Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Luftvägssjukdomar hos häst

Förkylning eller luftvägsinfektioner är relativt vanligt förekommande hos häst och framförallt hos unga hästar vars immunförsvar ännu inte utsatts för infektionsagens i någon större utsträckning. Infektionerna är oftast virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av bakterier. En del av virusförkylningarna kan även orsaka andra symtom, som abort. Att blanda dräktiga ston med unghästar och tävlingshästar, som har högre risk för att smittas och utveckla infektion och därmed smitta vidare är därför en risk man bör undvika.

Transportsjuka (pleuropneumoni) hos häst

Transportsjuka hos häst förekommer över hela världen och är kopplat framför allt till långa transporter. Kroppen och immunförsvaret utsätts för stress, vilket gör att virus eller bakterier lättare kan slå till. Hög feber och allvarlig lungsäcksinflammation ses.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Transportsjuka (eng. shipping fever) är en luftvägsinfektion med snabb utveckling till pleuropneumoni (lunginflammation med lungsäcksinflammation) och förekommer över hela världen. i samband med långa transporter. Andra riskfaktorer för pleuropneumoni är nyligen genomgången virus- eller bakterieinfektion, träningsutlöst lungblödning, höghastighetsträning, exponering för partiklar i luften, samt narkos.
Risken för att utveckla sjukdom ökar om man vid långa resor inte låter hästarna rasta och vila. En del hästar spänner sig och äter och dricker dåligt under transport. Om transportfordonet inte har tillräcklig ventilation kan också mikroorganismer, ansamlas. Vidare anses risken öka om hästarna är uppbundna så att de inte kan sänka huvudet och hosta för att rena luftvägarna.

Historiskt förlorades många arméhästar i transportsjuka under framför allt första världskriget då de åkte långa sträckor på tåg. Sambandet mellan stress och infektion var då inte känt, men man försökte till varje pris komma till rätta med problemet eftersom hästarna var en viktig kugge i krigsmaskineriet. Noggrann temperaturkontroll och regler för hur länge hästar fick transporteras infördes. Dessutom angavs gränser för hur snart och hur långt en häst fick transporteras igen efter en tidigare resa. Åtgärderna sänkte drastiskt antalet hästar som dog i transportsjuka.

Symtom

Tecken på pleuropneumoni utvecklas i regel snabbt och tillståndet är ofta allvarligt.

Symtomen kan vara:   

  • Feber, som kan bli mycket hög
  • Nedsatt allmäntillstånd
  • Försämrad aptit
  • Förhöjd hjärt- och andningsfrekvens, ytlig andning
  • Missfärgade slemhinnor
  • Smärtsymtom: Annorlunda kroppshållning, ovilja att röra sig, stelhet och krafsande med framhovarna förekommer eftersom tillståndet ofta är smärtsamt. Hästens armbågar hålls ut från bröstkorgen, och den reagerar med smärta vid tryck mellan revbenen eller mot bröstbenet.
  • Hosta och näsflöde som kan vara tjockt och missfärgat, ibland illaluktande
  • Vid auskultation av lungorna kan det låta olika beroende på omfattningen av inflammationen, exempelvis pipande, väsande, rasslande, skrapande och/eller fuktiga ljud. Dämpade andningsljud i nedre delen av bröstkorgen tyder på vätska.

Hästens symtom kan i vissa fall likna kolik, korsförlamning eller fång.

Smittämne (agens)

Förutom de predisponerande faktorerna (som stress, transport, uppbundet huvud, krävande fysisk ansträngning) måste någon mikroorganism tillkomma för att orsaka transportsjuka. Vanligast är bakterier, men det förekommer även att det börjar med en virusinfektion som följs av en sekundärinfektion med bakterier. Bakterierna är i sig inte speciellt smittsamma mellan hästar utan det är de predisponerande faktorerna runt hästen som gör att mikroorganismerna kan slå till.

Anaeroba bakterier, det vill säga bakterier som gagnas av syrefri miljö, förekommer också. De ger i allmänhet mycket fula skador i lungor och lungsäck och för tankarna till aspirationspneumoni. Några exempel på anaeroba bakterier är Clostridium, Fusobacterium och Bacteroides. Actinomyces, ett mellanting aerob och anaerob bakterie, kan också orsaka infektion.

Smittvägar

Transportsjuka är en multifaktoriell sjukdom som börjar med att hästen är nedsatt av till exempel transport. Det predisponerar för mikroorganismerna som infekterar hästen och ger symtom från lungor och lungsäck. Det kan röra sig om bakterier eller virus som hästen själv råkar bära på men även smitta som hästen utsatts för strax innan eller under transport.
Reser många hästar från olika håll tillsammans i större transporter ökar risken för smittsamma infektioner som kan slå extra hårt om hästarna blir nedsatta.
Vid transportsjuka med virus tillstöter bakterieinfektioner ofta sekundärt, vilket förvärrar de nedsatta hästarnas tillstånd.

Patogenes

Den allmänna stressen vid transport sänker immunförsvaret. Förmågan att rena luftvägarna från damm, bakterier och virus försämras. Ofta är det en hög luftpartikelkoncentration i transporter, från hönät, foder, strö och damm. Om hästarna dessutom står uppbundna utan att kunna sänka huvudet har de svårare att själva rena luftvägarna. Om hästen nyligen tränat hårt fysiskt påverkas också immunförsvaret. Luftvägsvirus kan bidra till att epitelcellerna i luftvägarna skadas så att barriärer för bakterier försvinner. Ofta dricker hästarna för lite under transport, vilket ger olika grad av dehydrering och en del hästar äter dåligt eller inte alls under transport. Sammantaget är det tillräckligt för att vissa hästar ska utveckla transportsjuka.

Slem från svalget dras ned i lungorna (aspireras), tillsammans med smittämnen. En lunginflammation (pneumoni) utvecklas, ibland med bölder. De små kapillära blodkärlen läcker vätska och vätska ansamlas i lungsäcken. Utan korrekt behandling kan det fortskrida till lungsäcksinflammation (pleurit). Fibrin ansamlas och fibros utvecklas mellan inre och yttre pleura, vilket gör att lungorna inte kan vidgas normalt.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av anamnes, kliniska symtom, endoskopiundersökning, blodprov (hematologi), röntgenundersökning, ultraljudsundersökning, samt bakteriologisk undersökning (trakealaspirat och aspirat från torax). Den bakteriologiska frågeställningen bör omfatta både anaeroba och aeroba bakterier.

Ultraljudsundersökning av brösthålan är ofta mer användbart än lungröntgen för att fastställa diagnosen.

Provtagning

Trakealaspirat, BAL (bronkoalveolärt sköljprov) och thorakalaspirat kan användas för bakteriologisk undersökning med aerob och anaerob odling och resistensbestämning. Dessa prover skickas för analys i sterila rör.

Direktmikroskopi av aspirat för cytologi och infärgning av bakterier rekommenderas också för att kunna ge vägledning för behandling. Protein, glukos, laktat och pH kan också mätas i aspiratet.

Blodprov analyseras för dehydreringsgrad, elektrolyt- och syrabasstatus och infektionsbild.

Behandling

Behandling måste inledas så fort som möjligt vid pleuropneumoni eftersom tillståndet kan vara livshotande. Intensivvård är ofta nödvändigt, så om/när hästens tillstånd är tillräckligt gott för att transporteras till klinik/djursjukhus är det i regel det bästa alternativet.   

  • Antibiotika. Bakteriologisk odling med resistensbestämning styr antibiotikaval, men behandling måste ofta påbörjas innan analysresultatet är färdigt. Ska man gå på sannolikhet vid val av antibiotika i dessa fall, så är betahemolyserande streptokocker, Pasteurella och Actinobacillus vanliga fynd. Betahemolyserande streptokocker är alltid penicillinkänsliga medan Pasteurella och Actinobacillus oftast, men inte alltid, är penicillinkänsliga. Betahemolyserande streptokocker är däremot relativt ofta resistenta mot en del bredspektrumantibiotika. Vid pleuropneumoni och allvarlig pneumoni kan intravenös behandling med bensylpenicillin och gentamicin vara motiverat i avvaktan på bakteriologiskt odlingssvar. Om penicillinresistenta Bacillus fragilis förekommer kan metronidazol vara indicerat.
  • Antiinflammatoriska/smärtstillande preparat.
  • Intravenös vätska och elektrolyter. Återställande av eventuell vätske- och/eller elektrolytrubbningar.
  • Dränering av vätska eller var från brösthålan kan bli nödvändigt.

Isolering

Isolering är aktuellt endast om det finns misstanke om att transportsjukan orsakats av ett smittsamt virus som sekundärinfekterats med bakterier. 

Stallrengöring och desinfektion

Rengöring och desinfektion av transporter i kommersiell trafik ska alltid göras mellan körningar för att minska risken för smitta. Har man en egen transport där man bara kör sin egen häst kan kravet på rengöring/desinfektion kanske inte ställas lika högt, men bör ändå göras emellanåt.  

Profylax (förebyggande behandling)

Sköt om hästen noga innan transport och se till att den ätit och druckit ordentligt samt att den fått röra på sig innan färden påbörjas. Det senare gör även att kolikrisken under transporten minskas.

Ska man resa långt måste man ta paus och låta hästen komma ut och röra på sig och att få sänka huvudet. I samband med stoppen ska hästen erbjudas vatten, och oftare ju varmare det är. Om hästen dricker dåligt under transporten får man försöka lura den att dricka genom att göra vattnet smakligare. Det finns en del knep, till exempel att tillsätta melass eller betfor i vattnet. Andra hästar tycker om äppeljuice i vattnet. Ytterligare andra kanske bara dricker "hemmavatten". En dunk med vatten hemifrån kan då lösa problemet. Att blöta upp hö eller ge ensilage med hög vattenhalt är ett annat sätt att få i hästen vätska.
Man bör undvika att binda upp hästarna högt och kort eftersom de då inte kan sänka huvudet för att hosta och rena luftvägarna. Infektionsagens kommer lättare ner i luftvägarna då huvudet hålls högt och den normala reningen fungerar inte optimalt. Ventilationen i transporten är en annan viktig detalj. Är luftväxlingen dålig får man stanna, öppna och byta ut luften.

Under långa transporter ska man kontrollera hästens temperatur regelbundet så att man snabbt upptäcker om något är under uppsegling. Andningsfrekvens liksom pulsfrekvens är också något som är lätt att kontrollera under transportpauser. Normalvärden för vuxna, friska hästar ligger under 38,2ºC i temperatur, 8-16 andetag och 25-40 hjärtslag per minut. Förhöjda värden kan indikera att allt inte står rätt till. Lindrigt förhöjda värden kan även bero på att hästen är stressad under transport eller att det är för varmt. Stress och värme påverkar också hästens immunförsvar negativt och en paus kan då vara på sin plats oavsett orsak till de höjda värdena.

Självklart ska inte sjuka eller nedsatta hästar transporteras om det inte är till djursjukhus eller liknande.

De givna rekommendationerna gäller framför allt längre transporter. Att åka någon mil för att träna eller tävla torde inte resultera i ovan beskrivna problem.

I djurskyddslagen finns angivet hur länge en häst får transporteras utan paus – läs mer på Jordbruksverkets webbplats.

Prognos

Prognosen är delvis avhängig i hur snabbt veterinär tillkallas och behandling av hästen startas. Ju senare behandling desto mer avvaktande prognos. När bakterier tillstött är antibiotika nödvändigt för att vända förloppet och ju senare detta sätts in desto mer skador ses på lungor och lungsäck. Till slut är skadorna så svåra att antibiotika inte hjälper.

Prognosen beror även på hur nedsatt hästens immunförsvar hunnit bli.

Vid svåra fall av pleuropneumoni är risken hög att hästen inte kommer upp i den prestanda de hade innan de insjuknade. Fång och lungbölder har också beskrivits som komplikationer.

Zoonosaspekt

Vid enstaka tillfällen kan bakterier som odlas fram vid transportsjuka vara sådana som orsakar sjukdom hos människa. De människor som drabbas har oftast själva nedsatt immunförsvar.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är inte anmälningspliktig.

Ytterligare information 

Racklyeft D.J et al. 2000. Towards an understanding of equine pleuropneumonia: factors relevant for control. Aust Vet J 78, no 5, 334-338.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls