Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Muskelsönderfall orsakat av klostridier (gasgangrän, malignt ödem, myonekros) hos häst

Utbredd eller lokal nedbrytning av muskelvävnad med gasbildning orsakad av klostridier är mycket ovanligt hos häst. Om det förkommer är lokalt muskelsönderfall eller nekros vanligare än utbredd nekros. Clostridium perfringens är orsaken i de flesta fallen. 

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Klostridieorsakat muskelsönderfall med gasbildning (gasgangrän, malignt ödem klostridiell myonekros) är mycket ovanligt hos häst. Frasbrand är en likartad sjukdom hos nötkreatur.

Klostridier är bakterier som finns i jord och gödsel. När levnadsmiljön blir ogynnsam för dem går de in i en vilofas och bildar sporer för att överleva. Sporerna kan ligga kvar mycket länge och när förutsättningarna blir de rätta återgår de till fungerande bakterier.

Symtom

Kliniska symtom ses vanligen mellan 6 och 72 timmar efter injektion i muskel eller perivaskulärt (injektion bredvid ett kärl) där klostridiebakterier av misstag kommit in i vävnaden (Peek och medförfattare, 2003).

Hästen kan visa tecken på cirkulatorisk chock med smärta, förhöjd hjärtfrekvens och uttorkning, vilket kan misstas för kolik. En mjuk, ömmande svullnad med ökad värme och ibland svettning kan kännas i underhud och muskel vid området för nekrosen. I ett senare skede kan svullnaden istället vara kall. Frasande ljud (krepitation) vid tryck på svullnaden kännetecknar sjukdomen och beror på gas i vävnaden (emfysem), men om nekrosen ligger djupt kan det vara svårt att känna eller höra krepitationen. Om nekrosen ligger i halsmuskeln kan hästen visa hälta på samma sidas framben och/eller bli kraftigt uppsvullen i ansiktet.

Smittämne (agens)

Muskelsönderfall orsakas av klostridiebakterier. Klostridier trivs bäst i syrefri (anaerob) miljö, vilket erbjuds i muskelvävnad som brutits ned. Hos hästar har Clostridium perfringens oftast påvisats i denna typ av infektioner (Peek et al., 2003). Men även andra klostridier finns rapporterade, till exempel C. chauvoei, C. septicum och C. novyi. Det händer också att flera klostridiearter uppträder i en och samma nekros.

Det finns en annan klostridieart (Clostridium botulinum) som kan ge sjukdom hos häst vid intag av kontaminerat foder. Den arten orsakar botulism och ska inte blandas ihop med den sjukdom som beskrivs här.

Smittvägar

Klostridier finns i jord och gödsel, vilket innebär att de kan kontaminera hästars hud eller människors händer. Vid injektion eller sticksår kan de då av misstag följa med in i muskeln. Klostridiekontaminerat foder kan också infektera i hästar. För infektion som leder till muskelsönderfall är dock smitta via foder väldigt ovanligt hos häst. Den smittvägen anses vanligare vid frasbrand som drabbar nötkreatur.

Patogenes

Patogenesen är inte helt klarlagd för sjukdomen hos häst, men om kroppens immunförsvar misslyckas att oskadliggöra klostridier som följt med vid en injektion kan de förökas om miljön är syrefri. Bakterierna bidrar till en lokal nekros på injektionsplatsen genom att de avger gifter (exotoxiner) som bryter ner vävnaden och gas bildas. Kärlväggarna (endotelet) påverkas av toxinerna och aggregat av speciella blodkroppar (trombocyter) bildas, vilket ger ökad koagulation. Det bidrar till att pH i vävnaden sänks, syremättnaden sjunker och en god tillväxtmiljö för klostridier skapas.

Även andra bakterier än klostridier kan ge infektion efter en injektion. Förloppet är då i allmänhet mindre allvarligt och infektionen avgränsas ofta genom bildandet av en böld.

Diagnos

En förmodad diagnos ställs med hjälp av anamnes och klinisk bild. Vätska, gas och förändrad textur i vävnaden med hjälp av ultraljudsundersökning stödjer diagnosen. Fynd av karakteristiska, grampositiva stavar kan konfirmera diagnosen vid gramfärgning av ett aspirat eller ”impression smear” från en muskelbiopsi. Slutgiltig diagnos fås vid påvisande av organismen i aspirat eller muskel med hjälp av bakterieodling. Vid dödlig utgång av sjukdomen kan en obduktion ge diagnos.

Provtagning

Aspirat, provtagningspinne eller biopsi tas från den drabbade muskulaturen för bakteriologisk undersökning. Provet ska skyddas från kontakt med luften, eftersom klostridier kräver syrefri miljö. Använd en provtagningspinne med transportmedium för anaeroba bakterier.

Behandling

Eftersom sjukdomsförloppet går mycket snabbt bör man inte avvakta och se hur det utvecklas, utan direkt söka veterinärvård. Högre överlevnadssiffror ses vid en kombination av kirurgisk och medicinsk behandling. Dränering, debridering och tillförsel av syre är viktigt. Behandling med antibiotika, antiinflammatorisk och smärtstillande behandling, samt understödjande behandling mot chock och eventuella komplikationer som till exempel liggsår bör initieras.

Isolering

Ingen isolering behövs eftersom sjukdomen inte är smittsam.

Stallrengöring och desinfektion

Inte relevant.

Profylax (förebyggande behandling)

Noggrannhet vid injektioner. Retande substanser bör undvikas att ges intramuskulärt.

Prognos

Prognosen är avvaktande och beror delvis på hur snabbt hästen kommer till veterinärvård. Utbredda nekroser har dålig prognos.

Zoonosaspekt

Människa kan drabbas av klostridieorsakad muskelnekros, men smittan kommer från miljön, inte från djur.

Vad säger lagstiftningen?

Injektionsbetingad muskelnekros orsakad av C. perfringens är inte anmälningspliktigt Däremot är frasbrand (blackleg) hos nötkreatur orsakad av Clostridium chauveoi anmälningspliktigt.

Mer information (länkar, andra referenser)

Referenser
Peek et al. 2003. Clostridial myonecrosis in horses (37 cases 1985-2000). Equine Vet J, 35(1): p. 86-92.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls