Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Luftvägssjukdomar hos häst

Förkylning eller luftvägsinfektioner är relativt vanligt förekommande hos häst och framförallt hos unga hästar vars immunförsvar ännu inte utsatts för infektionsagens i någon större utsträckning. Infektionerna är oftast virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av bakterier. En del av virusförkylningarna kan även orsaka andra symtom, som abort. Att blanda dräktiga ston med unghästar och tävlingshästar, som har högre risk för att smittas och utveckla infektion och därmed smitta vidare är därför en risk man bör undvika.

Virusabort (EHV-1) hos häst

Herpesviruset EHV-1 förekommer ständigt bland hästar i hela världen. Det kan orsaka feber och förkylning, och plötslig kastning (virusabort) utan andra symtom hos dräktiga ston. En neurologisk form av sjukdomen med förlamningar förekommer också. Det finns vaccin till häst.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Infektioner med herpesvirus är mycket vanliga inom hästpopulationen i Sverige liksom i övriga världen. Det finns flera olika herpesvirus som drabbar häst. EHV-1, det mest fruktade, kan förorsaka övre luftvägsinfektion, abort eller neurologisk sjukdom. Under perioden 2011 till 2016 har mellan 2 och 13 indexfall eller utbrott av abort orsakad av EHV-1 rapporterats till Jordbruksverket. Med indexfall avses det första konstaterade fallet i ett stall, vilket innebär att ett eller flera hästar kan omfattas av det utbrottet. Sannolikt förekommer fler fall av virusabort, eftersom många kastade föl aldrig provtas eller obduceras. Det närbesläktade viruset EHV-4 hittades också i mellan 1 till 2 abortfall varje år vid SVA mellan 2010 till 2014.
Bland prover som skickades in till SVA för virusundersökning vid luftvägssjukdom på hästar hittades EHV-1 hos mellan 3 till 10 indexfall årligen under åren 2010-2014. Det närbesläktade viruset EHV-4 hittades sex gånger så ofta i luftvägsprover, mellan 26 till 37 fall per år under samma period.

Symtom

Förlamning av bakbenen vid neurologisk form av virusabort. Foto: Dr George Allen, University of Kentucky, Lexington, USA

Förlamning av bakbenen vid neurologisk form av virusabort. 
Foto: Dr. George Allen, Maxwell H. Gluck Equine Research Center, University of Kentucky, Lexington, USA

EHV-1 ger förkylningssymtom som feber, nedsatt aptit och trötthet. Symtomen kan vara mycket milda men även hög feber, seröst näsflöde och sporadisk hosta förekommer, framför allt hos unga hästar. Svullnad (ödem) i benen förekommer ofta. 

Ston som kastar är till synes fullt friska och visar sällan andra symtom. I de fall sjukdomen leder till abort sker denna vanligen i senare delen av dräktigheten, men ibland kan ett sto kasta så tidigt som i femte dräktighetsmånaden.

Vissa föl kan födas fullgångna men är då svaga och avlider ofta efter några dagar.

EHV-1 kan också orsaka neurologisk sjukdom hos häst. Neurologiska symptom uppträder i regel mellan 4-8 dagar efter en febertopp, men har förekommit så snabbt som dagen efter feberstart också, och i upp till 10 dagar efter infektion. Hästen kan uppvisa allt från milda symtom till allvarlig sjukdom med vinglig gång och till och med förlamning. Typiskt är att symtomen kommer tämligen snabbt. Vinglighet ses framför allt i bakdelen med svaghet och okoordinerade muskelrörelser och slapphet (nedsatt tonus) i svansen. Ibland lutar sig hästen mot något för att hålla balansen, den kan vara apatisk och få svårt att resa sig. Urinblåsan kan påverkas, så att hästen har svårt att kontrollera sin urinering. Förlamning av penis förekommer också.

Filmen visar en häst som inte kan resa sig på grund av neurologisk form av virusabort. En film av Dr. George Allen, Maxwell H. Gluck Equine Research Center, University of Kentucky, Lexington, USA.

Smittämne

EHV-1 sprids framförallt via droppinfektion (aerosol), och är alltså en luftburen smitta, men kan även spridas via kontaminerade föremål och personer. Hästar med övre luftvägsinfektion, orsakat av herpesvirus, sprider miljoner viruspartiklar med nysning eller hosta. Dessa fångas upp i näsborrarna av mottagliga hästar. Den infekterade hästen utsöndrar vanligen virus i cirka 7 dagar, upp till 14 dagar, men även längre tider förekommer. Även hästar utan symtom kan sprida smitta med utandningsluften.

Vid abort är foster, efterbörd och fostervätskor kraftigt infekterade med virus som kan spridas till omgivningen. Efter kastning finns virus inte kvar någon längre tid i miljön, men flytningar från stoets första brunst kan vara smittförande. Därför ska ston som kastat isoleras.

Även hästar med neurologiska symptom utsöndrar virus och kan smitta vidare.
EHV-1 kan spridas indirekt genom kontaminerade föremål eller otvättade händer och kläder.
Herpesvirus finns kvar latent i kroppen i vilostadium och kan reaktiveras vid senare tillfällen i livet. I vilofas är virus inte smittsamt.

Smittvägar

EHV-1 är framförallt en luftburen smitta. Hästar med övre luftvägsinfektion, orsakat av herpesvirus, sprider miljoner viruspartiklar med nysning eller hosta. Dessa fångas upp i näsborrarna av mottagliga hästar. Även tysta smittbärare kan sprida smitta med utandingsluften utan att själva visa tecken på sjukdom.

Vid abort är foster, efterbörd och fostervätskor kraftigt infekterade med virus som kan spridas till omgivningen. Efter kastning finns  virus inte kvar någon längre tid i miljön, men flytningar från stoets första brunst kan vara smittförande. Därför ska ston som kastat isoleras.

EHV-1 kan spridas indirekt genom kontaminerade föremål eller otvättade händer och kläder.

Herpesvirus finns kvar latent i  kroppen i vilostadium och kan reaktiveras vid senare tillfällen i livet. I vilofas är virus inte smittsamt. 

Patogenes

Virus angriper slemhinnan i luftvägarna, vilket orsakar inflammation och påverkar immunförsvaret. Viruset förökas i näsans epitelceller och finns i nässekretet inom 24 timmar. Erosioner bildas i slemhinnan, viruset når djupare och invaderar mononukleära leukocyter. Viruset förökar sig vidare i lymfknutorna där monocyter och lymfocyter (både CD4+ och CD8+) infekteras. De infekterade cellerna återfinns även i blodbanorna (viremi). Virus infekterar blodkärlens endotelceller, särskilt i livmodern, luftvägarna och centralnervösa systemet. Vaskulit (blodkärlsinflammation) och trombo-ischemi (blodproppar) kan förekomma i bland annat hjärna och ryggmärg, lungor, livmoder och tarmslemhinna. De ödematösa benen beror sannolikt också på vaskulit. Immunförsvaret reagerar med antikroppsbildning och T-cellssvar. Det inflammatoriska svaret kan komplicera sjukdomsbilden.

Hästar som infekterats av EHV-1 blir bärare av virus efter genomgången infektion, men virus smittar inte så länge det är vilande i kroppen. Viruset ligger latent i sensoriska nervkroppar i trigeminusganglierna och i lymfocyter i lymfknutorna. Det kan dock reaktiveras, börja utsöndras och smitta andra hästar. Aktiveringen kan till exempel ske om hästen utsätts för en kombination av sjukdom och stress, som vid avvänjning, kastrering, transport, stallbyte eller smärttillstånd.

Om ett dräktigt sto smittas av EHV-1 i början av dräktigheten kan hon ibland visa så milda symtom att man inte lägger märke till dem. Virus kan finnas vilande i kroppen till senare i dräktigheten, vanligen de sista fyra månaderna, då det finns risk att det åter aktiveras. Herpesvirus som aktiveras överförs till moderkaka och foster och skadar dess lungor, lever och mjälte. Fostret dör oftast och stoet kastar. Fullgångna föl kan födas levande, men infekterade och försvagade. De dör då vanligen inom någon eller några dagar och är tills dess höggradiga smittspridare.

Den neurologiska formen orsakas av en viremi (virus i blodet) som åtföljs av en infektion i centrala nervsystemets blodkärl. Symtom ses först några dagar, upp till en vecka, efter att hästen haft feber och luftvägssymtom. Orsakerna till den neurologiska formen kan vara immunmedierad eftersom utbrott inte har drabbat föl.

Diagnos

Vid kastning ges diagnos säkrast om fostret obduceras eller att prov från dess inre organ skickas till laboratorium för analys. Det går också att med ett blodprov se om stoet har bildat antikroppar mot EHV-1. Blodprov från stoet räcker dock inte för att konfirmera abort orsakad av EHV-1, utan då måste fölet eller dess organ undersökas.

Hos en häst med luftvägsinfektion kan virus-DNA (nukleinsyra) med PCR-teknik påvisas i akut skede från luftvägsprov. Även vid centralnervös form kan virus-DNA påvisas med PCR-analys.

Luftvägspaketet - Fem olika luftvägsvirus på häst (EHV-1, EHV-4, arteritvirus (EAV), influensa A2 och rinitvirus typ B) kan påvisas med PCR-teknik i ett och samma prov i SVA:s Luftvägspaketet.

Kastningspaketet – Tre olika virus som kan framkalla kastning på häst (EHV-1, EHV-4, och EAV, arteritvirus) kan påvisas med PCR-teknik i ett och samma prov i SVA:s Kastningspaketet.

PCR för ekvint herpesvirus typ 1 (EHV-1) - PCR-analys för enbart EHV-1 finns också tillgängligt på SVA.

Serologiska tester - Komplementbindningsteknik (KB) används för att påvisa IgM-antikroppar mot EHV typ 1 och/eller typ 4 i blodet. En titerstegring av IgM-antikroppar tolkas som en nyligen genomgången infektion eller akutisering. Analysen gör dock inte åtskillnad mellan antikroppar mot EHV av typ 1 eller 4. Vid en positiv KB-test kan det följas upp med ett parprov, och i samband med det kan eventuellt en ELISA-analys för IgG-antikroppar också göras på noll- och parprov. ELISA kan åtskilja IgG mot EHV-1 respektive EHV-4. IgG-antikroppar förhöjs senare i sjukdomsförloppet och kan ligga kvar påvisbara längre än IgM-antikroppar.

Provtagning

Vid kastning skickas prov för virus från moderkakan, fosterhinnor och/eller lever, lunga och mjälte från fostret. Se Provtagningsinstruktion - Kastningspaket för häst. Hela foster/döda föl kan också skickas in för uttag av material för virusanalys (mellanstora kastningspaketet) eller fullständig obduktion inklusive mikrobiologiska analyser (stora kastningspaketet).

Vid feber eller förkylningssymtom tas prov från luftvägarna i så tidigt skede som möjligt av sjukdomsförloppet, helst inom 24-72 timmar efter de första kliniska symtomen. Se Provtagningsinstruktion - Luftvägspaket för häst.

Vid centralnervösa symtom är det bäst att ta både EDTA-blod och E-swab från näsborre (teknik för provtagning se ovan förkylningssymtom) för PCR-analys av EHV-1. Prov från bägge materialen minskar risken att diagnosen missas. Det är också möjligt att analysera cerebrospinalvätska med PCR.

För samtliga kliniska former kan serologiska parprover (serum) tagna med cirka 10-14 dagars mellanrum analyseras avseende antikroppar mot EHV typ 1 och/eller typ 4 med komplementbindningsteknik (KB). Vid positiv KB-test måste ytterligare en diskriminerande serologisk test utföras för att skilja mellan antikroppar mot EHV-1 och EHV-4 (så kallad ELISA). Serum från det första provet kan sparas i kyl i avvaktan på uppföljande prov. Skickas parprov in tillsammans erhålls rabatt från laboratoriet.

Behandling

Behandlingen i samband med förkylningssymtom och neurologisk form består av vila och vid behov understödjande behandling, till exempel antiinflammatoriska medel (NSAID).. Observera att antibiotika inte hjälper mot virus. Kontrollera hälsotillstånd och kroppstemperatur dagligen. Vid den neurologiska formen förekommer att hästen behandlas med dropp eller antiinflammatoriska läkemedel, och att den får hjälp att tömma urinblåsan.

Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig. Med tanke på risken för komplikationer bör behandlande veterinärens rekommendation följas så att hästen får tillräcklig vila efter att den varit fri från symtom

Vid fall av kastning, dödfött eller svagt föl bör man utreda om virusabort är orsaken. Hur man agerar beror på om det är herpesvirus eller inte (se nedan isolering). Komplikation med kvarbliven efterbörd måste naturligtvis behandlas.

Isolering

Ett stall med EHV-1-smitta bör genast isoleras för att snabbast möjligt begränsa smittspridning. De hästar som är drabbade isoleras också från andra hästar i besättningen. Håll dräktiga ston i mindre, åtskilda grupper för att begränsa risken för smittspridning. Byt kläder och skor mellan de olika hästgrupperna. Dela ingen utrustning.

Notera dagligen kroppstemperaturen på samtliga hästar på anläggningen. Feber är ofta det första tecknet på infektion.

Isoleringen bör hållas minst tre och helst fyra veckor efter sista symtom (feber, hosta, näsflöde och/eller neurologiska symtom).. Isolera det kastande stoet över första brunst. Risken för smittspridning anses liten om stoet betäcks på andra brunst efter kastning.

Stallrengöring och desinfektion

Ta hand om den smittförande efterbörden från ston som kastar genom att exempelvis gräva ned den. Efter kastning är det viktigt att rengöra framför allt boxar och utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta. Det är även en god idé efter en luftvägsinfektion orsakad av virus. Ta bort ströbädden och bränn upp den eller gräv ner den i gödselstacken.  Boxen rengörs mekaniskt från all smuts och desinficeras sedan. 

Se separata dokument under rubrik Läs mer: Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar.
Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet – Checklista.

Profylax

Vaccin mot virusabort finns tillgängligt i Sverige och ges upprepade gånger under dräktigheten för skydd mot kastning. Rekommenderade tidpunkter varierar mellan olika vaccintillverkare, så kontrollera detta redan när dräktigheten startar. Fullständig vaccination ger cirka 60-75 procent skydd mot kastning, vilket kan bidra till att minska antalet fall. Se ändå till att dräktiga ston skyddas från smitta. Det finns inget vaccin som är registrerat att skydda mot den neurologiska formen av EHV-1.

  • Stress kan aktivera en herpesinfektion. Undvik därför stressande situationer för dräktiga ston.
  • Håll dräktiga ston avskilda från unghästar och tävlingshästar.
  • Hästskötaren bör hantera dräktiga ston före övriga hästar och vara medveten om att smitta kan spridas med kläder, grimmor, borstar etcetera. Det bästa är om separat personal sköter de olika enheterna tävlingsstall, karantänsstall, unghäststall respektive avelsston.
  • Ston bör föla i sin hemmiljö. Undvik att flytta stoet under sista delen av dräktigheten.
  • Undvik transporter som blandar hästar från olika besättningar.
  • Placera nytillkomna hästar i ett karantäns- eller mottagningsstall några veckor.
  • Kontrollera nytillkomna hästars temperatur varje dag och kontrollera sjukdomstecken.

Prognos

De flesta okomplicerade fall av luftvägsinfektion läker på några veckor. Avelsston som kastat kan vanligen betäckas/semineras på andra brunsten. Vid den neurologiska formen tillfrisknar en del drabbade hästar inom några dagar till månader. Andra återhämtar sig aldrig helt och kan få så allvarliga symtom att de måste avlivas av djurskyddsskäl. Hästar som blivit liggande har dålig prognos.

En häst som genomgått infektionen har ingen långvarig immunitet och kan återinfekteras. Virus som ligger latent i kroppen kan också reaktiveras. Ett sto kastar troligen bara en gång i sitt liv med herpesvirus som orsak, men hon kan vara som en potentiell smittbärare resten av sitt liv.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Vid abort och centralnervös form orsakad av EHV-1 ska sjukdomen anmälas enligt Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar. Det innebär att luftvägsinfektion med EHV-1 inte behöver anmälas. Infektion med EHV-4 är inte heller anmälningspliktig. Anmälan görs av veterinär eller svenskt laboratorium till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.

Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri ska anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigrupp) som finns vid varje trav- och galoppbana.

Vanliga frågor

  1. Kan även EHV-4 orsaka abort?
    Ja, abort kan också orsakas av EHV-4. 
  2. Ska hästar vaccineras under pågående abortstormar?
    Ja, det kan hjälpa för ston som ännu inte utsatts för smitta. Men glöm inte att även det allmänna smittskyddet med hygienrutiner bör ses över under utbrott.
  3. Ska hästar vaccineras vid fall av neurologisk form?
    Det råder delade meningar om hästarna ska vaccineras under ett pågående utbrott av neurologisk form av EHV-1. Vaccinerna på marknaden har inte någon dokumenterad effekt mot denna sjukdomsform.
  4. Vi har haft ett sto som har kastat i virusabort och vi har andra hästar som tävlar och tränar i samma stall. Hur bör vi hantera dessa andra hästar nu? 
    Vi rekommenderar tre veckors isolering efter kastning, med daglig temperaturkontroll av samtliga hästar. Om inga nya hästar aborterar sina foster eller insjuknar under denna tid, så finns det inte längre någon överhängande smittrisk.
    Om någon häst får feber och/eller luftvägssymtom bör den provtas för herpesvirus med ett nässvabbprov. Herpesvirus kan bland annat orsaka luftvägsinfektion och prestationsnedsättning hos tävlingshästar och det är inget som man vill råka sprida. Hästarna kan tränas så länge de inte har några tecken på sjukdom, men bör hållas från andra hästar under denna period. Om de blir sjuka ska de vila. 
    Det bästa är att inte hålla dräktiga ston, föl och unghästar tillsammans med tävlingshästar då de utgör smittrisker för varandra.

Referenser

Donaldson , M.T. (2003) Equine Herpesvirus. In: Current Therapy in Equine Medicine. Ed: Robinson N.E., Saunders, Missouri, USA

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls