges vid Weils sjukdom vara 5–10 procent.

Vad säger lagstiftningen?

Leptospiros är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar (pdf). Anmälan görs av veterinär och/eller svenskt laboratorium till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.

Vanliga frågor

1. Vi har hästar som fått diagnosen leptospiros. Hur ska personalen förhålla sig till hästarna eftersom det smittar till människa?

Kontakta smittskyddsläkare för att få deras åsikt, eftersom det rör sig om smittrisk till människa. Eftersom bakterien utsöndras med urinen bör man vara försiktig när man mockar. Man kan ha täckande kläder och handskar eftersom smitta framför allt sker via hudskador. Eftersom bakterien kan infektera via slemhinnor bör man också akta sig för aerosol när en sjuk häst urinerar. Vid abort gäller samma sak, aerosol och direkt smitta från fosterhinnor, foster, fostervatten med mera. I länder där abort orsakad av leptospira är vanligt är veterinärer och hästhållare på stuterier utsatta vid fölning.

2. Det finns vaccin mot leptospira för häst i USA. Varför kan det inte tas in i Sverige?

Det vaccin som finns i USA är framtaget för Nordamerika och innehåller serovar Pomona, som där är vanlig vid klinisk sjukdom hos häst. Svenska studier och årlig rapportering till Jordbruksverket har visat att serovar Pomona är ovanlig här i landet. Leptospiros är en så pass ovanlig sjukdom hos hästar i Sverige att introduktion av ett vaccin inte kan anses aktuellt i dagsläget.

Referenser 

Leptospira and Leptospirosis. S. Faine . 2nd ed. Sept 1999. MediSci, Melbourne, Vic. Australia. ISBN 0-8493-6994-0.

V Båverud, A Gunnarsson, E Olsson Engvall, P Franzén and A Egenvall. 2009. Leptospira seroprevalence and associations between seropositivity, clinical disease and host factors in horses.Acta Veterinaria Scandinavica 51:15 (http://www.actavetscand.com/content/51/1/15)

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls