Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Luftvägssjukdomar hos häst

Förkylning eller luftvägsinfektioner är relativt vanligt förekommande hos häst och framförallt hos unga hästar vars immunförsvar ännu inte utsatts för infektionsagens i någon större utsträckning. Infektionerna är oftast virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av bakterier. En del av virusförkylningarna kan även orsaka andra symtom, som abort. Att blanda dräktiga ston med unghästar och tävlingshästar, som har högre risk för att smittas och utveckla infektion och därmed smitta vidare är därför en risk man bör undvika.

Adenovirus hos häst

Adenovirus är vanligt förekommande hos hästar i hela världen. Hästar utvecklar förkylningssymtom eller visar inga symtom alls vid infektion.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Viruset är vanligt förekommande i hela världen. Det finns bland annat rapporterat att under åren 1972-1973 i Newmarket, England hade 35 procent av undersökta hästar antikroppar mot viruset, majoriteten dock utan symtom från luftvägarna.  Från Australien finns beskrivet att cirka 70 procent av ett- och två-åriga hästar har antikroppar mot adenovirus.

Symtom

I de flesta fall visar hästar som infekteras med adenovirus inga symtom eller endast en lindrig övre luftvägsinfektion.

Hos araber finns en genetiskt betingad immunologisk defekt, combined immunodeficiency, så kallad CID. Föl som föds med denna och infekteras av adenovirus utvecklar ofta en allvarlig lunginflammation med hög feber, varigt nässekret, ögoninflammation och djup hosta.

Smittämne

Ekvint adenovirus typ 1 och 2.

Smittvägar

Sekret från näsborrar och ögon samt även urin och avföring är smittförande. Viruset kan utsöndras under lång tid, cirka två månader efter genomgången infektion, men även ligga vilande hos kliniskt friska hästar under långa perioder. Föl smittas vanligtvis av stoet.

Patogenes

Inkubationstiden är cirka 5-7 dagar. Adenovirus typ 1 infekterar slemhinnor i övre luftvägarna och konjunktiva. Adenovirus typ 2 kan även orsaka gastrointestinala infektioner hos föl. Arabföl med CID insjuknar i kraftig lunginflammation.

Diagnos

Diagnos ställs vanligen genom påvisande av antikroppsstegring i parprover, men isolering av virus är också en möjlighet. Histologisk undersökning vid obduktion visar intranukleära inklusionskroppar i epitelceller i konjunktiva och/eller nässlemhinna.

Provtagning

Påvisande av antikroppar görs i serum och blodprov tas i ett rör utan tillsats. Ett blodprov tas så snart som möjligt efter insjuknandet (så kallat 0-prov) och ett andra prov tas 10-14 dagar senare. Det första provet kan förvaras i kylskåp 1-2 dagar så att blodkropparna sjunker och serum kan sedan lätt hällas över i ett annat blodprovsrör som märks upp med hästens namn och datum. Fram till nästa provtagning kan 0-provet förvaras i kylskåp eller frysas. Skickas parprov in samtidigt erhålls rabatt från SVA.  

För isolering av adenovirus tas speciell virussvabb som innehåller tranpsportmedium lämpat för virusodling.

Behandling

Virusinfektionen går inte att behandla. I okomplicerade fall har sjukdomen ett odramatiskt förlopp och kräver endast vila. Hästarna tillfrisknar vanligtvis inom cirka en vecka. Om sekundära bakterieinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre. Understödjande behandling kan vara aktuell, till exempel transfusion med antikroppsrik plasma till föl. För arabföl med CID är prognosen dålig och  behandling oftast utsiktslös.

Isolering

Isolering av sjuka hästar ska ske för att snabbast möjligt begränsa spridning av smitta. Spridningen i stallet kan begränsas om man har möjlighet att isolera den först insjuknade hästen. En förebyggande åtgärd är att ta in nya hästar i stallet efter tidigast tre veckors karantän i separat stall. Kontrollera temperaturen på hästarna dagligen. 

Se separat dokument:
Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet - Checklista

Stallrengöring och desinfektion

Se separat dokument:
Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar.

Profylax

Vaccin mot adenovirus finns inte på marknaden.

Se separat dokument:
Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar
Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet - Checklista

Prognos

I okomplicerade fall hos immunokompetenta föl och äldre hästar avklingar symtomen på cirka tio dagar. Sekundärinfektioner med virus eller bakterier förekommer. Prognosen är dålig för föl med CID.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Infektion med adenovirus är en smittsam men inte en anmälningspliktig sjukdom.

Referenser

Studdert M.J. (1996) Equine Adenovirus Infections. In: Virus Infections of Equine edicine. Ed: Studdert M.J., Elsevier, Amsterdam, The Netherlands.

Rose M.A. et al. (1974): Virus infection of horses at Newmarket, 1972 and 1973. Vet Rec. 95 (21) 484-488.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls