Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Rots (glanders) hos häst

Under 1:a världskriget drabbades hästdjur och människor svårt av rots, men idag förekommer inte rots i Europa. Sjukdomen är allvarlig och drabbar huden eller ger lunginflammation med feber och bölder i båda fallen. Bölderna sprids via lymfbanorna och innehåller illaluktande, smittsamt var.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Lymfkärlen är förtjockade och knutor uppträder längs lymfbanorna vid rots. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Vania Santana

Rots, eller "glanders" som är det engelska namnet på sjukdomen, är känt sedan antiken men sjukdomen finns inte i Sverige. Rots var vanligt i bland annat Europa under första världskriget och många hästar och människor drabbades. Rots utrotades sedan i Europa, Australien och Nordamerika genom tester och avlivning av smittade djur. Eftersom rots under 2000-talet har dykt upp i länder som tidigare ansetts som fria, betraktas sjukdomen som ”re-emerging” och resande hästar utgör en risk för spridning. Mellan år 2000 och 2014 har 13 länder rapporterat rots: Förenade Arabemiraten, Iran, Irak, Bahrain, Kuwait, Libanon, Syrien, Afghanistan, Pakistan, Ryssland, USA, Brasilien och Tyskland. När det gäller Bahrain drabbades även kameler, i Iran katt, och i USA insjuknade en mikrobiolog som arbetade med bakterien. Det tyska fallet 2014 var en häst som inte var sjuk, men som uppvisade positiva tester vid en exportkontroll.

Känsligast är åsnor och mulor och därefter hästar. Karnivorer kan insjukna via infekterat kött medan nötkreatur, får och gris anses vara resistenta.

Symtom

Avmagring är vanligt förekommande hos hästar med kronisk rotsinfektion. 

Avmagring är vanligt förekommande hos hästar med kronisk rotsinfektion. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Vania Santana

Vid rots hos hästdjur är tidiga symtom ospecifika, till exempel tunt, seröst näsflöde, avmagring, nedsatt aptit och ödem. Därefter blir näsflödet tjockare, mer mukopurulent och käklymfknutorna kan bli förstorade. Vid hudformen av rots (”farcy” på engelska) uppträder upphöjda, runda, fasta hudknutor med varbildning längs lymfbanorna, och bölderna spricker upp med fistlar i huden. Í den nasala formen av rots förekommer djupa, svullna sår i nässlemhinnan . Det orsakar varigt, illaluktande, ibland blodtillblandat näsflöde och andningssvårigheter. Såren läker med typiska stjärnformade ärr.

Varigt och blodtillblandat näsflöde hos häst med rots. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Vania Santana

Akut lunginflammation med hög feber, septikemi och hosta kan förekomma och leder ofta till döden. Kroniska fall visar olika grad av andningssvårigheter, avmagring och glanslös hårrem.

Smittämne

Bakterien Burkholderia mallei (före detta Pseudomonas mallei) orsakar  rots. Bakterierna ger grå halvgenomskinliga kolonier utan lukt eller pigment vid odling, och ser i mikroskop ut som små, kockoida och orörliga stavar som uppträder i par eller buntar.

Smittvägar

Typiska stjärnformade ärr i slemhinnan vid rots hos häst. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Vania Santana

Bakterien är mycket smittsam. Den kan smitta till andra djur och människor från infekterade djur, deras kroppsvätskor och utandningsluft (aerosol). Hästar kan gå många år med kronisk infektion och blir då farliga smittbärare. Smittan kan också spridas indirekt via kontaminerad miljö. Dålig hygien, överbeläggning och nedsatt immunförsvar på grund av samtidiga parasitinfektioner anses vara riskfaktorer.

Patogenes

Sjukdomen kan utvecklas mycket akut eller med kroniskt förlopp. Inkubationstid varierar från några dagar till månader.
Hos häst visar sig sjukdomen oftare i den kroniska formen. Den akuta formen utvecklas framför allt hos åsna och mula med hög feber och lunginflammation och de dör vanligen inom några dagar.

Diagnos

Fistlar i huden längs lymfkärlen vid rots hos häst. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Vania Santana

Ta inga prover utan instruktion från myndigheterna, på grund av den höga zoonosrisken. Skyddskläder med handskar och ansiktsskydd ska användas för den som hanterar djuret. Om det blir aktuellt att ta prover på inrådan från myndigheterna kan det röra sig om blodprov för serologi eller utförande av en så kallad malleintest. Testen innebär att man sprutar en proteinfraktion från bakterien intradermopalperbart, alternativt ges det som ögondroppar. Infekterade djur får en markant svullnad av ögonlocket inom en till två dagar. En nackdel med testen är att djuret kan bilda antikroppar som sedan kvarstår ett tag, vilket gör att de kan visa falskt positivt svar i serologiska tester.

Differentialdiagnoser som kan behöva uteslutas är andra bakteriella sjukdomar som falsk rots eller meliodos (Burkholderia pseudomallei), och infektioner med streptokocker, rhodococcus, pasteurella eller mannheimia.

Provtagning

Blodprov i rör utan tillsats för serologi.

Behandling

Inte aktuellt under svenska förhållanden. Djuret bör avlivas.

Isolering

Isolera djuret direkt och rapportera till myndigheter enligt författning SJVFS 2013:23 K4, vid misstanke om rots. 

Stallrengöring och desinfektion

Vid rots måste man följa myndigheternas riktlinjer avseende stallrengöring och desinfektion.

Profylax

Karantän och testning av hästar som kommer från endemiska områden är nödvändigt för att kontrollera sjukdomen. Det finns inget vaccin mot rots.

Prognos

Dålig. Djuret bör avlivas.

Zoonosaspekt

Bakterien är mycket smittsam till människa. Vid misstanke måste säkerhetsåtgärder vidtas vid hanterande av djuret. Prov från misstänkt smittade djur hanteras i säkerhetslaboratorier för att undvika smitta till laborativ personal. Om du har ett misstänkt fall eller tror att du har blivit exponerad för smitta så kontakta genast läkare.

De sporadiska fall som setts hos människa har varit veterinärer, djurvårdare, djurägare och laboratoriearbetare. Förloppet hos människa beror på infektionsport. Hudform, lunginflammation samt blodförgiftning (sepsis) med symtom som feber, huvud- muskelvärk samt smärta i lungorna. Bölder bildas också på olika ställen i kroppen beroende på förlopp. Hos akut insjuknade, obehandlade, människor anges dödligheten till 95 procent inom tre veckor. Med tidig aggressiv antibiotikabehandling är prognosen bättre.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är anmälningspliktig i Sverige och allvarlig för både människor och hästdjur. Skulle klinisk misstanke om rots uppstå, ska man som veterinär isolera djuret och ta direktkontakt med länsveterinären samt tjänsteman i beredskap på Jordbruksverket eller SVA för att diskutera fortsatta åtgärder. Inga prover tas förrän man fått instruktioner om hur det ska gå till, eftersom det är hög risk för zoonotisk smitta från djuren, deras kroppsvätskor och utandningsluft. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls